Browsing by Author "Jansson, Ann-Sofie"

Now showing 1 - 2 of 2

Intern kontroll i kommunen - Hur fungerar kontrollrutiner i praktiken? En granskning av tre Västsvenska kommuner
(2005) Johansson, Linda; Jansson, Ann-Sofie; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund: Förtroendet för den privata och offentliga sektorn har varit mycket omdebatterat den senaste tiden. Skandalerna har avlöst varandra med redovisningsfusk och ekonomisk brottslighet. Behovet av att motverka oegentligheter av detta slag har varit utgångspunkt till att intern kontroll blivit av stor vikt inom den kommunala verksamheten. För att säkerställa att medborgarna ska kunna bevara sin tilltro för det kommunala arbetet har det uppkommit en ökad efterfrågan intern kontroll i organisationen. Problem: Den interna kontrollen innefattar en mängd olika rutiner så som kontroller av ekonomiska transaktionerna och kontroller om kommunens medel förbrukas på avsett sätt. Utan rutiner i det dagliga arbetet kontrolleras inte transaktioner och händelseförlopp fullt ut och det finns risk att fel i redovisningen uppkommer. Idag finns ett antal nedskrivna idealmoment angående vilka rutinbaserade kontroller som ska innefattas i en god intern kontroll. Men om kommunerna följer dessa rekommendationer i det praktiska arbetet är inte allmänt känt. Därmed är det intressant att ställa följande fråga; Hur arbetar kommunstyrelsen och de kommunala nämnderna i praktiken med internkontrollrutiner? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga nämndernas och kommunstyrelsens arbete med internkontrollrutiner och beskriva dem på en generell nivå. Uppsatsen syftar till att ge en inblick i rutinarbetet och kan ha praktisk betydelse genom att skapa inspiration för kommunerna till att se över sina rutiner och eventuellt förbättra dem. Avgränsningar: Granskning har utförts på kommunens verksamhet och inte kommunalägda företag. Samtliga Sveriges kommuner kunde inte ingå i undersökningen vilket ledde till att begränsning gjordes till tre kommuner i Västsverige med ett invånarantal på 50 000 invånare. Metod: Arbetet inleddes med en litteraturstudie av sekundärdata för att få en inblick i ämnet. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod vilket innefattade sex stycken personliga fältintervjuer med kommunstyrelsens ordförande och socialnämndens ordförande i respektive kommun. Vi tog även del av kommunernas revisionsberättelser för att få en vidare syn på internkontrollarbetet. Resultat och slutsats: En slutsats vi kan dra efter uppsatsens genomförande, är att begreppet intern kontroll har en likartad betydelse i de tre kommunerna. Det kan därmed konstateras att det finns en allmän definition av begreppet i den kommunala verksamheten. Vi fann att nämnderna inte arbetade praktiskt med utformning av den interna kontrollen, som uppfattningen var efter studien av sekundärdata. Det är därmed svårt att exakt svara på hur det praktiska arbetet går till i kommunerna. För att bedriva en god intern kontroll krävs förebyggande arbete, oberoende och kunskap om ämnet, dock fann vi brister i dessa områden som kommunerna kan ta till sig och förbättra.
Miljöredovisning Är den användbar ur analytikernas synvinkel?
(2006) Johansson, Linda; Jansson, Ann-Sofie; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund: Under de senaste två decennierna har intresset för miljö ökat globalt och det har uppmärksammats hur klimatet förändrats på grund av miljöförstöringar. Hos företagen växte miljötänkandet fram främst genom ett ökat krav från myndigheter och lagstiftning men även samhället i stort ökade trycket på företagens agerande gällande naturmiljön. Under 2000-talet är miljöredovisning fortfarande i fokus och information som var frivillig har till viss del blivit lagstadgad. Detta visar på att miljöredovisningen fortfarande är ett aktuellt verktyg och en betydelsefull del i företagens årsredovisning. Problem: Miljöredovisningen är både en intern och extern angelägenhet för företag i allmänhet och vad som anses relevant eller inte i en miljöredovisning bestäms främst av intressenternas behov av rapporten. En av de viktigaste användarna av ett företags rapporter är analytikerna då de analyserar företagets årsredovisning, vilket även inkluderar miljöredovisningen, vid företagsvärdering. Dock påpekas i en artikel att professionella analytiker inte använder sig av miljöinformationen som finns i årsredovisningen och än mindre av den separata miljöredovisningen. Efter ovanstående diskussion leder detta fram till följande fråga; Är miljöredovisningen användbar ur analytikernas synvinkel? Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att klargöra om företagens arbete med miljöredovisningen verkligen är användbar i analytikernas analysarbete, ur deras synvinkel. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserats enbart på analytikernas användning av miljöredovisning. Det har valts ut fem analytikerföretag som ska representera Sveriges analytiker vilka var Alfred Berg, Carnegie, Redeye, Swebank och Öhman. Ytterligare avgränsning har gjorts till att enbart intervjua en respondent från varje företag. Metod: En kvalitativ studie har valts och både sekundära och primära källor har använts i uppsatsen. Primärdata insamlades genom personliga möten och telefonintervjuer med ett antal analytiker. Empiri- och analyskapitlen är uppbyggda med samma rubriker som referensramen vilket underlättade för att påvisa mönster, processer och gemensamma drag. Slutsats: Det framkom av studien att analytiker inte använder sig av miljöredovisningen vid företagsanalys. Detta har sin grund i att miljöredovisningen ansågs irrelevant främst i och med att den inte bidrar till ett företags vinstutveckling samt att rapporten består främst av ord och inte kvantitativa begrepp. Dessutom saknades tillräcklig kunskap och intresse gällande ämnet. Dock tror analytikerna på en ökad användning i framtiden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie om cirka tio år för att se om miljöredovisningens användbarhet har ökat eller minskat inom analysarbetet.