Browsing by Author "Johansson, Barbro"

Now showing 1 - 14 of 14

Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2010) Brembeck, Helene; Johansson, Barbro; Bergström, Kerstin; Jonsson, Lena; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Hillén, Sandra
Barn som medforskare av matlandskap, BAMM, är ett tvärvetenskapligt projekt med deltagare från Etnologi, Företagsekonomi och Mat hälsa och miljö vid Göteborgs universitet samt Avdelningen för Design på Chalmers. Syftet är att arbeta med barn som medforskare och meddesigners i frågor som handlar om mat, ätande och hälsa. I rapporten redovisas den metod vi arbetat efter och de erfarenheter vi gjort i projektets första del, Medforskning. Begreppet matlandskap använder vi i den här rapporten empiriskt, som beteckning på alla de platser där en person kommer i kontakt med mat: platser där man äter, köper mat, ser mat eller bilder på mat. Medforskning Att engagera barn som medforskare förutsätter en syn på barn som kapabla att använda kunskaper och erfarenheter för att ställa forskningsfrågor och reflektera över resultaten. Medforskning är ett uttryck för ”empowerment”, vilket är en viktig del i barnkonventionen. Hur maktrelationer mellan vuxna och barn uttrycks, förhandlas och påverkar är något som vi varit uppmärksamma på under hela projektets gång. Vår utgångspunkt har varit att tillämpa ”etisk symmetri”, dvs. utgå från att maktasymmetrier som uppstår tolkas situationellt och inte tas för givna på förhand, och vi har försökt att vara ”en annan sorts vuxna”, varken lärare eller föräldrar. Så gjorde vi Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av oss forskare som handledare. Vår ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda oss runt i sina matlandskap. Vi ville inte på förhand bestämma i detalj hur medforskandet skulle gå till, utan låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen. Projektet var uppdelat i två faser, fas ett, där barnen skulle agera medforskare och fas två där barnen skulle vara meddesigners. Projektet pågick under ett helt läsår med fas ett under höstterminen och fas två påföljande vårtermin. I fas ett tillbringade vi varje tisdagseftermiddag efter lunch från mitten av september fram till höstlovet med barnen, först i klassrummet och efter skolans slut på skolans fritidsklubb. Vi hade dessutom möjlighet att delta i tisdagsförmiddagens lektioner. Efter höstlovet fortsatte vi verksamheten enbart på fritidsklubben. Varje vecka hade vi också arbetsmöte i projektgruppen, dagen efter besöken i skolan. Då ventilerade vi veckans besök och bestämde vi hur vi skulle gå vidare, utifrån de intressen och önskemål, som framkommit dagen innan. Personalen på skolan kom att utgöra en viktig del av forskningsprojektet genom att de tillhandahöll utrymme och material, deltog i diskussioner, organiserade barnen i grupper, stöttade dem som behövde extra hjälp, dämpade när det blev för högljutt och dokumenterade och rapporterade vad som hände i projektet både på Internet och på anslagstavla i skolan.
Brokiga bilder av barns konsumtion. Hur barn och konsumtion framställs i några svenska medier
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Estimation of areal precipitation for hydrological medelling in Sweden
(2002) Johansson, Barbro
Forskning för en friskare generation: Levnadsförhållanden, vanor och hälsosam vikt
(Göteborgs universitet, 2012) Berg, Christina; Eiben, Gabriele; Johansson, Barbro; Lissner, Lauren; Magnusson, Maria; Mårild, Staffan; Ossiansson, Eva; Prell, Hillevi; Sjöberg, Agneta; Berg, Christina; Magnusson, Maria
Den goda måltiden. Berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2007
(2008) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap
Många av de forskare som studerat familjemåltiden har använt etnografiska metoder i form av intervjuer och videoobservationer. Även en hel del kvantitativa studier har gjorts, där olika faktorer har studerats genom enkäter. Däremot har jag inte träffat på någon som studerat familjemåltiden på det sätt som jag gör i den här rapporten, nämligen med utgångspunkt i mediematerial, närmare bestämt tid-skrifter. Tidskriftsmaterial kännetecknas av att det har producerats för en läsekrets och inte för forskning, det har genomgått redigering och det mesta av materialet är producerat av professionella skribenter. För forskningens del innebär det att få tillgång till ett material som förmedlar vad som ansågs intressant och relevant för den aktuella tidskriften vid den tidpunkt då det publicerades. Det går också att utläsa hur man kunde tala om olika frågor och vilka åsikter och värderingar av olika slag som var i omlopp. De två tidskrifter jag studerat är Vi Föräldrar och Kamratposten. Vi Föräldrar har utkommit sedan 1969 och vänder sig till föräldrar med barn i de lägre åldrarna, från baby upp i lågstadieåldern. Artiklarna berör praktiska, pedagogiska, sociala och psykologiska aspekter av föräldraskapet. Kamratposten startade redan 1892 under namnet Folkskolans barntidning, och vänder sig till barn och unga i åldrarna 8-15 år. Innehållet består av artiklar, nyheter, insändarspalt,, frågespalt, information och musik och film, roliga historier, pyssel, tips och recept, och läsarna medverkar i hög grad till tidskriftens innehåll. Vi Föräldrar innehåller reklam och säljs i lösnummer och genom prenumerationer, medan Kamratposten sedan 1970 är reklamfri och enbart säljs genom prenumerationer. I artiklar, bilder, notiser, reklamannonser och material från läsarna i de båda tidskrifterna förmedlas före-ställningar om vad som innefattas i den goda måltiden. Jag har gått igenom varannan årgång av de båda tidskrifterna från 1969, då det första numret av Vi Föräldrar kom ut, till 2007, med syftet att spåra hur man skriver om den goda måltiden. Hur ser berättelserna ut? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de båda tidskrifterna och vilka förändringar sker över tid?De båda tidskrifterna skiljer sig åt i viktiga avseenden. I Vi Föräldrar finns annonser, vilket saknas i Kamratposten. Eftersom den ena tidskriften vänder sig till föräldrar och den andra till barn, skiljer sig både innehållet och tilltalet mycket åt, vilket är en av studiens viktigaste poänger. Detta visar sig även när det gäller vad som skrivs om mat. Vid en tidpunkt i arbetet blev jag t.ex. tvungen att bestämma mig för att koncentrera mig på måltider som intas under fritiden och fick därför utesluta skolmåltiden, ett ämne som det skrivs mycket om i Kamratposten under perioden, och som definitivt är värt sin egen studie. Ett annat intressant ämne som fick uteslutas och som ofta tagits upp i tidskrifterna är problem som gäller övervikt och ätstörningar. Rent generellt finns det mer material om mat, och särskilt om familjemåltiden, i Vi Föräldrar än i Kamratposten, vilket säkert också återspeglas i min framställning. Inte desto mindre menar jag att materialet från de båda tidskrifterna kompletterar varandra på ett sätt som synliggör viktiga aspekter av den goda måltiden från barns och vuxnas perspektiv.
Grönsaker eller godis? Kulturella perspektiv på nordiska barns kosthåll
(2007) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap
Mat och ätande är ett gränsöverskridande forskningsämne, som engagerar forskare från vitt skilda discipliner. Medicinare, historiker, sociologer, näringsfysiologer, pedagoger, psykologer, antropologer, etnologer m.fl. har inspirerats att, var och en från sin disciplinära horisont, studera detta fenomen, som vi alla är engagerade i flera gånger per dag. Olika födoämnens näringsinnehåll och inverkan på hälsan, måltidernas och olika livsmedels historia, matens och ätandets symboliska dimensioner, metoder för att främja goda matvanor, överflöd på mat och brist på mat; forskningsämnena är många och ämnets ständiga aktualitet, liksom att det bjuder på motsägelser och en mångfald av infallsvinklar gör att man kan anta att det inte kommer att förlora sin lockelse som forskningsobjekt. Mat är nödvändigt för vår överlevnad, men en ohälsosam kost kan leda till för tidig död. Ätande är en rutinhandling som vi utför nästan utan att tänka, men det kan också vara föremål för stort engagemang, planering och arbete, och glädje såväl som ångest. Vi kan äta ensamma eller tillsammans med andra, inta vardagsmat eller festmåltider. Vi äter också i många sammanhang utanför måltiderna; en kaka till kaffet, ett äpple framför datorn, en glass under shoppingturen, en påse popcorn vid biobesöket. Som matforskare kan det vara svårt att få en överblick över all intressant forskning som pågår, särskilt den som man måste korsa fakultetsgränserna för att få tillgång till. Samtidigt finns det mycket som talar för att det är just ämnes- och fakultetsövergripande samarbete som behövs för att få en vidgad förståelse för ämnet och för att kunna nå ännu längre i forskningen. Detta var utgångspunkten när Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) i Göteborg och Norsk senter for barneforskning (NOSEB) i Trondheim sökte och fick pengar från Nordiska ministerrådet för projektet ”Children, food consumption and culture in the Nordic countries”. Pengarna söktes för att anordna två tvärvetenskapliga seminarier och den 15-16 mars 2006 hölls det första seminariet i Göteborg. Seminariet hade titeln ”Grönsaker eller godis? Kulturella perspektiv på nordiska barns kosthåll”. Det bestod av två delar, en del som var öppen för alla intresserade och där inbjudna föreläsare presenterade pågående forskning om kulturella perspektiv på barn, mat och ätande och en del som vände sig till forskare inom området barn och mat och som bestod av workshops med presentation av planerade eller pågående projekt samt diskussion om aktuella forskningsfrågor. Föreliggande rapport är en sammanställning av fyra av de sju föreläsningar som hölls under den första delen.
Guldkant och hälsofara. Om socker och barn i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2005
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Kom och ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag
(2000) Johansson, Barbro
Kristen konsument. En forskningsstudie om projektet Schysst konsument
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Svenska Kyrkans Ungas projekt Schysst konsument är ett uttryck för ett växande intresse bland konsumenter för vilka villkor de har som producerar våra konsumtionsvaror. Det finns en ökad medvetenhet om och upplevelse av de globala sambanden; en insikt om att förhållandena i Nord och Syd är två sidor av samma globala världsordning. Människor, som upplever att denna världsordning är orättvis, börjar undersöka vilken roll man själv spelar och på vilka sätt man kan förändra den för att på så vis åstadkomma förändringar också i större sammanhang. I rapporten har jag valt att se på rättvis handel som en idé. Jag har använt aktörnätverksmetoden och undersökt hur ”idébärarna” inom Schysst konsument har ”förpackat, ”översatt” och ”kopplat” idén för att stärka och utvidga den i tid och rum och hur Schysst konsument och Svenska Kyrkans Unga i sin tur blivit delar av större ”sammansättningar” som verkar mot samma mål. En ensam individ åstadkommer inte mycket, det är tillsammans med andra som förändring sker; detta är en viktig utgångspunkt inom Schysst konsument. Med ett aktör-nätverksperspektiv synliggörs också alla de övriga ”aktanter” som är nödvändiga för att en händelse ska ske. Dessa kan vara rättvisemärkta varor, webbsidor som behandlar rättvis handel och de datorer från vilka privatpersoner kan nå sidorna, Svenska Kyrkans Ungas organisation, de pengar som finansierar projektet, lokaler där undervisning sker och budskapet sprids, tryckt material, forskaren som studerar projektet, Bibeln, Jesus och profeterna, Föreningen för Rättvisemärkt och den internationella organisationen FLO, det rättvisa kaffekooperativet i Costa Rica, bonden och hans familj, kaffeplantorna, kaffebönorna och fartygen som fraktar dem till Sverige. En sammansättning kan utsträckas hur långt som helst i tid och rum, och aktanterna kan vara löst eller fast kopplade till varandra. När t ex en församling har styrelsebeslut på att enbart köpa rättvisemärkt kaffe är kopplingen starkare än när en kund står vid kaffehyllan och förutom sin vilja till solidaritet ska väga in andra faktorer som pris, smak och vana i sitt köpbeslut. Idébärarna i Schysst konsument har en genomtänkt handlingsplan för att sprida och förankra idén om rättvis handel. Syftet med projektet är att nå ut till och påverka så många som möjligt av Svenska Kyrkans Ungas medlemmar att börja handla ”schysst”. Men för att detta arbete ska bli både effektivt och varaktigt arbetar man också med att dels förankra idén inom organisationen genom internutbildningar, policybeslut, funk-tioner och omsättande av idén i fysisk materia (böcker och annat informationsmaterial, webbsida, nyhetsbrev, ”rättvisehyllor”), dels koppla Schysst konsument till andra organisationer; Rättvisemärkt, Rena kläder och andra kyrkliga samfund. I den pedagogik som används har jag urskiljt fyra hörnstenar: gemenskap och nätverksbyggande, information och kunskap, engagemang samt handling. Genom att ingå i en kristen gemenskap, där allas mål är att verka för en jämlikare världshandel, kopplas den enskilde till ett nätverk, där man inte ensam tar alla beslut och drar hela lasset. I utbildningarna, som kan variera från en timme till tre dagar, återkommer alltid tre centrala teman: information om den globala handelns orättvisor, fördelarna med rättvis handel och den enskildes ansvar och möjligheter. Genom att förmedla konkreta fakta och samtidigt ge möjlighet till identifikation, hoppas man att kunna ge deltagarna inte bara kunskaper utan också engagemang och en vilja att göra något. Handling är det sista avgörande steget och ges därför mycket uppmärksamhet, genom att man ger många tips och förslag på vad som kan göras och om möjligt ge tillfälle till att åstadkomma något konkret redan under utbildningens lopp. Konsumentmakt innebär att den enskilde har möjlighet att påverka varuutbud och kvalitet samt hur varor produceras och därmed också kan få inflytande på arbetsförhållanden i Syd och övergripande ekonomiska strukturer. Individens valmöjligheter och ansvar är centrala både i den kristna läran och i en mer ”postmodern” etik. Men etisk konsumtion är bara ett av många sätt att förhålla sig som konsument. Det råder konkurrens på idémarknaden och det finns många hinder för att agera etiskt som konsument. Andra ideal, som att fritt få utforma sin identitet med hjälp av konsumtionsvaror och att kunna få utlopp för sina begär och önskningar, kan var viktiga för individen. Det finns vidare flera olika sätt att vara både en god konsument och en god medmänniska. Inte minst i Sverige har vi inflytelserika ideal om att vara sparsamma, återhållsamma, kritiska och distanserade, en attityd som kan komma i konflikt med den inlevelse och det engagemang som vägleder den etiska konsumenten. En klok och rationell konsument kan uppleva att det är lättare att utöva solidariska handlingar vid insamlingsbössan än vid butikshyllan. Även om kaffebönder som är anslutna till Rättvisemärkt kan försörja sin familj och låta barnen gå i skolan, kan det kännas lättare att skänka en slant till fattiga barn i Afrika än att betala extra för det rättvisemärkta kaffet. Viktigt är också att vara uppmärksam på hur långt individens ansvar och möjligheter sträcker sig och var företags, regeringars och överstatliga organs ansvar tar vid. Mest uppenbart är att konsumentmakt är en exklusiv makt som över huvud taget inte kan utövas av andra än en liten privilegierad andel av jordens befolkning, och även inom denna grupp är skillnaderna stora. Det kan få negativa konsekvenser om alltför mycket ansvar överlåts på den enskilda individen. Samtidigt finns ingen självklar motsättning, eftersom konsumentmakt inte bara innebär att välja mellan olika varor utan också om att utöva påtryckningar på nationella och internationella strukturer. Ett av de intressen som företag har är att framstå som socialt och etiskt ansvarsfulla. Vad gäller organisationer som EU, WTO och FN består de av ett antal medlemsländer, vars medborgare på olika sätt och i större eller mindre utsträckning har inflytande på de beslut som fattas. I det tidiga tjugohundratalets globala ekonomi befinner sig gränserna mellan konsument och producent och mellan konsument och medborgare i rörelse. Som konsumenter är vi delaktiga i att konstruera vår vardag, vår identitet och våra livsvillkor. Våra konsumtionsval medverkar också till att skapa villkoren för vår närmiljö såväl som miljön i ett globalt perspektiv, produktionsförhållanden i andra delar av världen och därmed också förutsättningarna för fred, rättvisa och en hållbar utveckling. Insikter som dessa gör att människor i ökande utsträckning kopplar samman sin egen konsumtion med de större sammanhang de ingår i. Då jaget på så vis utvidgas till att omfatta även andra kan det hända att ens egna intressen och ens personliga föreställningar om ett gott liv inte kolliderar med andras möjligheter att leva ett fullvärdig liv. Att handla utifrån en sådan inställning är kanske just att vara en ”schysst konsument”.
Kulturmöten utan gränser - modeller för att skapa kvalitet i äldres vardag
(2016) Johansson, Barbro; Sjölander, Annica; Centrum för kultur och hälsa
Läsa med de yngsta - Följeforskning av Läsrörelsens projekt Berätta, leka, läsa
(2016) Johansson, Barbro; Hillén, Sandra; Centrum för konsumtionsvetenskap
Livspussel med utmaningar. Tolv svenska barnfamiljers berättelser om mat och hälsa.
(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2014) Johansson, Barbro; Ossiansson, Eva
I kapitel 1 beskrivs projektet och de teorier och metoder som använts. Den kvalitativa studien baseras på besök i tolv barnfamiljer, där vi genom intervjuer, foton, kvitton, collage och målningar skapade oss en bild av familjernas matvardag. Att intervjua föräldrar och barn var för sig gav möjlighet till olika perspektiv på de frågor vi ställde och genom att vi återkom till varje familj tre gånger kunde vi få en fördjupning av frågeställningarna. Kapitel 2 tar sin utgångspunkt i den vardagliga familjemåltiden och undersöker hur familj görs i relation till dagens och veckans måltider. I kapitel 3 fokuserar vi på föräldrarna och deras ageranden, överväganden och värderingar rörande inköpspraktiken. Vi såg att inköpen är kopplade till en moralisk diskurs om hushållande, där idealet är att vara kvalitetsmedveten, ekonomisk och effektiv. Inköpen organiserades i allmänhet enligt modellen storhandling och stödköp, men ofta visade det sig svårt att leva upp till modellen. Kapitel 4 handlar om hälsopusslet med utgångspunkt i barnens perspektiv, som det framkom i intervjuerna och i deras collage. Barnen visade sig ha god kännedom om vad som anses hälsosamt respektive ohälsosamt, och var i stort sett eniga med föräld¬rarna i att frukt och grönsaker är nyttigt medan godis, glass och kakor är onyttigt. I collagen ställdes denna uppdelning i relation till barnens smak, vilken visade sig vara både varierad och nyanserad. I collageuppgiften förde barnen också in andra element än smak och hälsa i hälsopusslet, som lek, fantasi och estetik. Kapitel 5 handlar om föräldrarnas minnen och berättelser från mat- och måltidspraktiker i den egna barndomen. Berättelserna utvecklas i form av myter som stärker föräldrarnas identitet. I sina berättelser reviderar de och fördjupar meningen om hur mat, måltider och förhållningssätt i relation till mat har kommit att utvecklas. Olika former av mat har en skiftande symbolisk mening som kan förstärka berättelserna och bidra med positiva känslor. Familjerna görs och blir till liksom de roller som dessa inbegriper genom de händelser om mat som lagrats i våra minnen. I kapitel 6 återknyter vi till de mål som bildade utgångspunkt för de olika kapitlen: gemenskap, hushållning, hälsa, kontinuitet och helhetstänkande. Vi utvecklar diskussionen genom att se på de olika värden som studien visat var förknippade med målen.
Nordiska barn bilder av mat och ätande
(2006) Johansson, Barbro; Laub Hansen, Gitte; Hillén, Sandra; Huotilainen, Anna; Mark Jensen, Tine; Mäkelä, Johanna; Roos, Gun; Centrum för konsumtionsvetenskap
”Nordiska barns bilder av mat och ätande” tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten om barn och mat och de farhågor som finns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag. Forskningsprojektet är en kvalitativ studie där barns matarenor har kartlagts och diskuterats utifrån barnens egna perspektiv. 59 barn, 10-11 år, från fyra skolklasser i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Göteborg har deltagit i studien. De har utrustats med engångskameror och fotograferat sin matmiljö utifrån temana maten de äter, platser där de äter, hälsosam mat, ohälsosam mat och favoritmat. När bilderna framkallats samlade forskaren grupper av barn och diskuterade temana. De fyra länderna har olika lösningar på skollunchen. I Sverige och Finland serveras eleverna varm skollunch, medan eleverna i Danmark och Norge har med sig smörgåsmat i en matpakke hemifrån. Detta får konsekvenser på flera plan, alltifrån vilken näring barnen får i sig, till i vilken utsträckning de själva har inflytande på sin skollunch och hur den sociala situationen vid måltiden ter sig. De fyra skolorna hade delvis olika förutsättningar vad gäller närheten till centrum och hur mycket matbutiker och matställen som fanns i närheten, men gemensamt var att alla barn både i skolan och under sin skolväg mötte ett flertal olika, ofta motsägande, matbudskap. Det visade sig vara en god idé att låta barnen delta som medforskare och ta fotografier av dessa olika matbudskap och de löste sin uppgift på sina individuella sätt. I gruppdiskussionerna fick de sedan möjlighet att för varandra och för forskaren fördjupa hur de hade tänkt när de tagit sina fotografier. Studien visar att de deltagande barnen hade goda kunskaper om vilken mat som är hälsosam och vilken som är ohälsosam och de hade också förklaringar till varför. Frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och mjölk är exempel på matvaror som kategoriserades som hälsosamma och orsaker som anges är att de innehåller fibrer och vitaminer och att man blir stark och frisk av dem. Godis, chips, läsk, pizza och hamburgare fick karakterisera den ohälsosamma maten som innehåller för mycket socker och/eller fett och gör att man blir fet och sjuk. Det framgick också att hälsosam och ohälsosam mat konsumeras i olika kontexter. Vardagsmaten i skolan och hemma är hälsosam, medan helg och fest förknippas med ohälsosam mat och söta och feta tilltugg. Det fanns också mat som var mer svårdefinierad och som kunde anses både nyttig och onyttig, som t.ex. tacos och pasta. Barnens favoritmat var i många fall de nya maträtter som introducerats i Norden de senaste decennierna: pizza, hamburgare, pasta, tacos och thai-mat. Men även traditionella rätter som biff, fiskpinnar, köttbullar, pannkakor och risgrynsgröt nämndes. Favoritmaten serveras oftast hemma, vilket man kan sluta sig till av att de flesta bilder på favoritmat är tagna i just hemmiljö. De fyra skolornas matmiljöer skiljer sig mycket åt, inte bara därför att två av dem har skolmatsalar och barnen i de båda andra äter sin skollunch i klassrummet. Den finska skolan har en nybyggd, ljus och luftig skolmatsal, medan den svenska klassen har sin matsal i ett mindre utrymme i källarplanet, vilket å andra sidan upplevs som mysigt. I den danska skolan finns även en skolebod, där eleverna kan köpa ekologisk mat, men oavsett om man äter denna eller maten i den medhavda matpakken, äts den i klassrummet på skolbänken. Uppdelningen mellan skolarbete och måltidssituation blir därför mindre tydlig i den norska och danska skolan. En skolmatsal med många elever kan å andra sidan vara stökig och stressande. På ingen av skolorna hade barnen tillåtelse att lämna skolan på rasterna, men på vägen till och från skolan passerade de butiker, kiosker och matställen, där de kunde ta del av många olika matbudskap i form av reklam och annan marknadsföring. Inte sällan är det den ohälsosamma födan som lyfts fram i reklamen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera • att barnen visade en god kulturell kompetens vad gäller hälsosamt och ohälsosamt, rätt och fel, sunt och osunt i matsammanhang. • att inflytandet från mediediskussioner, diskussioner i hemmet och förändringar i skolan matmiljö avspeglades i barnens tal om och värderingar runt mat och ätande. • att det finns en stark koppling mellan å ena sidan hälsosam mat och vardagsmat och å andra sidan ohälsosam mat och helg- och festmat, men att det också finns överskridanden i det att festlig mat och favoritmat också kan vara nyttig. • att matprodukter inte alltid är antingen hälsosamma eller ohälsosamma, utan kan befinna sig utefter en skala mellan det nyttiga och det onyttiga. • att det inte går att entydigt säga vilket av de båda systemen för skollunch som är mest fördelaktigt, eftersom det är många andra faktorer som spelar in. • samt att fortsatt forskning på området kan dra nytta av både de resultat som framkommit och de metoder som använts och gå vidare med att studera barns matmiljöer i större skala under en längre period och med ett större mått av deltagande observation, där även måltider i hemmet tas med och där jämförelser mellan barn i olika åldrar och olika sociala miljöer kan göras.
Unga konsumenter - en forskningsstudie av satsningen "Ungdomars arbete med konsumentfrågor. Kun(d)skap är makt
(2006) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap