Browsing by Author "Jansson, Pernilla"

Now showing 1 - 2 of 2

"Att ligga steget före". Fokusgruppsintervjuer med specialpedagoger om deras uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete
(2014-04-22) Jansson, Pernilla; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik. Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd. Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin. Wibeck (2011) framhåller att fokusgrupper är en bra metod för att studera hur människor gemensamt skapar mening åt de fenomen som diskuteras. Vi har utfört två fokusgruppsintervjuer med fyra respektive fem specialpedagoger i de båda grupperna vilket gav oss mycket information inom vårt ämnesområde. Genom att analysen av materialet utfördes i flera steg synliggjordes underliggande värderingar, uppfattningar och antaganden. Resultat: Båda grupperna ger uttryck för att de inte är helt säkra på definitionerna och skillnaden mellan begreppen. I fokusgrupperna lyfts fram olika tankar om olika förändringar som specialpedagogerna anser borde ske innan elevhälsan kan sägas verka främst förebyggande och hälsofrämjande. Dessa förändringar kan handla om att ge samma utbildning till alla som arbetar i skolan och pedagogiska förändringar i syfte att minska lärarnas och elevernas stress. Specialpedagogerna menar att rektor har en viktig roll som den som ”ger” mandat och organiserar verksamheten så att man kan arbeta med handledning, vilket skulle vara ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Specialpedagogerna efterlyser direktiv och mandat från skolledning och även från kommunnivå på hur man ska arbeta hälsofrämjande. Specialpedagogerna är eniga på det retoriska planet vad gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete. De beskriver dock att insatser ofta görs när det uppstår problem, och det är framförallt svårt att genomföra hälsofrämjande arbete i praktiken.
"IUP en självklarhet - vem kan jobba utan mål"
(2009-09-24T08:10:44Z) Jansson, Pernilla; Simonsson, Hanna; Perland, Liselotte; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet är att kartlägga hur pedagoger i en västsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. Frågeställningar • Hur upplever pedagoger arbetet med IUP? • Hur involveras elever? • Hur involveras föräldrar? • Hur kan IUP vara ett ”levande dokument” i det dagliga arbetet? • Vilken kompetensutveckling har lärarna fått och vilken kompetensutveckling är de i behov av? Metod: Vi har valt att besvara våra frågeställningar dels genom litteraturgenomgången och dels genom en enkätundervisning riktad till klasslärare i år 1-6. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning som är dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lämpligast med tanke på vårt syfte. Resultat: Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmänna råden. De anser att genom att arbeta med IUP blir målen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger värdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bättre. Trots det uttrycker många att det är mycket tidskrävande och att det stjäl tid från lektionsplaneringen. Enligt lärarna i enkäten känner man sig stressad och anser inte att man uppnår syftet med IUP i den utsträckning som är önskvärt. Den arbetsinsats man lägger ner är för stor i förhållande till den effekt det ger. Att utforma en IUP kan för läraren kännas som ett krav istället för ett medel för att höja kvaliteten i arbetet. Resultatet visar på att det kan vara svårt att involvera föräldrarna i dialogen vid upprättandet av IUP. Bland eleverna upplevs engagemanget högre än hos föräldrarna men målet är dock att alla elever skall känna sig delaktiga och ta ansvar för sitt eget lärande. Andelen lärare som fått bristfällig eller ingen information alls om IUP är relativt hög. Vår tolkning utifrån svaren i enkäten är att de allra flesta uttrycker ett behov av kompetensutveckling. Vidareutbildning i form av föreläsningar, pedagogiska samtal och tid är det som de flesta önskar sig när det gäller vidare kompetensutveckling.