Browsing by Author "Jernsand, Eva Maria"

Now showing 1 - 7 of 7

A marketing design approach to destination development
(Göteborgs universitet, 2014-10-17) Jernsand, Eva Maria; Företagsekonomiska institutionen, Box 610, 405 30 Göteborg
DIGITALISERING, SAMSKAPANDE OCH INNOVATION
(2019) Kraff, Helena; Jernsand, Eva Maria
Hållbar turism – vad är det?
(2024) Jernsand, Eva Maria; Björner, Emma; Rinaldi, Chiara
Inclusive place branding – What it is and how to progress towards it
(2016-11-24) Jernsand, Eva Maria
In recent years, scholars have called for a reconceptualisation of place branding. Due to the complex nature of places, the involvement of multiple stakeholders, not least residents, is critical. There is a need for several disciplines, researchers and practitioners to collaborate in order to achieve a more responsible development of the field. A more holistic and integrated perspective is required, lest place branding be used as a political tool that imposes the views of urban elites. The purpose of this thesis is to define and conceptualise inclusive place branding, to explore and demonstrate how inclusiveness in place branding can be enhanced, and to reflect upon what an inclusive approach implies for the development of place branding theory and practice. Five characteristics of inclusive place branding are outlined: an evolutionary process, transformation, participation, multiplicity and democracy. Inclusiveness in place branding is then explored through experiences of a tourism and community development project in the fishing village of Dunga by Lake Victoria in Kenya. A qualitative, reflexive and action-oriented methodology is used and the empirical material consists mainly of observations and interviews. The practical results of the field study are, among other things, waste collection and signage systems, improved guided tours and the formation of a county-wide tour guide association with male and female representation. The thesis opens up the potential for learning and critical reflection between research fields which are subject to participation in the public sphere. In addition to marketing, these fields include design, architecture, public administration, development studies and education science. The findings of this thesis show that place branding builds social, cultural and symbolic capital, and that it positions the place in relation to internal and external stakeholders and audiences. Inclusive place branding is thus part of the broader discourse of place development and management, where it contributes social and cultural glue. However, to be inclusive, place branding research and development practice need to combine critical and pragmatic perspectives, and to allow for bottom-up, small-scale and long-term processes. Learning across borders is dependent on individual and collective engagement and requires multiple levels of participation, both of which can be enhanced by context-based and visual methods and tools. Having an inclusive approach also means that conventional modes of evaluation may not be relevant or must be combined with other approaches.
Innovationsarenor för turism – från ekosystem till labb
(2019-09-20) Jernsand, Eva Maria
Det talas alltmer om turism som en del av ett hållbart samhällsbyggande. Olika aktörer måste bidra med sin kunskap för att skapa möjligheter och lösa problem som har ömsesidiga beroen-den, är motsägelsefulla och förändras över tid. Turismen växer i hög takt vilket ger stora ut-vecklingsmöjligheter men den skapar också mål- och intressekonflikter, exempelvis mellan bevarande och utveckling. Innovation har blivit ett begrepp som används alltmer inom samhällsdebatten kring lokal och regional utveckling. Inom flera andra områden har olika forum för innovation funnits i många år, men inom turism är de inte lika vanliga. Besöksnäringens företag saknar ofta en kultur som främjar skapandet, användandet och ledningen av innovationsprocesser. Lägg till detta näringens fragmenterade, småskaliga och konkurrensintensiva affärsstruktur som ger begrän-sade möjligheter till samarbete. För att skapa innovationer inom turism och besöksnäring krävs därför bland annat undanröjande av hinder, en enkel väg in till de stödfunktioner som finns, mötesplatser för samskapande, testmiljöer samt närhet till slutanvändaren. Det behövs också nytänkande kring partnerskap och affärs- och produktutveckling. Nätverk av företag och andra organisationer inom turism och besöksnäring behöver skapas, underhållas och ut-vecklas för att ett ömsesidigt lärande ska komma till stånd och innovationer ska komma fram. I projektet Maritim Utveckling i Bohuslän (MUB) är ett av målen att skapa en innovations-arena för maritim turism i Bohuslän. Innovationsarenan ingår också som ett projekt i Mari-tima klustret i Västsverige. Som en del av projektet har denna rapport skapats. Materialet är hämtat från författarens arbete som postdoktorforskare i projektet under två år (februari 2017 till januari 2019) och består främst av litteraturstudier, intervjuer och deltagande observat-ioner. En viktig del är också den kontinuerliga dialog som förts med projektledare och pro-jektets partnergrupp (där författaren ingått). I rapporten ges en översikt av litteraturen kring samskapande och innovation inom turism. Se-dan kategoriseras och exemplifieras olika typer av innovationsarenor som har relevans för hur en innovationsarena för turism kan se ut, under rubrikerna: städer, science parks, labb/testbäd-dar, framtidens turistbyråer samt andra forsknings- och innovationsmiljöer. I rapportens sista kapitel identifieras fyra möjliga typer av innovationsarenor för maritim turism, på olika nivåer: Den innovativa staden, Marine science park, Företagsarena och Turismlabb. Samtliga karaktäriseras av samskapande (co-creation) på olika sätt. En central funktion för en arena inom turism är testmiljöer. Andra viktiga funktioner handlar om facili-tering, dvs att möjliggöra, samordna och koordinera aktiviteter och aktörer, samt om att kom-municera internt och externt. Slutsatserna sammanfattas i punktform i slutet av kapitlet och handlar om att stärka turismens roll i byggandet av ett hållbart samhälle, att tänka nytt kring partnerskap, affärs- och produktutveckling, att hantera intressekonflikter, att bygga och under-hålla nätverk och samarbeten, samt vikten av lärande och kommunikation. För projektet MUB ges särskilda rekommendationer för varje av de olika typer av innovationsarenor som tagits fram.
Kartläggning av forsknings- och utvecklingsprojekt om blå turism
(2025) Jernsand, Eva Maria; Björner, Emma; Lindegarth, Susanne
Denna rapport presenterar en kartläggning av forskning, projekt och aktörer med koppling till turism och upplevelser inom den blå ekonomin i Sverige. Rapporten var en del av projektet Ett internationellt nav för forskning och samverkan kring turism och upplevelser i den blå ekonomin (blå turism), finansierat av Stiftelsen för Ekonomisk Forskning i Västsverige (2024- 2025). Projektet syftade till att etablera området som ett strategiskt forskningsfält vid Centrum för Turism och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Kartläggningen genomfördes under våren 2025 med hjälp av webbsökningar, genomgång av tidigare sammanställningar, direktkontakt med forskare och projektledare, samt en workshop med inbjudna forskare. Fokus är svenska forskningsmiljöer, men även internationella samarbeten där svenska aktörer medverkar inkluderas. Urvalet är brett och inkluderande, med både forsknings- och utvecklingsprojekt, det vill säga såväl rena forskningsprojekt som mer praktiskt utformade projekt, såsom Interreg-initiativ. Totalt identifieras ett stort antal projekt som tematiseras inom områdena ö- och skärgårdsturism, fiske och sjömat, kryssningsturism, kustnära samhällsutveckling, naturturism, kunskapsturism och medborgarforskning. Rapporten visar på en mångfald av forskningsmiljöer och teman, men också på behovet av ökad nationell samordning, långsiktig finansiering och bättre koppling mellan forskning, policy och praktik. Kartläggningen är tänkt att fungera som inspiration och vägledning för fortsatt samverkan och kunskapsutveckling inom området.
Marknadsvärdering av tillgångar - blir redovisningen mer användbar för aktieinvesteraren?
(2004) Johnsson, Lina; Jernsand, Eva Maria; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Titel: Marknadsvärdering av tillgångar ur en aktieinvesterares perspektiv – en studie av sambandet mellan resultat och aktiepris i förvaltningsfastighetsbranschen Bakgrund: Senast 2005 ska alla företag inom EU som är noterade på en reglerad marknad utarbeta sin koncernredovisning i enlighet med en enda uppsättning redovisningsstandarder, de s k International Accounting Standards (IAS). Reglerna har sitt ursprung i den anglosaxiska traditionen som har ett aktieinvesterarperspektiv. Enligt IASB bör företag i största möjliga mån marknadsvärdera sina tillgångar inom områden där ett objektivt värde är möjligt att fastställa. De menar att förvaltningsfastigheter är en sådan tillgång. Idag redovisas förvaltningsfastigheter med bokfört värde. Problem och syfte: Uppsatsen avser att undersöka om det är bättre för en aktieinvesterare att företagen redovisar verkligt värde än bokfört värde i balansräkningen. Syftet är att genom att studera hur resultatet korrelerar med aktiepriset, beroende på om anskaffnings- respektive marknadsvärde på förvaltningsfastigheter används, avgöra om det är bättre för en aktieinvesterare att företagen redovisar verkligt värde i balansräkningen. Metod: En kvantitativ studie har genomförts på börsnoterade svenska förvaltningsfastighetsföretag för perioden 1996-2002. Vi har för datainsamlingen använt oss av företagens årsredovisningar samt databaserna AffärsData och Six Trust. På dessa data har korrelation och regression beräknats. Tre olika resultatnivåer har använts: rörelseresultat, resultat före skatt samt resultat efter skatt. För uppskattning av tillgångarnas marknadsvärde har taxeringsvärde multiplicerat med 1,33 använts. Resultat: Vår studie visar att bokfört värde korrelerar bättre med aktiepriset än marknadsvärde. Av studien drar vi slutsatsen att det är bättre att företagen, ur en aktieinvesterares perspektiv, redovisar bokfört värde än marknadsvärde i balansräkningen. Denna slutsats står i motsats till ett av motiven för införandet av IAS i Sverige, d v s att marknadsvärdering av tillgångar skulle vara bättre för aktieinvesterare. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en liknande studie efter 2005 då IAS 40 har trätt i kraft och se om korrelationen då ser annorlunda ut för de företag som väljer att ta upp förvaltningsfastigheterna i balansräkningen och de som lägger dem i not. I stället för en kvantitativ studie som vi här har genomfört skulle det även vara av intresse att undersöka de kvalitativa egenskaperna som investerare tar hänsyn till vid beslut om att köpa, sälja eller behålla aktier i ett företag.