Browsing by Author "Johansson, Carolina"

Now showing 1 - 3 of 3

Allmännyttans roll i Göteborg -‐ en studie kring allmännyttans roll i Göteborg och dess ansvar för socioekonomiskt utsatta grupper
(2012-05-07) Johansson, Carolina; Nordengren, Linda; Olausson, Helen; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg. Den roll de har, men också den roll de skulle kunna ha. En del i detta har varit att titta på hur de allmännyttiga bostadsbolagen påverkar möjligheterna för göteborgare att få en bostad, med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat företrädare för samtliga allmännyttiga bostadsbolag i Göteborg, boendesekreterare från socialtjänsten samt hyresgästföreningen. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Den tidigare forskningen handlar främst om allmännyttan i Sverige och svensk bostadspolitik med fokus på boendeproblematik. De teoretiska referensramar vi har använt oss av är välfärdssystem, housing first och spelteori. Resultat och analys har delats upp i teman utifrån studiens syfte. Studien visar att allmännyttans främsta uppgifter är att drivas enligt affärsmässiga principer, att arbeta för boendeinflytande och demokrati, att bygga bostäder samt att vara ett verktyg för politiskt inflytande över bostadsmarknaden. Angående allmännyttans arbete för socioekonomiskt utsatta grupper har fokus legat på bostadsbolagens uthyrningskriterier, samarbetet med socialtjänst, kommunala kontrakt och arbetet mot segregation. Rätten till bostad är ett tema som har genomsyrat hela studien. Samtliga informanter anser att alla har rätt till bostad samtidigt som de har svårt att se vem som ska tillgodose den. Informanterna upplever att bostadsbristen i Göteborg är en stor del av problematiken. Studien visar att allmännyttans uppgift att drivas affärsmässigt är svårförenlig med att ge bostad till alla.
“MED DIFFUSA SKADOR ÄR DET SÅHÄR OJ, VAD HAR DU FÖR PROBLEM? VAD KOMMER DU FÅ SVÅRT MED? VAD SKA VI JOBBA MED?” - En kvalitativ intervjustudie om arbetsterapeuters erfarenhet kring rehabilitering av vuxna personer med diffusa hjärnskador
(2025-06-02) Johansson, Carolina; Steen, Sabine; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Diffusa hjärnskador är en typ av traumatisk hjärnskada och uppkommer då huvudet utsätts för kraftig acceleration, retardation och/eller rotations våld. Diffusa hjärnskador delas in i fyra typer av skador; diffusa vaskulära skador (DVI), diffusa axonala skador (DAI), hypoxisk-ischemisk encefalopati och generaliserad hjärnsvullnad. Följderna av diffusa hjärnskador innefattar fysiska, kognitiva, beteendemässiga och emotionella störningar i varierande grad och påverkar människors aktiviteter i dagliga livet, återgång till samhälle, arbete samt socialt liv. Arbetsterapeuter besitter en viktig roll i rehabilitering av traumatiska hjärnskador och har en unik kompetens för att stödja rehabiliteringen. Syfte Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av rehabilitering av vuxna personer med diffusa hjärnskador. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju arbetsterapeuter. Materialet analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Analysen gav fyra huvudkategorier med tio subkategorier som beskriver arbetsterapeuternas erfarenheter. Följande fyra huvudkategorier framkom: En växlande utmaning, evidens och personcentrerad intervention, intervention för en fungerande vardag samt inhämta andras perspektiv. Slutsats Studien visade att arbetsterapeuterna baserade rehabiliteringen på den unika patienten och deras situationsbundna sammanhang. Diffusa hjärnskador upplevdes komplexa och kunde bidra med en bred problematik. Arbetsterapeuterna använde sig av bedömningar och aktivitet för att driva rehabiliteringen trots oklar diagnos. En evidensbaserad rehabilitering eftersträvades genom att arbetsterapeuterna inkluderade teori, kunskap från andra områden samt personcentrering. Stöd togs av anhöriga och teamet för en lyckad rehabilitering. Aktivitetsperspektivet var centralt i interventioner och kognition samt aktivitetsbalans lyftes som vanliga områden för rehabilitering.
Villkorad språkutveckling. En observationsstudie om samtalston och bemötande under måltidssituationer i en förskola
(2016-05-04) Johansson, Carolina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur pedagogers kontaktformer med barn i förskolan ser ut beroende på barnens etniska bakgrund, men också peka på möjliga konsekvenser dessa kontaktformer har på barnens språkliga utveckling och villkor på förskolan. Utgångspunkten är tidigare forskning inom området som tyder på att förskolebarn blir differentierade genom pedagogers förhållningssätt i kommunikationen. Teori: I studien används Bourdieus lära om det sociala rummet och habitus som ett teoretiskt ramverk. Bourdieu såg samhället som uppdelat i olika sociala rum där habitus är de omedvetna individuella eller kollektiva vanor som blivit ett naturligt förhållningssätt för individen (Bourdieu & Passeron, 1990). Inom den språkliga diskursen ansåg Bourdieu (1995) att det finns samband mellan språklig kompetens och social status. Individens sociala position bestäms utifrån hur väl individen anpassar sig till den rådande kulturen, vilket innefattar språket. Språket är bärare av kultur och innebär makt. Tidigare forskning (Palludan 2007) har uppmärksammat två förekommande förhållningssätt i lärares sätt att tala med barnen i förskolan, så kallad teaching tone och exchange tone. Dessa förhållningssätt är centrala för studien och utgör redskap för analysen. Metod: Studien innefattar en kvantitativ ansats där strukturerade observationer använts som metod. Empirisk data samlades in genom indirekta observationer av den verbala interaktionen mellan barn och lärare under måltidssituationer på en mångkulturell förskola. Observationer valdes som metod för att i möjligaste mån studera förhållningssättet lärarna använder i praktiken. Indirekta observationer användes för att minimera kontrolleffekten (Halvorsen, 1992). Observationsschemat utformades med fokus på att belysa eventuella skillnader i språklig praxis som används av lärare i sitt bemötande av barn med en fler-etnisk och annan bakgrund än pedagogerna gentemot barn med enkel-etnisk bakgrund. Insamlad data från observationerna sammanställdes och analyserades i stapeldiagram. Resultat: Det sammanställda resultatet påvisar att lärares interaktion med olika grupper barn skiljer sig och att detta kan ha att göra med barns etniska bakgrund. Samtliga lärare som deltog i studien använde sig av både teaching tone och exchange tone relaterad praxis, men verkar använda teaching tone i större utsträckning mot barn av fler-etnisk bakgrund. Mot barn med enkel-etnisk bakgrund användes oftare exchange tone. Resultatet visar även på en tendens att lärarna är mindre benägna att ge respons på sökt kontakt från barn med fler-etnisk bakgrund. En lägre responsbenägenhet i kombination med att teaching tone kan anses vara ofördelaktigt ur ett språkutvecklingsperspektiv och indikerar således att språkutveckling hos barn med fler-etnisk bakgrund inte gynnas på samma sätt av lärarna som barn med enkel-etnisk bakgrund i samtalet vid måltider. Då språk innebär makt, riskerar förhållningssättet även ovälkomna makthierarkier att genereras bland barnen.