Browsing by Author "Jansson, Sara"

Now showing 1 - 4 of 4

Högläsning i förskolan -en kvalitativ studie om förskollärares syn på högläsning i förskolan och varför de läser för barn
(2024-02-29) Al-bazaz, Linda; Jansson, Sara; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Högläsning i förskolan är viktig ur många olika aspekter för barns utveckling. Trots det har den kunskapen om hur viktig högläsningen är, inte nåtts fram i alla familjer och dessa barn riskerar att hamna efter i framtida skolgång. Därför blir det ännu viktigare att de får vara med på högläsning i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med högläsning och varför de arbetar med högläsning. Studiens frågeställningar är följande: hur arbetar förskollärare med högläsning och vad vill förskollärare uppnå med högläsning. I tidigare forskning betonas högläsning som viktigt när det kommer till barns språkutveckling och hur förskollärare på olika sätt genom högläsning kan skapa möjligheter för barns lärande. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt i vår studie och även centrala begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding, appropriering och mediering. Vår studie har genomförts med intervjuer som metod där vi intervjuat fyra förskollärare från två olika kommuner. Vi använde oss av ljudinspelning under våra intervjuer och gjorde egna stödanteckningar under intervjuerna. De resultat som vi fått fram är att förskollärares syn på högläsning i förskolan är att det är en viktig del. De ser högläsning som viktigt för barns språkutveckling där det kan utveckla barnens ordförråd. Vårt resultat visar även att de frågor som förskollärarna ställer under högläsning varierar mellan öppna frågor, ja och nej frågor, sakfrågor och faktafrågor. Och att förskollärare anpassar böcker och frågor efter barnens nivå.
Inte för alla -‐ En kvantitativ studie om journaliststudenters representation av allmänheten i Nicaragua
(2015-02-10) Jansson, Sara; Grenfeldt, Jonna; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
In our bachelor thesis we have strived to examine the representation of journalism students in Nicaragua. The freedom of press is much lower compared to Sweden and the journalist profession is protected by a certificate. It is also a high level of corruption within the country. Our investigation concerns who has access to the journalist education and the goal is to compare that with the public in Nicaragua. To be able to examine the representation among the journalism students we have chosen seven different aspects to examine, the sex of the student, witch social class they belong to, their academic background, religion, ethnicity, geographical belonging and political view. In order to compare the journalism students to the public we collected information about the public and investigated the same aspects of representation as among the journalism students. The question of representation becomes interesting when compared to the possibility or restriction of access to the journalistic field. The thesis focuses on the social construction within the group of journalism students and the social construction of the Nicaraguan society. To identify the social structure within the group we have used Pierre Bourdieu’s field theory. His concepts of habitus, social fields and symbolic capital have helped us to identify the positions of journalism students within the field of journalism education. It has also helped us to discern which social positions that is more common within the field and which groups have difficulty gaining access to the field. In order to reach our thought out exam group we spent one month in the capital of Nicaragua, Managua, handing out a survey to journalism students on three different universities. The result was 594 surveys to bring back home to Sweden. These surveys are the heart of our thesis and from them we have gathered information about the student’s representation. Our thesis shows that the journalism students in Nicaragua to a very high extent come from families with academic traditions and that their income is higher than the average Nicargauan family. This need for economic and cultural capital determines who can access the field of journalism education and from there the field of the journalistic profession. This means that the field of journalism in Nicaragua is not open for all but is limited by your socioeconomic background, which is predetermined from birth.
”Jag kan inte säga att jag lärde mig något nytt… ”
(2022) Jansson, Sara; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Earlier research show that students during the Covid-19 pandemic were greatly affected by the subsequent implementation of distance education in upper-secondary school throughout Sweden. This study aims to explore students’ experiences of distance education, specifically related to the subject of Visual Art. Six students from two different upper-secondary schools in Sweden with a Visual Arts-program were interviewed. The aim of this qualitative study is to answer the following questions: How do upper-secondary students experience that their motivation was affected by distance education in the Visual Art subject? How do upper-secondary students experience that their ability to learn practical techniques and gain knowledge of materials in the art subject was affected by the distance education? How do upper-secondary students enrolled at a Visal Art-program experience distance education generally? The study uses the phenomenological empirical phenomenological psychological method (the EPP-method, as described by Aspers, 2009) and relates its result to the sociocultural perspective theory of learning and Motivation (as described by Gärdenfors, 2010, and Richard & Deci, 2020). The results indicate that distance education in the Visual Art-subject hindered learning of practical techniques, which partly seems to be a result of delayed feedback and communication. Students also experienced isolation and a lack of social interaction with their peers, which greatly affected both the ability to learn new techniques and the motivation to the Fine Art-subject itself. Students’ reports of positive aspects of distance education mainly include autonomy regarding their own time and schedule.
Styrningen av skolan och matematiken. – En studie om hur skolan styrs, den utökade undervisningstiden i matematik och matematiklyftet.
(2014) Jansson, Sara; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Syftet med studien har varit att undersöka vad som händer med den utökade undervisningstiden i matematik och matematiklyftet, när det kommer ned till kommunen och skolan. För att besvara mitt syfte har följande frågor ställts: Vad händer med beslutet om utökad undervisningstid i matematik i skolans vardag och verklighet? Hur ställer man sig som lärare, rektor, huvudman eller politiker till ett deltagande i matematiklyftet? Studien som gjorts är kvalitativ och begränsad till en specifik kommun i västra Sverige. Metoderna som använts är dels samtalsintervjuer med två kommunpolitiker, en tjänsteman från förvaltningen, två rektorer och två lärare. Dels enkätfrågor som har skickats ut till kommunens matematiklärare via mail. Det material som använts är insamlad empiri från intervjuer och enkäter, dokument och texter på myndigheters hemsidor, samt litteratur angående skolan som politisk organisation och styrdokumenten. Studien resulterade i en kartläggning av styrningen i kommun och skola, samt över hur den utökade undervisningstiden används och hur man som lärare, rektor, tjänstemän och politiker ställer sig till matematiklyftet. Alla de tillfrågade ställer sig positiva till den utökade undervisningstiden, det finns en kluvenhet till om man vill och ska delta i matematiklyftet eller inte. Jag hoppas att min uppsats kan bidra till läraryrket på så sätt att den som läser får en större inblick i och förståelse för organisationen kring skolan och kommunen, något som jag genom mina intervjuer märkt att man som lärare inte alltid har. Jag hoppas också kunna bidra med inspiration till vad man kan använda den utökade undervisningstiden till, samt att sprida intresset för att delta i matematiklyftet.