Browsing by Author "Johansson, Beatrice"

Now showing 1 - 5 of 5

God psykisk hälsa oberoende av kosthållning?
(2020-08-05) Johansson, Beatrice; Staynfeld, Jasmine; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Genom tiderna har det diskuterats kring hur vi bör äta för att leva ett hälsosamt liv som ska förebygga risken för sjukdom. Hög andel fett, lågt intag av kolhydrater, vegetarisk kost och periodisk fasta är några av de kosthållningar som florerat. Vår kosthållning och våra matvanor är av stor betydelse för vår hälsa, dels den fysiska hälsan men enligt senare studier även den psykiska hälsan. Numera lever över 300 miljoner människor med depression i världen. Blandkost är idag den dominerande kosthållningen men den vegetariska kosthållningen blir alltmer populär. Vetenskapen är tvetydig avseende vilken kost som är mest gynnsam för vår psykiska hälsa och därmed har den här studien utförts. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i den självskattade psykiska hälsan hos vuxna individer med olika kosthållningar. Undersökningen avsåg att mäta ångest- och depressionssymtom hos individer som åt blandkost respektive vegetarisk kost. Detta skedde genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med data som erhölls från en digital enkät, innehållande frågor om bakgrund och ångest- respektive depression frågor från instrumentet Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Statistiska beräkningar utfördes och resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad avseende ångestsymtom. Gruppen med den vegetariska kosthållningen skattade högre jämfört med blandkost. Dock var det ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende depressionssymtom. Studien utforskar inte kausaliteten, dock förs en diskussion kring eventuella orsaker som kan ligga till grund för fortsatt forskning. Oavsett kosthållning, poängteras att en balanserad kost med tillräckligt mycket näring ger förutsättningar för en god psykisk hälsa.
Grundläggande litteracitet och digitala verktyg - En studie om användning av digitala verktyg i den grundläggande litteracitetsundervisningen för vuxna
(2018-07-04) Johansson, Beatrice; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna kvalitativa studie undersöker hur digitala verktyg används i undervisning i grundläggande litteracitet för vuxna i Sverige. Genom observationer och intervjuer med ett antal lärare på Studieväg 1, kurs A och B i Göteborg, undersöks hur de digitala verktygen används av eleverna och hur de förankras av läraren, men också vilka av resursmodellens litteracitetspraktiker (Luke & Freebody 1991, Franker 2016), som fokuseras genom lärarens val av digitala verktyg. Resultatet visar att majoriteten av eleverna arbetar individuellt med de digitala verktygen och att det arbete som fokuseras hos eleven genom lärarens val av digitalt verktyg främst är arbete i kodknäckningspraktiken med vissa inslag av arbete inom den betydelseskapande praktiken men även textanvändningspraktiken. Resultatet visar även att bara en av tre lärare lyfter fram elevernas språkliga resurser och tidigare litteracitetserfarenheter vid användningen av digitala verktyg. Den sociokulturella resurs som en kamratgrupp utgör, lyftes fram utav en av de tre lärarna vid användningen av de digitala verktygen. De fördelar som lyfts fram av de intervjuade lärarna vad gäller användningen av digitala verktyg är att de möjliggör individualisering, flexibilitet och repetition och de nackdelar som lyfts fram är att tekniken kan strula, att eleverna har låg datorvana och att den sociala interaktionen försvinner. Studien visar på behovet utav vidare forskning kring hur digitala verktyg används i den grundläggande litteracitetsundervisningen för vuxna för att lyfta fram och diskutera hur vi kan göra de digitala verktygen till något mer än bara en applikation eller webbresurs där man tränar på till exempel kodknäckande arbete och istället arbetar för att införliva verktyget i den didaktiska planeringen på ett medvetet sätt som gynnar elevernas litteracitet där de digitala verktygen används på ett sätt som möjliggör för eleverna att delta i de fyra litteracitetspraktiker som Franker (2016: 1) lyfter fram som viktiga att eleven får möta i undervisningen tillsammans med ett tydligt resursperspektiv.
”Han ler inte längre. Vad ska jag göra?” - en studie om en lokal rekontextualisering av en policy för mottagande av nyanlända elever
(2022-10-25) Johansson, Beatrice; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en lokal policy för mottagande av nyanlända elever rekontextualiseras lokalt i en skola. Studien synliggör de språkideologiska länkar och diskurser om flerspråkighet och nyanlända elever som framträder i denna rekontextualisering samt de hinder och möjligheter för rutinens utformning som framträder. Studien använder en kvalitativ metod med intervjuer, deltagande observationer och kritisk diskursanalys. Resultatet visar att den aktuella policyn har en låg förankring på skolan och då rutinens syfte är att skapa en likvärdig utbildning för alla elever i kommunen blir rutinens låga förankring också en fråga om hur likvärdig den utbildning som erbjuds de nyanlända eleverna i kommunen faktiskt är. Resultatet visar också hur förberedelseklassens funktion tycks ha rekontextualiserats från förberedelseklass till introduktionsundervisning där två olika diskurser kopplat till likvärdighet framträder i denna rekontextualisering. Vidare visar resultatet att de nyanlända elevernas ämneskunskaper kartläggs i låg utsträckning vilket kan påverka elevernas möjlighet att ta del av en likvärdig utbildning som tar sin utgångspunkt i deras språkliga behov och förutsättningar. De nyanlända elevernas situation i helklass är ett annat viktigt resultat som bland annat visar på hur undervisande lärare upplever en otillräcklighet i att stötta de nyanlända eleverna i ”ordinarie” undervisning. Slutligen framträder i policyaktörernas yttranden diskurser om flerspråkighet som en resurs men också som en börda. Närvaron av en språkideologisk utgångspunkt där svenska är standardspråket, tillsammans med en diskurs om olikhet, där flerspråkiga elevers behov konstrueras som avvikande, skapar tillsammans en negativ bild av flerspråkighet där flerspråkiga individer konstrueras som avvikande vilket påverkar rutinens utformning i verksamheten.
Kulturpolitik. Teori, praktik och aktörer
(2015-10-07) Johansson, Beatrice; Svensson, Maria; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
En djupdykning i Göteborgs kulturliv med fokus på relationer mellan olika kulturgrupper. Dessa grupper är det fria kulturlivet, det offentliga kulturlivet samt kulturadministrationen. Med kulturadministrationen syftar vi på kulturnämnd och kulturförvaltningen.
- "Varför är du sen?" En studie om elevers uppfattningar om fenomenet sen ankomst.
(2008) Karlsson, Karin; Johansson, Beatrice; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte Studiens syfte har varit att undersöka elevers föreställningar om fenomenet "sen ankomst" utifrån ett rättviseperspektiv. Vi har även undersökt hur lärare och elever hanterar sen ankomst i klassrummet. Metod Vi har valt att genomföra en pilotstudie där vi har använt oss av observationer och en enkätundersökning. Resultat Resultatet av vår studie visar att de flesta av de tillfrågade eleverna efterfrågar lärares uppmärksamhet vid sen ankomst. Detta då de tillfrågade eleverna menar att rättvisan kräver att sena ankomster uppmärksammas. Utifrån våra observationer kunde vi se att sena ankomster mycket sällan uppmärksammas. Vad vi dock kunde se var att de flesta sena ankomster var ljudlösa men att de sena ankomsterna som var ljudliga resulterade i en synbart orolig stämning i klassrummet. I vår studie visar resultatet även att elever inte anser att rättvisan kräver att sena ankomster skall behandlas lika. De tillfrågade eleverna lyfter fram skillnader i orsaker som en viktig faktor när det kommer till hur sena ankomster skall behandlas på ett rättvist sätt. Dessa skillnader kan antingen vara individrelaterade eller systemrelaterade.