Browsing by Author "Johansson, Felicia"

Now showing 1 - 4 of 4

Hiv-positiv i västvärlden - patientens upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården
(2014-04-28) Hammarlind, Emil; Johansson, Felicia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, sprids mellan människor via bland annat blod, sexuell kontakt samt vid förlossning. Det finns inget botemedel men bromsmediciner som tas med god följsamhet är effektiva, dock med många biverkningar. Stigmatisering är när en person upplever sig bli negativt stämplad och diskriminering innebär en särbehandling av individer eller grupper av människor. Sjuksköterskan och annan vårdpersonal ska i mötet med patient ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt och värdigt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hiv-positiva patienters upplevelse av att bli bemötta inom hälso-och sjukvården i västvärlden. Det som undersöktes var bland annat om hiv-positiva upplevde stigmatisering och diskriminering samt om de upplevde sig positivt eller negativt bemötta. Metoden var en litteraturstudie som bestod av tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet visade att både stigmatisering, diskriminering och dåligt bemötande upplevdes av hiv-positiva patienter i hälso-och sjukvården. Detta tog sig uttryck i överdriven hygien, otrevligt och aggressivt beteende samt en vägran att behandla patienter. Det förekom även positiva upplevelser hos hiv-positiva patienter, i synnerhet vid kontakt med hiv-specialister. I diskussionen togs det upp att okunskap troligen var en stor bidragande faktor till diskrimineringen och det dåliga bemötandet av hiv-positiva. Bättre rutiner och utbildning för hälso-och sjukvårdspersonal krävs för att minska och få kontroll över problemet samt att mer kontinuitet och specialistvård bedrivs kring hiv-positiva.
KONSTEN ATT KONSUMERA - En kvalitativ studie om föreställningar, materialitet och identitet inom Every Day Carry
(2014-06-12) Johansson, Felicia; University of Gothenburg/Department of Cultural Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
The purpose of this thesis is to study how today’s consumer society can be understood from an analysis of the phenomenon Every Day Carry (EDC). The aim is thus to problematize the daily use of the artifacts that surrounds us and investigate how these can be understood as networks of human and non-human actors, aswell as identity- and meaning-making practices in today’s consumer society. The theoretical and methodical framework is built upon an eclectic variety of consumptiontheories, Michel Callon’s, John Law’s and Bruno Latour’s work on Actor-Network-Theory, Discourse analysis inspired by Michel Foucault, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe and an ethnographic methodology specifically adapted for online research. The empirical material consists of photographs and commentaries from two EDC blogs aswell as commentaries regarding EDC from a commentary field on Youtube.com. These are analyzed together with materials in the form of a calendar from the magazine Faktum, internet articles and relevant previous studies relating to EDC. From the material networks of human and non-human actors appears, which is shown to have an important role in how EDC is performed and how identity- and meaning-making thereby are discoursively negotiated, defined and reproduced. EDC is also shown to be a powerful subversive marketing strategy, that allows people to both consume products, meaning, identities and each other. It also shows how people, in power relations, adopt or become assigned different subject positions, which are linked to how a specific conception of gender and class identity, and how specific worldviews regarding them, are discoursively negotiated, defined and reproduced.
Patienters och vårdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering
(2025-06-26) Johansson, Felicia; Sjögren, Jesper; Smaradottir, Karen; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Kirurgiska ingrepp är vanligt förekommande i vår samtid och spås fortsatt öka i antal. Komplikationsrisken är mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som påverkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken för flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom. Effekterna av mobilisering efter kirurgi har länge uppmärksammats inom sjukvården men saknar trots det en tydlig definition. Den teoretiska referensramen Fundamentals of Care, skapad i en tid när patientsäkerhetsfrågor aktualiserades, beskriver rörelse som ett fysiskt behov och när behovet inte tillgodoses uppstår missed nurings care. Syfte: Undersöka upplevelsen av postoperativ mobilisering på sjukhus. Frågeställningar: 1. Hur upplever patienter postoperativ mobilisering? 2. Hur upplever vårdpersonal postoperativ mobilisering? Metod: En systematisk litteraturöversikt som inkluderade kvalitativa studier samt en mixad metod varav endast den kvalitativa delen inkluderades. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Totalt identifierades 12 artiklar. En induktiv manifest analys gjordes utefter Bettany-Saltikov & McSherry’s nio-stegs förfarande, där det nionde steget uteslöts. Resultat: Tre teman; Den känslomässiga upplevelsen, Mobiliseringens betydelse och inverkan genom vårdprocessen, Omgivningens inverkan på upplevelsen av mobilisering, utifrån åtta subteman; Positiva känslor, Negativa känslor, Symtom som påverkar och påverkas av mobilisering, Förståelsens, informationens och förväntningarnas betydelse, Tilltro till mobiliseringens kraft i återhämtningsprocessen, Teamets betydelse, Den mänskliga interaktionens påverkan, Vårdmiljöns påverkan. Slutsats: Upplevelsen av postoperativ mobilisering varierar och påverkas av både individuella faktorer och den omgivande kontexten. Mobiliseringsprocessen är dynamisk, där symtom både uppstår och lindras, samtidigt som mobiliseringen blir ett medel för att hantera och anpassa sig till återhämtningen efter ett kirurgiskt ingrepp. Patientens inställning och emotionella engagemang påverkar genomförandet och ett fungerande samarbete mellan vårdteamet, patienten och närstående är avgörande. Postoperativ mobilisering förekommer efter all form av kirurgi oavsett kirurgisk storlek eller patientens preoperativa förmågor.
Vad händer i gränslandet? Människor, föremål och identitet i TV-programmet Gränsbevakarna Australien
(2013-03-27) Johansson, Felicia; University of Gothenburg/Department of Cultural Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
The purpose of this paper is to study how the TV program Border Security: Australia’s Front Line (Gränsbevakarna Australien) can be seen to reproduce networks of human and non-human actors. The aim is thus to investigate how boundaries between nations are upheld and how people, as a consequence, are discoursively categorized and what preconditions this create for people’s identity- and meaning-making practices. The theoretical and methodical framework is built upon Bruno Latour’s work on Actor-Network-Theory, and discourse analysis inspired by Michel Foucault. The empirical material consists of two episodes of the TV program. These are analyzed together with materials in the form of internet articles and relevant previous studies on the subject. From the material networks of human and non-human actors appears, which is shown to have an important role in how the borderland is upheld and reproduced. It also shows how people, in power relations, adopt or become assigned different subject positions, which are linked to how a specific conception of national identity and a nation based worldview are discoursively negotiated, defined and reproduced.