Browsing by Author "Johansson, Elisabeth"

Now showing 1 - 10 of 10

Årsredovisningen - Vilken information efterfrågar analytikerna
(2010-06-04T09:18:07Z) Karlsson, Helene; Johansson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Det har visat sig vara problematiskt att identifiera årsredovisningens användbarhet samt vilken information som efterfrågas. Det har även förekommit funderingar kring årsredovisningens betydelse och vilken nytta den bidrar till. Analytiker fungerar som en viktig mellanhand till aktiemarknaden och dess investerare och eftersom dessa utgör årsredovisningens främsta användare är det viktigt att företagen har kännedom om vilken information analytikerna efterfrågar. Denna bakgrund har därmed lett till studiens huvudsakliga problemformulering: Vilka områden i årsredovisningen kan förbättras för att uppfylla analytikernas önskemål på ett mer tillfredställande sätt? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka områden analytiker anser skulle kunna förbättras i årsredovisningen för att dessa skall få ett bättre beslutsunderlag. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla företag som upprättar sina årsredovisningar i enlighet med IFRS. Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fyra analytiker har utgjort studiens primärdata. Böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare forskning har kompletterats som studiens litteratur. Slutsats: För att kunna förbättra innehållet årsredovisningen efter analytikernas önskemål behöver viss information förtydligas och anpassas till företagets faktiska verksamhet. Studien har visat att det behövs mer information om de områden där stor osäkerhet råder. Några av de osäkerhetsområden som analytikerna anser främst borde förbättras i företagens årsredovisningar är kostnadsstrukturen, känslighetsanalys som påverkar volatiliteten i resultatet. Det krävs även mer upplysningar kring företagsledningen och ägarstrukturen i företagen för att kunna avgöra vilka incitament som finns. Dessutom kan informationen i hållbarhetsredovisningen förbättras för att se hur pass legitima företagen verkligen är. Förslag till fortsatt forskning: Då analytikerna i denna studie har identifierat tre stora osäkerhetsområden i årsredovisningen skulle vidare forskning specifikt undersöka något av dessa områden. Vidare skulle det vara intressant att undersöka om vilka incitament de olika analytikerna kan tänkas ha.
Att leva med diabetes - Faktorer som försvårar följsamheten till sjuksköterskans råd om fotvård hos personer med diabetes
(2025-09-08) Johansson, Elisabeth; Laukkanen, Hanna; Olausson, Marit; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som medför risk för komplikationer såsom diabetiska fotsår. Egenvård och följsamhet till vårdens rekommendationer är centralt för att förebygga dessa tillstånd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja personer med diabetes genom personcentrerad rådgivning och hälsofrämjande insatser. Personer med diabetes följer inte alltid sjuksköterskans råd. Ett folkhälsoperspektiv och god kommunikation i vården är avgörande för att förstärka personens förmåga till egenvård. Syfte: Att identifiera faktorer som försvårar följsamheten till sjuksköterskors egenvårdsråd om fotvård hos personer med diabetes. Metod: Det här arbetet utgör en systematisk litteraturöversikt, där relevanta artiklar identifierades genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 13 artiklar, vilka extraherades och sammanställdes för vidare analys. Resultat: Resultatet visar att bristande kunskap, låg motivation, hinder som försvårar egenvård och vårdens tillgänglighet och stöd påverkar följsamheten till fotvårdsråd vid diabetes. Motivation till egenvård uppstår ofta först efter komplikationer. Även brist på kontinuitet och tydligt ansvar inom vården bidrar till att fotproblem inte upptäcks i tid. Slutsats: För att främja följsamhet krävs ett helhetsgrepp som inkluderar pedagogiskt stöd, stärkt tillgänglighet och anpassad rådgivning utifrån patientens livssituation. När vårdens organisation brister i kontinuitet, personcentrering och tydligt ansvar finns en risk att viktiga egenvårdsinsatser nedprioriteras. Det är viktigt att hälso- och sjukvården följer de riktlinjer som finns för egenvård.
Att leva med tinnitus och Menieres sjukdom - ett patient och sjuksköterskeperspektiv
(2007-04-26T13:20:22Z) Johansson, Elisabeth; Rosén, Helena; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Tinnitus och Menieres sjukdom är båda dolda handikapp, som påverkar hörseln. Tinnitus är ett vanligt symtom, inte bara i Sverige utan även internationellt. Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre stimulering. Menieres sjukdom är ett kroniskt tillstånd som drabbar innerörat och ger symtom i form av anfall med yrsel, hörselnedsättning, tinnitus samt lock för örat. Syftet med detta arbete var att beskriva hur tinnitus och Menieres sjukdom kan påverka patienten i det dagliga livet, samt hur sjuksköterskan kan agera för att dessa patienter ska känna trygghet trots sina symtom. Trygghet är en känsla som alla människor är i behov av och vid kronisk sjukdom kan det vara viktigt att känna trygghet i sin sjukdom. Inom omvårdnad är trygghet ett centralt begrepp och därför är det av stor vikt att förstå vad begreppet trygghet innebär. Känslan av trygghet är något som byggs upp av livets erfarenheter och möten med människor, man känner igen den speciella känslan man får i kroppen. Att känna trygghet är betydelsefullt för patienten i mötet med sjuksköterskan för att bekräftelse, förståelse, värdighet och integritet skall kunna förverkligas. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar samt en avhandling och är sammanställt utifrån patient och sjuksköterskeperspektiv. Det dagliga livet påverkades fysiskt, psykiskt samt socialt vilket för många av dessa patienter resulterade i social isolering, koncentrationssvårigheter, trötthet, sömnproblem samt depression. Information, undervisning, stöd och bekräftelse var faktorer som hade stor betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och dessa patienter för de ska känna trygghet trots sina symtom. Det behövs mer forskning inom området för att bemöta dessa personer på ett professionellt sätt.
Depression hos ungdomar – Familjecenterad omvårdnad
(2019-06-28) Johansson, Elisabeth; de Oliveira Studart Gurgel, Caroline; Göteborgs universitet/Institutionen för data- och informationsteknik; University of Gothenburg/Department of Computer Science and Engineering
Den psykiska ohälsan bland ungdomar verkar öka i hela världen, men i synnerhet bland svenska ungdomar. Många ungdomar med depression går in i vuxenlivet, utan att ha blivit diagnosticerade. Det har hittills inte forskats så mycket kring depression hos ungdomar, och det finns ett stort behov av mer forskning. Syfte: Vårt syfte är att belysa riskfaktorer och skyddsfaktorer gällande egentlig depression hos ungdomar, samt hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt. Metod: Detta är en litteraturstudie som visar det rådande kunskapsläget, när det gäller depression hos ungdomar. Vi har använt både kvantitativa och kvalitativa artiklar i vår studie. Resultat: Det vi fann var att inom familjen hittas både riskfaktorer för depression, men även skyddsfaktorer. Ju tidigare depressionen börjar, desto större är risken att den övergår i egentlig depression som kan resultera i ett fullbordat självmord. Även flera perioder av depression ökar risken för självmord. Slutsatser: Tidig upptäckt är av yttersta vikt när det gäller prognosen för depression. Det behövs mycket mer forskning inom detta område.
ERM - INTEGRATION I OLIKA BRANSCHER
(2016-06-30) Turkovic, Alma; Johansson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
FORMATIV BEDÖMNING - Hur lärarna arbetar formativt för att utveckla elevernas lärande
(2022-07-05) Johansson, Ann; Johansson, Elisabeth; Göteborg University/Department of Sociology
Syfte: Syftet med vår kvalitativa intervjustudie med fyra lärare på högstadiet och gymnasiet är hur de använder sig av de fem nyckelstrategierna som beskriver formativ bedömning. Lärarna fick endast reda på att intervjun skulle handla om formativ bedömning men inte vilka frågor som skulle ställas. Teori: Studiens teori grundar sig på Piaget konstruktivism och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metod: Metoden vi valt för att få svar på studiens syfte är en kvalitativ intervjustudie. Intervjun består av semistrukturerade frågor för att få en djupare förståelse för hur lärarna jobbar med formativ bedömning. Resultat: Resultatet visar att formativ bedömning används medvetet och omedvetet i undervisningen i samtliga nyckelstrategier. I studien ser vi att lärarna jobbar på olika sätt med formativ bedömning. I de praktiska ämnena verkar formativ bedömning vara ett naturligt inslag i undervisningen utan att lärarna är pålästa om de olika strategierna. Formativ bedömning, med vikten på ordet bedömning, är ett begrepp som kan misstolkas och används på ett felaktigt sätt. Under intervjuerna kom några av lärarna in på betyg och bedömning även om frågorna inte är ställda på det sättet. Resultatet visar att det kan vara svårt för läraren att veta exakt vad som egentligen ingår i formativ bedömning. Studien visar att lärarna förhåller sig mer eller mindre till de fem nyckelstrategierna som beskriver vart eleven är på väg, var eleven befinner sig nu och hur eleven ska komma dit. I slutsatsen kom vi fram till att vi ser ett behov av fortbildning inom formativ bedömning för att alla lärare ska få samma förutsättningar att undervisa för lärande.
Läs- och skrivsvårigheter: En studie om vad det innebär, vad som påverkar och hur man kan arbeta med det
(2011) Johansson, Elisabeth; Ramselid, Anette; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Syftet är att göra en studie där vi undersöker hur pedagogerna arbetar med de elever som i åkinte nått målen, vad det gäller läsning och skrivning. Vi kommer att studera vilka svårigheter och vilka möjligheter som föreligger för att arbeta vidare med dessa elever. Våra huvudfrågor är ”vad är pedagogernas uppfattning kring vad läs- och skrivutveckling kan innebära?” och ”hur kan man arbeta förebyggande och åtgärdande med elever som visar sig ha läs- och skrivsvårigheter?” Som metod för att få svar på dessa frågor har vi valt kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Vi har även tittat på tidigare forskning kring ämnet. Huvudresultatet är att på de undersökta skolorna använde man sig inte av några särskilda metoder, utan utgick ifrån varje elevs behov och förutsättningar. De ansåg att svårigheterna inte låg hos eleverna utan i helheten (ett relationellt perspektiv). Bland annat hemmiljö inverkar. De elever som i åkinte nått målen uppvisade i åk 3 framsteg genom individuellt utformad undervisning, där man fokuserar på att stärka självförtroendet. Man gjorde inga dyslexiutredningar på elever som fick stöd- undervisning, utan det räckte att de uppvisade svårigheter för att få stöd. Vi har i vår studie gått igenom läroplanerna och konstaterat att synen på läraren har förändrats. Nu är vi mer av en medsökare av kunskaper. Kravet har ökat på att vi ska vara flexibla i vårt arbetssätt, för att inkludera alla elever i undervisningen. Efter att vi gått igenom både lärarnas, resurslärarens och specialpedagogens sätt att arbeta med läs- och skrivutveckling tror vi att vägen till en lyckad utveckling för varje enskild elev är just att individanpassa lektionerna där flera metoder och arbetssätt varvas och anpassas efter varje elev.
redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar - ur ett investerar. och långivarperspektiv
(2010-06-04T09:11:45Z) Karlsson, Helene; Johansson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv. Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare. Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser. Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering. Dock har användbarheten för långivarna varken förbättrats eller försämrats i samband med beslut om kreditgivning. Sammantaget har denna tillgång till information, för båda intressentperspektiven, gjort att fler bedömningar och förväntningar på framtiden kan utläsas. Förslag till vidare studier: Det hade varit intressant att undersöka hur konkurrenter gentemot varandra förhåller sig till informationsökningen. Ett annat förslag är att undersöka om drastiska nedskrivningarna av goodwill sker i samband med finanskrisen som just nu råder. Vidare skulle jämförbarheten över tid vara en intressant aspekt att undersöka ju mer historisk finansiell information som finns att tillgå.
SMÅBARNSFÖRÄLDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter förändras
(2024-05-23) Söderberg, Camilla; Johansson, Elisabeth; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund För den som drabbas av en handskada är det inte bara praktiska moment i vardagen som blir svåra att genomföra, utan även personligheten, självkänslan och samspelet med andra människor förändras. Småbarnsföräldrar drabbas oftare än andra grupper av åkomman Morbus de Quervain som orsakar smärta och svullnad i handleden. Tillståndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska läkemedel. Att Morbus de Quervain påverkar personens förmåga att bland annat greppa, bära och hantera föremål med händerna är idag känt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen påverkas hos såväl småbarnsföräldrar som andra grupper. Frågan om på vilket sätt småbarnsföräldrar med Morbus de Quervain upplever att tillståndet påverkar olika aktiviteter i deras vardag undersöks i denna studie ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv eftersom patienter med Morbus de Quervain ofta behandlas av arbetsterapeuter. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar med Morbus de Quervain upplever att tillståndet påverkar olika aktiviteter i deras vardag. Metod Studien är kvalitativ och genomförd med induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med småbarnsföräldrar som drabbats av Morbus de Quervain varefter materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat genomsyras av temat: Det blir svårt att göra det mesta för småbarnsföräldrar med Morbus de Quervain. Sju underkategorier skapades och samlades i två huvudkategorier; Självständiga aktiviteter påverkas och Hemmet och familjen måste fungera. Småbarnsföräldrar som drabbats av Morbus de Quervain upplever att tillståndet påverkar allt ifrån den personliga identiteten till den fysiska förmågan att ta hand om sig själv och sitt barn. Utöver smärta och nedsatt funktion i handleden upplever intervjupersonerna att den ortos de fått som behandling ytterligare begränsar förmågan att utföra såväl nödvändiga som lustfyllda aktiviteter. Slutsats Morbus de Quervain har stor påverkan på aktiviteter i vardagen hos småbarnsföräldrar. Gemensamt för alla deltagare i studien är att de har svårt att lyfta, hålla och bära sina barn. Vilka aktiviteter som påverkas mest och vad som blir svårast att utföra skiljer sig dock från person till person beroende på livsstil, sysselsättning och intresse. Det är därmed av största vikt att arbetsterapeuten arbetar personcentrerat och anpassar sina råd efter personens livssituation.
Tränares roll som kostinformatör - Hur ser det ut inom innebandyns tre högsta divisioner?
(2011-03-03) Johansson, Elisabeth; Larsson, Hanna; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Kosten spelar en betydande ro11 for den fysiska prestationen. En idrottare behöver ha kunskap om hur kosten ska vara sammansatt för att kunna prestera sitt bästa. Manga studier visar att tränaren är en viktig resurs i arbetet med att informera idrottare om kost. Syftet med undersökningen är att ta reda på om innebandytränare inom de tre högsta divisionerna har organiserad information om kost, om de har någon utbildning inom kost kopplat till idrott och vad de har för inställning till rollen som kostinformatör. Syftet är även att göra en jämförelse mellan de olika divisionerna och mellan dam- och herrtränare. En riksomfattande enkätundersökning genomfördes inom innebandyns elitserie, division I och division II. Enkäten skickades ut till sammanlagt 210 tränare varav 105 svarade. Av respondenterna är hälften tränare för damlag och hälften tränare för herrlag. Resultatet visar att hälften av respondenterna har haft organiserad information om kost med sina idrottare under det senaste året. Av dem som anger att de inte har haft organiserad information uppger de flesta tidsbrist och otillräcklig kunskap som orsak. Nästan hälften av respondenterna har utbildning inom kost kopplat till idrott och de flesta är positivt inställda till att gå en utbildning. Flertalet av tränarna i undersökningen ser det som sin roll att informera sina idrottare om kost. Det är positivt att det är många tränare som anger att de har haft information om kost men alla borde organisera det då kosten har en så stor inverkan på prestationen. Om inte tränarna själva håller i informationen bör de ta hjälp av någon utomstående såsom kost- och friskvårdspedagog. Arbetet med kostinformation bör vara kvalitetssäkrat och förankrat i klubben med handlingsplaner.