Browsing by Author "Johannesson, Peter"

Now showing 1 - 3 of 3

Lärares lärande i gränslandet mellan skolans och vetenskapens praktiker – Aktionsforskning som socialt lärande
(2024-05-23) Johannesson, Peter
The study aims at deepening the knowledge about how teachers learn as they collaborate to improve their teaching practices through action research. The research questions are as follows: How does teachers’ professional learning unfold in school practice as they engage in improving their teaching practices through action research? What opportunities and challenges emerge from and for teachers’ professional learning at the boundaries between school and research practices? What is the significance of the social context, which also involves students, for teachers’ learning? This action research study, involving an upper secondary school in Sweden, was carried out in the academic year 2017/2018. The action research methodology entailed the abductive process of combining empirical work with the theoretical framework developed by Wenger and colleagues, commonly referred to as ‘communities of practice’. Teacher learning through action research is explored in three papers. Together, the findings show how teachers learn collectively by developing their repertoire, developing forms of mutual engagement, and tuning their enterprise when negotiating on the local improvement work and the action research approach. The process involves dialogues, the use of research and theory, planning and realising interventions, and reflecting on experiences. Joint work between the teachers and the professional development leader functions as a boundary process where two sets of practices, classroom and research, are coordinated and contribute to the learning process in the professional development practice. The process involves negotiations on three competing sets of norms and values: the school’s local development area, the action research approach, and the teachers’ individual values in relation to classroom practice. Collaboration within the local community is essential for meaningful value creation and thus, learning. Findings suggest that teachers should be given recurrent opportunities to define values throughout the process. Learning at the boundaries in between school and research practices entails a mutual openness to deal with differences and engaging uncertainty in the process of learning of what is yet unknown. In addition, the findings show how student participation can contribute to teachers’ learning by adding valuable viewpoints regarding classroom experiences. The study contributes with knowledge about how teachers learn in a social mix of practice, meaning and contexts.
Rytm och empati. En studie av empatimarkörer och upprepande element i Per Olov Enquists roman Lewis resa
(2009-11-09T20:06:19Z) Johannesson, Peter; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Rytm i prosa är något författarindividuellt till skillnad från text med bundna versmått och den här uppsatsen undersöker PO Enquists rytm i Lewis resa. Enquist tycks ha en förkärlek för vissa rytmiska figurer vilket manifesteras genom romanens disposition. Rytmen har analyserats utifrån meningarnas längd samt deras förhållande till varandra och större textenheter. Meningen är en rytmisk enhet liksom en textuell enhet och därför påverkar innehållet rytmen och vice versa. I tidigare studier har det visats att när engagemanget ökar i en text så ökar också meningslängden och på så vis kan en lång mening fungera som empatimarkör. Störst engagemang visas dock genom korta satser som utgörs av utrops- eller frågesatser. Denna typ av sats har även tidigare (utan samband till rytm) konstaterats som empatimarkör och därför behandlar denna uppsats även tre utvalda empatimarkörer: de tidigare nämnda utrops- och frågesatserna, ofullständiga meningar, samt (syntaktiskt och lexikaliskt) avvikande språkbruk. Uppsatsen behandlar även upprepning eftersom Enquist tycks ha en förkärlek för upprepning av identiska fraser och satser, liksom han har en förkärlek för vissa rytmiska mönster. Detta är en typ av upprepning som jag har valt att kalla (syntaktisk och lexikalisk) upprepning med kort och/eller långt intervall. Detta är aktuellt i sammanhanget därför att dessa satser ofta har en exponerad position i texten och sålunda fungerar som klara rytmiska gränser.
Summan av formen. En undersökning om huruvida formativt arbete med summativa prov i ämnet historia kan underlätta elevers förståelse för formativ bedömning
(2014-03-10) Johannesson, Peter; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Skolan och provet har länge präglats av en summativ diskurs och i dagsläget ökar användningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare åldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bättre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhållningssätt. Syftet med denna studie, som utförts på en grupp gymnasieelever i ämnet historia, var därför att undersöka om elevers förståelse för formativ bedömning kan öka genom att använda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjälplig vid lärares utveckling av formativ bedömning. Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus läggs på tidigare forskning om lärares försök att utveckla ett formativt förhållningssätt i sin egen praktik. På flera sätt utmanar den formativa bedömningsdiskursen rådande skolkultur och traditionella elev- och lärarroller, vilket visat sig medföra flera svårigheter i arbetet med att utveckla formativ bedömning. En del av dessa härrörs från att lärares egna erfarenheter och praktik sällan får gehör när ny pedagogisk forskning ska införlivas i skolans praktik utifrån en ”top-down”-strategi. Med anledning av detta har man utfört studier för att undersöka om aktionsforskning kan vara lämpligt i arbetet med formativ bedömning. Metod: Metoden i uppsatsen har inspirerats av aktionsforskningen, eftersom denna har en ambition att förena teori och praktik. Designen av försöket att utveckla formativ bedömning med hjälp av summativa prov har alltså hämtat inspiration av såväl tidigare forskning kring formativ bedömning, som från aktionsforskningen. En väsentlig del i uppsatsen handlar emellertid om elevernas synpunkter på formativ bedömning och deras förståelse av den formativa diskursen, och därför har aktionsforskningens utvärderande steg utgjorts av en enkätundersökning. På grund av detta diskuteras uppsatsen tillförlitlighet både utifrån aktionsforskningens principer samt andra aspekter som gäller generellt när det gäller validitet och reliabilitet i anslutning till enkätundersökningar. Resultat: Elevernas enkätsvar bekräftar många svårigheter som tidigare forskning visat vid utvecklande av formativ bedömning. I synnerhet visas att den summativa diskursen måste ifrågasättas, vilket innebär en omförhandling av själva synen på kunskap samt elev- och lärarroll. Detta bekräftas av att många elevsvar anger repetition som en betydande faktor för ökad kunskap, snarare än att utveckla färdigheter och kvaliteter i sitt lärande. Svårigheterna till trots visar undersökningen att det formativa arbetet med summativa prov kan öka förståelsen för formativ bedömning och underlätta omförhandlingen av den summativa diskursen hos vissa elever. Aktionsforskningen kan spela en viktig roll i detta arbete då lärares egna erfarenheter och profession tillräknas samt att förfarandet tydliggör en lärprocess och uppmanar lärare att systematisera sina lärdomar och pedagogiska utvecklingsarbete.