Browsing by Author "Jansson, David"

Now showing 1 - 5 of 5

Bäst utan boll? En jämförelse av målskytte mot uppställt försvar och i kontringar i handboll och innebandy
(2015-08-10) Jansson, David; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Innebandy är Sveriges näst största lagbollsport, men saknar forskning kring hur målen görs. Handboll är en lagbollsport som spelas på samma planstorlek och med en liknande karaktär. Båda sporterna bygger på längre bollinnehav och anfallsspelet kan antingen ske mot ett uppställt försvar eller med hjälp av snabba kontringar. Syftet med studien är att jämföra hur målen görs i handboll och innebandy. Frågeställningarna är centrerade kring hur många mål som görs mot uppställt försvar och med hjälp av kontringar i de två sporterna. Är det en fördel att försöka sig på anfallsspel mot uppställt försvar? Eller är det bättre att försvara och kontraslå? Studien är explorativ och komparativ, och metoden är kvantitativ. Studien består av strukturerade observationer av cirka 400 innebandy- och handbollsmål i dam- och herrmatcher på svensk elitnivå. Resultatet visar att nästan tre fjärdedelar av målen i handboll görs mot uppställt försvar, medan fler än hälften av målen i innebandy görs med hjälp av kontringar. Slutsatserna är att sporter med liknande förutsättningar visar på olika mönster inom målskyttet. I handbollen är bollinnehav ett måste och kreativt anfallsspel mot uppställt försvar är det vanligaste sättet att göra mål på. Lagen belönas av att själva försöka göra något med bollen. I innebandyn är kontringsspelet det vanligaste sättet att göra mål på. Det är alltså hårdraget bättre för ett innebandylag att ge bort bollen utan risk för kontring, och sedan själv försöka försvara och kontra.
Formativ bedömning
(2011) Jansson, David; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används på högstadiet bland naturvetenskapslärare. Frågor som ställdes var: Går det att arbeta formativt som naturvetenskapslärare på högstadiet? I så fall: hur?, I vilken utsträckning arbetar naturvetenskapslärare formativt på högstadiet idag?, Kan man få ett mer lustfyllt lärande med hjälp av ett formativ arbetssätt? I så fall: hur?. Den tidigare forskningen visar att svenska naturvetenskapslärare ofta främst använder läroboken i sin undervisning; enligt företrädare för formativ bedömning bör boken endast användas som ett verktyg bland många. Flera exempel finns på diagnostiskt naturvetenskapligt material som uppfyller kraven på feedback som ställs av den formativa bedömningen. För att undersöka hur formativ bedömning används av naturvetenskapslärare på högstadiet har en enkätundersökning genomförts bland ett fyrtiotal lärare i hela Sverige. Svaren analyserades utifrån Black och Williams teorier om formativ bedömning. Analysen visar bland annat att läroboken sågs som viktig i planeringen av undervisningen och att nästan alla lärare tyckte det var svårt att hitta bra diagnostiskt material. Slutsatser som drogs var att lärare inte arbetade formativt enligt Black och Williams definition i någon större utsträckning. Däremot hade lärarna själva ofta en annan syn på formativ bedömning som de arbetade utifrån. För att det ska vara möjligt att arbeta renodlat formativt på högstadiet idag argumenterar jag för att det krävs strukturella förändringar i hur hela skolverksamheten bedrivs. Huruvida formativ bedömning kan leda till ett lustfyllt lärande går det inte att dra några slutsatser om utifrån enkätundersökningen på grund av ett stort statistiskt bortfall i denna fråga.
Generella riktlinjer vid distribuerad Scrum
(2013-09-20) Twedmark, Joakim; Jansson, David; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
I dagens samhälle är företag globala och kan ha kontor på olika ställen i världen. Det blir då allt mer vanligt att projekt bedrivs på olika platser, så kallade distribuerade projekt, dessa kan vara allt från olika städer inom länder till över nationers gränser. Det används både traditionella metoder så som Vattenfallsmodellen till nya flexibla metoder som till exempel agila metoder. Hur påverkas arbetet när ett projekt är distribuerat, alltså att en projektgrupp är utspridd på olika platser? Detta försvårar möjligheten till att skapa bra projekt, något vi belyser och försöker hitta lösningar på. Aspekter som kan spela in är svårigheter med kommunikation och interaktion samt tidsmässiga, språkliga och kulturella problem. Kommunikationsföretaget Riksnet är i behov av en ny webbplats. De är intresserade av det agila tillvägagångssättet då de idag inte arbetar med någon speciell metod inom företaget. De vill implementera den agila metoden Scrum vid skapandet av denna webbplats. Scrum lyfter fram individer och interaktion framför processer och verktyg vilket underlättas vid fysisk interaktion. Att Riksnet befinner sig i Umeå och vi i Göteborg leder till att ett sådant projekt blir distribuerat. Detta ger oss följande frågeställning: Vilka problem uppstår vid distribuerad Scrum och hur påverkar de det agila manifestets riktlinjer? För att besvara frågeställningen genomfördes litteraturstudier, intervjuer samt en fallstudie där vi arbetar med Scrum i ett distribuerat projekt. På fallstudien bedrivs aktionsforskning. Utifrån de upptäcker som gjordes i fallstudien ser vi till problem som kan uppstå vid distribuerad Scrum samt om det agila manifestet inte följs. De upptäcker som gjorts ställs mot befintlig litteratur samt intervjuer och utgör rapportens resultat. Upptäckterna ledde fram till generella riktlinjer som är tänkta att fungera för företag liknande Riksnet.
Generella riktlinjer vid distribuerad Scrum
(2013-09-20) Twedmark, Joakim; Jansson, David; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
I dagens samhälle är företag globala och kan ha kontor på olika ställen i världen. Det blir då allt mer vanligt att projekt bedrivs på olika platser, så kallade distribuerade projekt, dessa kan vara allt från olika städer inom länder till över nationers gränser. Det används både traditionella metoder så som Vattenfallsmodellen till nya flexibla metoder som till exempel agila metoder. Hur påverkas arbetet när ett projekt är distribuerat, alltså att en projektgrupp är utspridd på olika platser? Detta försvårar möjligheten till att skapa bra projekt, något vi belyser och försöker hitta lösningar på. Aspekter som kan spela in är svårigheter med kommunikation och interaktion samt tidsmässiga, språkliga och kulturella problem. Kommunikationsföretaget Riksnet är i behov av en ny webbplats. De är intresserade av det agila tillvägagångssättet då de idag inte arbetar med någon speciell metod inom företaget. De vill implementera den agila metoden Scrum vid skapandet av denna webbplats. Scrum lyfter fram individer och interaktion framför processer och verktyg vilket underlättas vid fysisk interaktion. Att Riksnet befinner sig i Umeå och vi i Göteborg leder till att ett sådant projekt blir distribuerat. Detta ger oss följande frågeställning: Vilka problem uppstår vid distribuerad Scrum och hur påverkar de det agila manifestets riktlinjer? För att besvara frågeställningen genomfördes litteraturstudier, intervjuer samt en fallstudie där vi arbetar med Scrum i ett distribuerat projekt. På fallstudien bedrivs aktionsforskning. Utifrån de upptäcker som gjordes i fallstudien ser vi till problem som kan uppstå vid distribuerad Scrum samt om det agila manifestet inte följs. De upptäcker som gjorts ställs mot befintlig litteratur samt intervjuer och utgör rapportens resultat. Upptäckterna ledde fram till generella riktlinjer som är tänkta att fungera för företag liknande Riksnet.
Karismatiska ledarbeteenden bland tränare inom lag- och individuell elitidrott
(2022-06-28) Jansson, David; Palmqvist, Jacob; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Dagens kommersialiserade elitidrott är en miljö som präglas av konkurrens, pengar och superstjärnor. En tränare kan bli stadens hjälte, men riskerar också att bli en syndabock då hen ofta hålls ansvarig för idrottarens eller lagets prestation. I filmer porträtteras tränare som karismatiska ledare som kan inspirera idrottare att nå nya höjder. Karismatiskt ledarskap är dock inte specifikt kopplat till tränarskap utan har även intresserat ledarskapsforskare inom andra områden. Mer specifikt antas det i situationer där gruppen behöver samarbeta, kan en karismatisk ledare få alla medlemmar att arbeta effektiv tillsammans på ett sätt som går utöver det som ett icke karismatiskt ledarskap klarar. Studier utanför idrotten har även visat att karismatiska ledarbeteenden kan öka följares produktivitet. Syftet med den här studien är därför att undersöka karismatiskt ledarskap inom elitidrott genom att analysera hur elittränare (n=15) kommunicerar med idrottare i lag- respektive individuell elitidrott. Karisma undersöks genom att kartlägga i vilken utsträckning elittränare använder sig av karismatiska ledarbeteenden samt om det finns skillnader mellan tränare inom lag- och individuella idrotter (1171 meningar). Metoden utgår från tidigare forskning på karismatisk signalering. I resultatet framgår det att tränare använder karismatiska ledarbeteenden 24,2% av tiden (n=296). Det finns även en signifikant skillnad mellan elittränare inom lag- och individuella idrotter, vilket diskuteras utifrån evolutionspsykologiskt perspektiv. Andelen CLTs som användes av lagtränare var 0,31 (SD=0,14) och andelen som används av individuella tränare var 0,18 (SD=0,09). Slutsatsen är att karisma tycks spela en större roll inom lagidrotter vilket kan vara av betydelse för tränare och vidare forskning.