Browsing by Author "Holmer, Anna"

Now showing 1 - 2 of 2

Healthy Snack Preferences in Danish and Swedish School Children
(2011-02-28) Holmer, Anna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Well balanced nutrition in childhood is important for the growth and development of the child but it might also have long-term health implications. Several studies have identified a common concern that Danish and Swedish school children eat unhealthy snack food. Children’s food choices and food preferences are influenced by several factors, such as liking, food culture and the social environment. In order to promote healthy food choices there might be a need for palatable and nutritious snack products developed to suit children’s preferences and food culture. Conducted as part of a health promotion Danish project called “OPUS - New Nordic Diet”, this study aimed to examine 8-10 year old school children’s acceptance and preference for muesli bars composed of Nordic food ingredients and to compare Danish (n=100) and Swedish (n=100) school children’s acceptance and preferences for the muesli bars. A hedonic test using a smiley scale was conducted to measure the children’s sensory acceptance of five muesli bars varying in composition of whole grain cereals, dried berries, nuts and seeds. A preference rank-order of the five bars was also performed. Children’s degree of acceptance varied between the five samples. Most liked were the muesli bars based on kamut and pumpkin seeds, and oat and cranberries. Least liked was the muesli bar based on pumpernickel and buckthorn. Similar results were found in both countries. The preferences were highly influenced by the sensory characteristics of the bars. Above all, the flavour and taste of the bars tended to have an important influence on children’s preferences. The muesli bars have great potential to promote healthy food choices but further researches are needed to find out if they will be accepted even in the long term.
Kommunikation och definition av konsistensanpassad kost i vården
(2011-02-24) Holmer, Anna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
En betydande risk för att utveckla undernäring finns vid förekomst av dysfagi, det vill säga ätsvårigheter. Genom att anpassa kostens konsistens kan dock intaget av mat och dryck under-lättas och även möjligheten att tillgodose näringsbehov. Vilken kostkonsistens som serveras bör därmed betraktas som en medicinsk åtgärd och ordination. En förutsättning för att vårdta-garen erhåller rätt kostkonsistens är att kommunikationen mellan olika vårdgivare är väl fun-gerande och att kostansvariga är införstådda med vilken kostkonsistens som vårdtagaren ska inta. Ytterliggare krav på god kommunikation ställs då terminologin för konsistensanpassad kost varierar. Föreliggande studie utgör en del av Vinnova-projektet ”System och definition av livsmedelskonsistenser för nutritionsbehandling vid dysfagi”. Syftet var att undersöka hur informationsöverföring av konsistensanpassad kost fungerar mellan personal inom olika vård- och omsorgsformer samt vid utskrivning/flytt av vårdtagare med tugg- och sväljsvårigheter. Resultatet baseras på en intervjustudie där åtta vårdtagare som intagit konsistensanpassad kost följts i samband med utskrivning från sjukhus till aktuell boendeform. Totalt genomfördes 22 intervjuer med vårdtagare/anhörig, vårdpersonal och kökspersonal. Resultatet visade att do-kumentation av kostkonsistens fanns men att tolkningen och informationsöverföringen av denna kunde brista i vårdkedjan. Bakomliggande orsak var förvirring kring skiftande konsi-stensbenämningar och benämningarnas innebörd. För att säkerställa vårdtagarens behov av en individuellt anpassad kostkonsistens krävs fortsatt arbete mot tydliga riktlinjer och gemen-samma konsistensdefinitioner. Därtill behövs fler måltidslösningar för vårdtagare som skrivs ut till ordinärt boende utan kommunala insatser, men med ett fortsatt behov av konsistensan-passad kost.