Browsing by Author "Jansson, Julia"

Now showing 1 - 2 of 2

Primärt, för vem? – En kvalitativ studie om Primärvården Göteborgs personaltidning
(2011-09-15) Bäcklund, Sara; Eriksson, Elin; Jansson, Julia; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel: Primärt, för vem? – En kvalitativ studie om Primärvården Göteborgs personaltidning Författare: Sara Bäcklund, Elin Eriksson & Julia Jansson Uppdragsgivare: Primärvården Göteborg Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jan Strid Antal ord och sidor: 18 712 ord och 59 sidor Syfte: Att förstå vad personalen tycker om personaltidningen Primärt och vad de anser skulle gå förlorat vid en eventuell nedläggning Metodval: Fyra fokusgrupper med 13 deltagare från Primärvården Göteborgs organisation Huvudresultat: Primärt bör enligt våra svarspersoner förändras innehållsmässigt då tidningen i dagsläget inte uppfyller deras krav. Personalen efterfrågar debatt och vardagsskildringar som belyser både positiva och negativa händelser. De framhåller även att tidningens yttre form bör spegla organisationen, vilket de inte tycker att den gör i dagsläget. De anställda anser att tidningen sammansvetsar och informerar organisationen. De framhåller dock att tidningens distribution och utgivningstakt bör förbättras. Synen på hur distributionen ska gå till varierar. Vissa vill ha Primärt utlagd i gemensamma utrymmen, andra i de personliga facken och någon enstaka person vill ha den hemskickad. Om tidningen läggs ner skulle personalen sakna den arbetsplatsöverskridande informationen, även om de omedelbart inte skulle uppmärksamma tidningens försvinnande. De flesta deltagarna såg det som en förlust om allt innehåll i Primärt skulle försvinna från pappersformatet. De anställda menar att intranätet och personaltidningen skulle kunna komplettera varandra. Intranätet skulle kunna erbjuda aktuell information och tidningen mer djupgående innehåll.
”Vad skulle vi annars göra hemma ensamma?”- kvalitativ studie av ett projekt för äldre assyrier/syrianer.
(2008-06-04T10:29:14Z) Jansson, Julia; Olofsson, Frida; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2. Vilka motiv hade de äldre assyrierna/syrianerna för att bli deltagare i projektet?, 3. Vad har deltagandet i projektet inneburit för de äldre assyrierna/syrianerna när det gäller deras syn på hälsa?, 4. Vilka konsekvenser har deltagandet i projektet inneburit för de äldre assyriernas/syrianernas sociala nätverk?, 5. Vad har projektet gett de äldre assyrierna/syrianerna? Metod för empiriinsamling var kvalitativa intervjuer med deltagarna kompletterat med en faktainsamlande intervju med projektledaren. När det gäller den intervjuade gruppens bakgrund var det äldre assyrier/syrianer som flyttade till Sverige som vuxna på grund av förföljelse och förtryck. Hälften av de äldre assyrierna/syrianerna hade läs- och skrivsvårigheter och de flesta hade bristande kunskaper i svenska. De äldre assyriernas/syrianernas motiv till att delta var att fortsätta sitt kyrkliga engagemang, få socialt umgänge och samvaro samt möjlighet att fördriva tiden. När det gällde vad projektet hade inneburit för de äldres syn på hälsa fann vi att de äldre assyrierna/syrianerna i huvudsak konstruerade hälsobegreppet med hjälp av den sociala aspekten av hälsa och att detta innebar att de inte hade anammat den bild av hälsa som projektet förmedlade och som fokuserade mer på att förebygga fysisk ohälsa. De äldres kontakter med andra assyrier/syrianer som deltog i projektet hade fördjupats, medan kontakterna med svensktalande pensionärer som de hade mött inom projektets ramar låg på ett mer ytligt plan. De äldre assyriernas/syrianernas deltagarfrekvens var hög och de uttalade sig i stor utsträckning positivt till projektet. De äldres konstruktion av projektet skapades i huvudsak kring att det gav dem möjlighet att umgås och träffas med sina landsmän på ett organiserat och regelbundet sätt