Browsing by Author "Johansson, Emelie"

Now showing 1 - 10 of 10

”Det är ingen likvärdig skola eftersom lärare tolkar styrdokumenten olika”-Lärares uppfattningar kring bedömning i musik i årskurs 4–6.
(2019-03-11) Johansson, Emelie; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med studien är att undersöka musiklärares resonemang kring bedömning i musik i årskurs 4–6 för att få mer kunskap om vad de anser vara viktigt att undervisa om i musik och vad de anser om bedömning av elevers kunskaper och musikaliska uttryck. I bakgrunden presenteras styrdokumenten för årskurs 4–6 i musik och de olika delarna lärarna har att förhålla sig till i sin bedömning. Sedan presenteras forskning och begrepp som är relaterat till bedömning. Vidare presenteras forskning och begrepp relaterat till bedömning, sedan presenteras metoder, verktyg samt tillvägagångsätt för bedömning. Forskningsmetoden som valts är den kvalitativa intervjun. Intervjuerna har gjort med fem nuvarande aktiva musiklärare i årskurs 4–6. Intervjuerna bearbetades, transkriberades samt analyserades. Resultatet visar deras utsagor och svar. Studien har det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet beskrivs de intervjuade lärares olika syn på bedömning, bedömningsmetoder samt vilken betydelse styrdokumenten har för bedömning. Samtliga lärare beskriver svårigheter att tolka Lgr11 och att det är svårt att bedöma elever utifrån kursplanens kunskapskrav. Några verktyg som lärarna använder sig av är matriser, observationer, framföranden, enstaka prov och inlämningar. Lärarnas resonemang kring formativ och summativ bedömning visar att de främst använder en formativ bedömning, men vissa lärare menar att bedömningen blir summativ eftersom det är produkten som bedöms i slutändan. I diskussionen diskuteras lärarnas syn på bedömning, kunskaper, det musikaliska uttrycket samt om de anser att betyg främjar elevernas lärande eller inte. Här diskuteras att lärares uppfattningar om vad som är viktiga kvaliteter ofta skiljer sig från det styrdokumenten uttrycker som kvaliteter. Lärarna ger uttryck för att ett konstnärligt uttryck inte ska bedömas, utan menar att spelglädje och improvisation är viktigare kvaliteter i årskurs 4–6, vilket inte lyfts i styrdokumenten.
Det är ju egentligen skolans fel, men jag får väl skylla mig själv - Om låga betyg i skolan.
(2015-12-03) Johansson, Emelie; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Bakgrund: De olika styrdokumenten för skolan ger en bild av hur den svenska skolan skall fungera för att ge eleverna kunskaper och färdigheter i livet. Studier som till exempel PISA-rapporten ger en annan bild där den svenska skolans kunskapsresultat sjunker. Detta är en verklighet där vissa elever går ur skolan utan resurser att etablera sig på arbetsmarknaden med i form av låga eller ej befintliga betyg. Syfte: Uppmärksamma resurssvaga individers upplevelser av skolan på en individnivå genom forskningsfrågorna: Vad upplever resurssvaga elever vara orsaken till låga betyg i skolan? Vad anser resurssvaga elever borde förändras i skolan? Metod: En kvalitativ metod har använts med samtalsintervju som instrument. Det empiriska materialet har sedan ställts i ljuset av Pierre Bourdieus teori om reproduktion av kapitalformerna. Resultat: Elever upplever att orsaken till låga betyg ligger i lärarens brister i förhållningssätt mot eleven, skolsystemets kultur men också på dem själva som individer. Genom det teoretiska ramverket kan det förstås som att elever riskerar att få låga betyg när skolan, lärare och skolarbetet ligger på ett kulturellt avstånd från eleven. Skolan har den symboliska makten och det leder till att eleven bekräftar sin egen ställning som kulturellt värdelös och bekräftar den dominerande kulturen.
Att se likheter i våra olikheter, En jämförandestudie av mångkultur i Göteborg och New York
(2013) Johansson, Emelie; Suhonjic, Ines; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Föreliggande arbete är en jämförelsestudie mellan förskolor i Göteborg och New York. Syftet är att ta reda på vilka arbetsätt pedagoger i New York använder sig av i arbetet med mångkultur och på vilka sätt de kan inspirera och implementeras i svenska förskolor. Syftet är därför att hitta arbetssätt för att svenska pedagoger ska kunna uppfylla läroplanens mål. Genom intervjuer och observationer i New York och Göteborg har vi samlat material för att kunna besvara våra frågeställningar: Vad har pedagoger i Göteborg respektive New York för förhållningssätt till mångkultur? Hur ser arbetssätten ut i verksamheten för arbete med mångkultur? Hur kan den svenska förskolans mångkulturella arbete utvecklas med inspiration av amerikanska arbetssätt? Vi har genomfört åtta intervjuer med verksamma pedagoger, varav fyra i Göteborg respektive fyra i New York. Resultatet av studien visar att de båda städerna har skilda förutsättningar, eftersom synen på förskolan i New York skiljer sig ifrån Göteborg, medförde det problem kring jämförelsen av verksamheterna. Resultaten utifrån intervjuerna visar att pedagoger i New York betonade vikten av förhållningssätt och attityd. Arbetssätten som framkom var att de alla arbetade med att lyfta ämnet i dialog med barnen, att tala om olikheter och likheter för att bryta normer. I likhet med den svenska läroplanen för förskolan, var målet med det mångkulturella arbetet att barnen ska känna respekt för andra människor och kulturer. I Göteborg skilde sig resultatet mellan de två förskolorna, även där för att förutsättningar såg så olika ut. Sammanfattningsvis har vi utifrån litteratur, egen erfarenhet och resultatet av vår studie sett att det krävs mer förberedelser i lärarutbildningen kring ämnet mångkultur. Pedagoger i Sverige behöver verktyg för att kunna arbeta med mångkultur och för att kunna implementera läroplanens mål. 1
Bankers marknadsstrategier på bolånemarknaden – en jämförelse mellan svenska banker
(2012-10-10) Johansson, Emelie; Nilsson, Helena; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva om det finns några skillnader och/eller likheter i hur svenska storbanker respektive övriga banker arbetar strategiskt för att få nya bolånekunder samt behålla befintliga. Metod: Sex stycken kvalitativa intervjuer med tre storbanker respektive tre övriga banker har utförts. Vi har bandat intervjuerna för att sedan sammanfatta dem och skicka tillbaka dem till respondenterna för godkännande. Urvalet av banker gjordes genom att kontakta de fyra största bankerna i Sverige där tre valde att delta. Övriga banker valdes ut subjektivt. Resultatet tolkades sedan genom att koppla ihop vår insamlade empiri med lämpliga teorier. Resultat och slutsats: Resultaten från undersökningen visade att det inte fanns några större skillnader mellan hur storbankerna och de övriga bankerna strategiskt arbetar för att behålla samt få nya bolånekunder. Det finns bland annat antydningar i resultatet om att det finns skillnader i sättet att arbeta med missnöjda kunder men vi anser inte att detta är tillräckligt för att dra slutsatsen om att storleken på banken är avgörande. Förslag till fortsatt forskning: Vi har valt att endast undersöka skillnader och likheter mellan storbanker och övriga banker vad gäller delmarknaden bolån. För att få en bättre och mer heltäckande bild av eventuella likheter och skillnader mellan dessa banker ger vi förslaget att göra en liknande undersökning av andra delmarknader som svenska banker agerar på.
Erfarenheter av blandade utbildningsformer vid kompetensutveckling i arbetslivet
(2010-10-08) Johansson, Emelie; Lundin, Frida; University of Gothenburg/Programme on Human Resource Development and Labour Relation; Göteborgs universitet/Personalvetarprogrammet
Syftet är att undersöka hur anställda på Volvo Car Corporation resonerar om en utbildningssatsning med blandade utbildningsformer. Fokus läggs på aspekter som anses främja respektive hindra lärande i de olika momenten, i synnerhet det datorbaserade utbildningsmomentet. Teori & tidigare forskning Undersökningen utgår från ett handlingsteoretiskt perspektiv på lärande och begreppen lärandevillkor, handlingsutrymme, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande, inre och yttre motivation samt förändring används för att lyfta fram viktiga aspekter i utbildningssatsningen. Tidigare forskning berör undersökningar om fördelar och nackdelar med användandet av e-learning och blended learning. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elva anställda inom organisationen. Resultatet analyserades och diskuterades slutligen utifrån teori och tidigare forskning. Resultat Den datorbaserade utbildningen ansågs främja lärande genom flexibiliteten i tid och tillgänglighet, annorlunda utformning, gestaltning av yrkesroller samt visualiserade en tydligare framtida verklighetsförankring. Aspekter som ansågs hindra lärandet var att den annorlunda utformningen förlöjligades, att arbetsuppgifter prioriterades samt att gestaltningen av yrkesrollerna inte speglade den verkliga arbetssituationen. Att använda blandade utbildningsformer främjade deltagarnas lärande genom att tillgodose skilda lärostilar och upplevdes som en metod som gav en helhet snarare än detaljkunskap. Aspekter som ansågs hindra lärandet var att momenten hade bristande verklighetsförankring och inte erbjöd praktisk övning i den utsträckning som önskades av deltagarna. Organisatoriska förutsättningar som påverkade hur deltagarna upplevde lärandet var aspekter som stöd från överordnade och kollegor samt att utbildning prioriteras lägre än arbetsuppgifter.
Farmakologiska- och icke farmakologiska interventioner till barn med akut smärta.
(2016-04-18) Johansson, Emelie; Nilsson, Ewelina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Förr i tiden antogs det att barn inte kunde uppfatta smärta på grund av ett outvecklat nervsystem samt avsaknad av smärtminne. Denna hypotes förkastades i mitten av 1980-talet då forskning konstaterade att även de allra minsta barnen hade ett väl fungerande smärtsystem. Smärtupplevelsen är alltid subjektiv och präglas av tidigare upplevelser av skador och smärta. Barn med akut smärta är en underbehandlad grupp på sjukhuset. Vidare kan miljön på ett sjukhus, till exempel på en röntgenavdelning upplevas främmande och hotfull. Före och under en röntgenundersökning upplever många barn smärta, stress och oro. Syfte: Syftet med studien var att beskriva farmakologiska- och icke-farmakologiska interventioner till barn (4-16 år) med akut smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ- och kvantitativ ansats valdes som metod. Den allmänna litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar innehållande farmakologiska- och/eller icke-farmakologiska interventioner. Resultat: I två av studierna påvisades musik vara det mest självklara valet av distraktion. Musik visade sig ha en god smärtreduceringseffekt till alla barn med akut smärta. Även distraktion i form av leksaker samt närvaron av en förälder bidrog med minskad smärta. Alla läkemedel i studierna påvisade en positiv smärtreducering till barn med akut smärta. Däremot bidrog intranasal fentanyl och ibuprofen med minst biverkningar. Slutsats: Sammanfattningsvis skulle farmakologiska- och icke-farmakologiska interventioner med fördel kunna användas i samband med sjukvård till exempel på en röntgenavdelning, för att reducera akut smärta hos barn (4-16 år). Ibuprofens non-invasiva egenskap samt dess ringa biverkningar kan ses som gynnsamma aspekter och därför förespråkas. Musik anses vara det bästa alternativet av distraktion då tekniken kan anpassas till barn i alla åldrar. För att förbättra utgångsläget krävs det en mottaglighet för ny kunskap samt en vilja att förändra. Förslagsvis skulle ett smärtprotokoll kunna införas för barn med akut smärta med syfte att utreda, behandla och följa upp barnets smärta.
Killar är världens bästa kön? Gymnasiekillars uppfattningar av maskulinitet
(2015) Hansson, Martin; Johansson, Emelie; Eklund, Johanna; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Vårt syfte är att undersöka gymnasiekillars uppfattningar av maskulinitet i en isolerad maskulin skolkontext. Studiens forskningsfrågor är var eleven uppfattar att denne hämtar sina förebilder i formandet av sin egen maskulinitet, vilka attribut som de uppfattar som maskulina samt om och i så fall hur de uppfattar en eventuell påverkan av skolan i formandet av maskulinitet. Metoden vi använder är kvalitativ intervjustudie av respondentkarraktär för att mäta gymnasiekillars uppfattningar av maskulinitet. Resultatet visar att gymnasiekillar uppfattar att det finns ett strängt hegemoniskt maskulinitetsideal mot vilket de måste förhålla sig till i en balansgång där de tvingas att avsäga sig feminina attribut, men även att de framlägger vikten av att i denna avvägning framstå att vara sig själv. Samtidigt avgränsar eleverna utrymmet för vilka attribut som är acceptabla för att uppfattas som manlig och inte bög, fikusaktig eller töntig. Det finns ett villkorat utrymme för vad som ingår i att vara sig själv. Eleverna framhåller även vikten av solidaritet mot andra, homogenitet inom gruppen och de maskulina praktikerna. De upplever även en viss påverkan från skolan samt premierar i skolan fordonsämnena och de maskulina praktikerna. Resultaten visar att det finns ett begränsat utrymme för både vilka kunskaper och praktiker som är acceptabla för unga killar. Den betydelse detta har för läraryrket är det är viktigt för lärare att ha förståelse för elevens livsvärld. Vi bidrar med en ny nyans på fältet men menar också att mer forskning behövs på ämnet maskulinitet i skolan samt att genuspedagogik bör ges större utrymme i en tid där skolan behöver fånga upp sjunkande studieresultat. I denna studie försöker vi ge skol- och genusforskningen ett nytt fokus med elevens uppfattning av maskulinitet i centrum.
Lärares beskrivningar av en tillgänglig och inkluderande lärmiljö.
(2023-12-07) De Feo, Michaela; Johansson, Emelie; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie handlar om att skapa kunskap om hur lärare i fritidshem resonerar kring att organiserar en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för alla elever på fritidshemmet. Studien har utgått från det socialkonstruktivistiska perspektivet där vi även tagit avstamp i viktiga specialpedagogiska begrepp som relationella-och kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Undersökningsmetoden som vi använde var semistrukturerade intervjuer som är av kvalitativ art. Vi intervjuade sju respondenter från sju olika fritidshem. Med analysen av empirin skapade vi två olika huvudteman för hur personalen beskriver att de inkluderar alla elever på fritidshemmet. Resultatet pekar på att lärarna behöver rätt förutsättningar såsom planeringstid, behörig personal, ändamålsenliga lokaler och mindre elevgrupper för att kunna arbeta med att anpassa undervisningen och använda olika arbetssätt för att organisera en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Slutsatsen med vår studie är att lärarna på fritidshemmet ständigt utmanas med att se alla elever och deras behov.
Management Accounting Change within a Shipyard -a case study
(2011-08-23) Johansson, Emelie; Lundström, Sara; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
The vast majority of the models being used within management accounting today are based on neo-classical theory. Scapens (1994) considered the neo-classical assumptions, rational behavior and market equilibrium, to be unrealistic. Thus, a gap between theory and practice was identified by Scapens (1994). Further, he stated that the human factor has a significant influence on the changes being made within management accounting, rather than rational behavior. Therefore, he introduced Institutional theory as a useful framework when performing research within management accounting. The purpose of our thesis is to identify and further describe the factors affecting change and the effects that they may involve. In our thesis, the institutional theory is a starting point, however, in order to provide the reader with a more comprehensive understanding, additional theories are presented within the theoretical framework. The chosen method is a case study since it provides a more thorough understanding of the problem being studied. Interviews were conducted with the chosen company for our case study. Further, interviews with two additional companies operating in the same industry were conducted, in order to provide a wider perspective on the problem being studied. Factors affecting change within management accounting are analyses and the conclusions are presented in the last chapter.
Postoperativa sårinfektioner i sternum efter hjärtkirurgi – Går det att förebygga?
(2023-03-30) Johansson, Emelie; Hallgren, Johanna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Postoperativ sårinfektion i sternum efter hjärtkirurgi skapar ett stor lidande för patienten. Det leder också till ökad morbiditet, mortalitet samt förlängd sjukhusvistelse vilket också ger ökade kostnader i samhället i form av ökade vårdtider samt kostsamma behandlingsstrategier. Tidigare forskning visar på en rad, ofta icke-påverkbara riskfaktorer, kopplade till olika faser av kirurgin, bland annat tid i hjärt- och lungmaskin samt längd på intensivvård. Forskning i dag visar att det finns modifierbara omvårdnadsåtgärder som kan minska postoperativa sårinfektioner i sternum efter hjärtkirurgi, vilket denna litteraturstudie ämnar undersöka och beskriva. Genom ökad kunskap hos sjuksköterskan är förhoppningen att minska dessa infektioner samt bidra till att förebygga komplikationer efter hjärtkirurgi. Syfte: Syftet är att beskriva pre-och postoperativa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan påverka för att förebygga sårinfektion i sternum efter hjärtkirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie där kvantitativa studier inkluderades för att svara an på syftet. Data samlades in genom strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall kvalitetsgranskades och analyserades valda artiklar. Resultatet presenteras också med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet består av 18 kvantitativa studier vilka visar Betydelse av frekventa kontroller avblodsocker och nutrition; Betydelse av rökstopp; betydelse av pre- och postoperativa hudrutiner; Betydelse av stöd för byst hos kvinnor och Betydelse av patientundervisning.är modifierbara omvårdnadsåtgärder, vilka sjuksköterskan kan använda i syfte att förbygga postoperativa sårinfektioner i sternum efter hjärtkirurgi. Slutsats: Enligt studier finns det flera modifierbara omvårdnadsåtgärder vilka sjuksköterskan kan använda för att förebygga postoperativa sårinfektioner i sternum. Dock behövs vidare forskning för att ytterligare stärka sjuksköterskans kunskap om dessa åtgärder.