Browsing by Author "Johansson, Ann"

Now showing 1 - 2 of 2

FORMATIV BEDÖMNING - Hur lärarna arbetar formativt för att utveckla elevernas lärande
(2022-07-05) Johansson, Ann; Johansson, Elisabeth; Göteborg University/Department of Sociology
Syfte: Syftet med vår kvalitativa intervjustudie med fyra lärare på högstadiet och gymnasiet är hur de använder sig av de fem nyckelstrategierna som beskriver formativ bedömning. Lärarna fick endast reda på att intervjun skulle handla om formativ bedömning men inte vilka frågor som skulle ställas. Teori: Studiens teori grundar sig på Piaget konstruktivism och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metod: Metoden vi valt för att få svar på studiens syfte är en kvalitativ intervjustudie. Intervjun består av semistrukturerade frågor för att få en djupare förståelse för hur lärarna jobbar med formativ bedömning. Resultat: Resultatet visar att formativ bedömning används medvetet och omedvetet i undervisningen i samtliga nyckelstrategier. I studien ser vi att lärarna jobbar på olika sätt med formativ bedömning. I de praktiska ämnena verkar formativ bedömning vara ett naturligt inslag i undervisningen utan att lärarna är pålästa om de olika strategierna. Formativ bedömning, med vikten på ordet bedömning, är ett begrepp som kan misstolkas och används på ett felaktigt sätt. Under intervjuerna kom några av lärarna in på betyg och bedömning även om frågorna inte är ställda på det sättet. Resultatet visar att det kan vara svårt för läraren att veta exakt vad som egentligen ingår i formativ bedömning. Studien visar att lärarna förhåller sig mer eller mindre till de fem nyckelstrategierna som beskriver vart eleven är på väg, var eleven befinner sig nu och hur eleven ska komma dit. I slutsatsen kom vi fram till att vi ser ett behov av fortbildning inom formativ bedömning för att alla lärare ska få samma förutsättningar att undervisa för lärande.
Lärandesituationer i förskolan - En undersökning om fem pedagogers beskrivningar om barns inflytande, delaktighet och lek
(2016-01-22) Johansson, Ann; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar hur de arbetar med barns inflytande, delaktighet och lek för att skapa konstruktiva lärandesituationer i förskolan. Frågeställningar: • Vilka föreställningar har pedagogerna om barns inflytande och delaktighet? • Hur förhåller sig pedagogerna till barns lek? • På vilket sätt konkretiserar pedagogerna lärandesituationer? Teori: Fenomenografin som innefattar utvecklingspedagogiken. Metod: Undersökningen gjordes med en kvalitativ intervjumetod där jag intervjuade fem förskollärare, eftersom jag är intresserad av hur personerna som intervjuas upplever och tolkar händelser utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter. Resultat: Pedagogerna anser att barnsyn är hur man ser på barnet, deras kompetenser, deras utveckling. Detta leder till ett förhållningssätt som är en direkt följd av vilken barnsyn man har. Barnet ses som en medmänniska med egna tankar, känslor och förmågor, de är kompetenta. Man lyssnar på barnet och har respekt för barnet. Pedagogerna sätter barnet i centrum, den pedagogiska praktiken och dess villkor ska formas och förändras för att passa barnet och inte tvärtom. Pedagogerna anser att barn skall ha ett stort inflytande och delaktighet i sin dagliga pedagogiska verksamhet. Barnet skall kunna ta aktiv del i det som händer och därigenom vara med och påverka. Barns delaktighet betyder inflytande, tillhörighet, engagemang, ansvar och makt och skall ses som ett samspel mellan barnet och dess sociala och fysiska omgivning. Inflytande är en mänsklig rättighet och ingår i skolans demokratiuppdrag och inflytande är en förutsättning för lärande. Det framkommer att pedagogerna anser att leken är mycket viktig för barns lärande, hur leken kan förstås i förhållande till lärandet. Lek och lärande går hand i hand. Pedagogerna använder sig av leken i lärandesituationerna. Man använde lekens funktion för att gestalta teman t.ex. temat skogen, naturen, djur, växter och hållbar utveckling. Pedagogerna fanns alltid som handledare, stöd i barnets lekar. Barnets fria lekar spelar en stor roll för barns fantasi, kreativitet och lust till samspel. Det sociala lärandet utvecklades i leken. Alla barn lär sig genom att leka.