Browsing by Author "Johansson, Annica"
Now showing 1 - 3 of 3
- Results Per Page
- Sort Options
Item Förändring i småföretag - förändring på riktigt eller på låtsas(2006) Johansson, Mattias; Johansson, Annica; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenSmåföretag utgör en stor majoritet av de svenska företagen. I mediadebatten har förändringar i dagens samhälle blivit allt vanligare och mer betydelsefulla. Sammantaget medförde detta att vi såg det intressant att studera hur just småföretag hanterar förändringar. Organisationen i dessa företag är ofta enkel och ledaren har stort inflytande. Vi har sökt förståelse för om förändringar genomförs på, vad vi kallar, riktigt eller på låtsas. Med riktiga förändringar menar vi de som blir genomgripande i organisationen. De som ändrar på förutsättningarna i verksamheten och skapar något bestående nytt. Medan förändringar på låtsas står för de som bara skapar justeringar inom de befintliga systemet eller som bara visar sig i verksamhetens agerande ut mot sin omvärld. Den teoretiska förändringsmodell vi utgår ifrån har vi hämtat i Argyris forskning om förändringar på olika djup. Vi har även använt oss av Meyer & Rowans teori om legitimitet och frikoppling, för att se om det finns hinder för genomgripande förändringar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med sju ledare för småföretag inom olika branscher. Det empiriska materialet analyserades utifrån den valda förändringsteorin. Vår slutsats blir bland annat att ledarna i dessa småföretag har ett stort inflytande över förändringsprocessen. Förändringarna blir inte genomgripande på grund av att medarbetare inte blir delaktiga. Ledarna involverar inte medarbetare i hur och varför förändringar ska genomföras. Förändringarna drivs från ledaren och medarbetarna har svårt att ifrågasätta ledarens visioner. Resultatet av denna uppsats visar att vår tanke om att småföretag skulle vara bra på att använda sig av riktiga förändringar på grund av närheten mellan ledare och ledd inte har någon grund. Det visade sig att förändringar i de intervjuade småföretagen genomförs på låtsas och inte på riktigt. Däremot genomförs förändringarna på djupet i organisationerna och inte bara på ytan för att få legitimitet från omgivningen.Item ”Nätet är en del av livet i skolan” - En kvalitativ studie om sex stycken skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning(2014-08-08) Mc Lintock, Josephine; Johansson, Annica; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteSyftet med vår undersökning är att få en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnå undersökningens syfte formulerade vi två stycken frågeställningar som blev vår utgångspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna någon könsskillnad angående nätmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angående deras arbetssätt i förhållandet till nätmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville använda sig av begreppet nätmobbning utan föredrog istället att använda sig av kränkningar på nätet. Vidare belyste resultaten att samtliga skolkuratorer bl.a. arbetade med gränssättning, strukturerande samtal och uppsökande arbete (via nätet). Samtliga skolkuratorer upplevde svårigheter angående den anonymitet som kan råda på nätet. Slutligen visade resultaten att majoriteten av skolkuratorerna upplevde en könsskillnad angående mobbning på nätet vad gäller utsatthet samt vad denna mobbning handlar om. Slutsatserna vi drog av denna studie var att nätmobbning är ett relativt nytt fenomen där personal inom skolväsendet ställs inför utmaningar som kan betraktas som svåra och som kräver en mer ingående samverkan mellan hem och skola.Item Taluppfattning - en rutin i det dagliga arbetet? En enkät och observationsundersökning om hur förskollärare kan arbeta med barns taluppfattning och vad de har för syn på sitt arbete(2009) Johansson, Annica; Mellegård, Frida; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionenSyfte Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare kan arbeta med barns taluppfattning i det dagliga arbetet och vad de har för syn på sitt arbete. Några frågeställningar som vi vill belysa är: •Hur arbetar förskollärare med att utveckla barns förståelse för taluppfattning? •Varför är det viktigt att arbeta med barns taluppfattning utifrån förskollärares egna utsagor? •Hur dokumenteras matematikarbetet med taluppfattning som barnen gör i förskolan? Metod och material Vi har gjort en kvalitativ studie som innehåller en enkätundersökning samt en observation för att få svar på våra frågor. Vi lämnade ut 8 enkäter till nio olika avdelningar på förskolor och fick tillbaka 1 stycken enkäter. På en av dessa förskolor utförde vi även en observation. Resultat Resultatet vi kom fram till var att många förskollärare arbetar med barns taluppfattning i vardagen och att mycket sker via rutiner. I studien framkommer att förskollärare arbetar med barns taluppfattning då de benämner matematiska begrepp, genom att de räknar antal högt med barnen samt ställer frågor om taluppfattning. De knyter även samman taluppfattningen med leken. Många förskollärare ser stora möjligheter för barnen att arbeta med taluppfattning. Något som förvånade oss i studien var att bara ett fåtal av förskollärarna beskriver möjligheterna som finns för barnen att arbeta med taluppfattning. Exempelvis uppgav de att det är skolförberedande. Det framkommer att förskollärarna dokumenterar barnens arbete med hjälp av digitalkamera och samlar dokumenten i barnens portfolio. Betydelse för läraryrket Vi anser det viktigt som förskollärare att reflektera över sitt arbete genom att man har ett syfte med innehållet i verksamheten. Vi är idag medvetna om att barn lär på olika sätt och därför är det betydelsefullt att variera sitt arbetssätt för att kunna möta alla barnen där de befinner sig i sin utveckling.