Browsing by Author "Johansson, Gunilla"

Now showing 1 - 3 of 3

External examination based on student self-evaluation and evaluation by teachers
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2001) Brändström, Sture; Ekenberg, Stefan; Johansson, Gunilla; Luleå tekniska universitet
The relationship between teaching and examination is a significant aspect of this project. Another main feature is student self-evaluation. An underlying concept of the project is that examinations should be conducted by an external examiner, on the basis of teacher evaluations, student performances and self-evaluations. Keeping the supporting and examining functions separate and getting the students involved in the evaluation of their own learning process, is supposed to increase the learning quality. The project also aims to provide a fairer and more adequate evaluation of individual students, as well as contribute to a general improvement in educational quality. A fundamental tenet of this project is that each student should have the right to know in any given situation whether he or she is being taught or graded. Such distinctions are difficult to maintain, and can probably only be fully achieved when the teachers are not the examiners. This project envisions teachers and examiners as different individuals. The present project is an attempt to co-ordinate self-evaluation and external evaluation and it proposes that the examination focus on considerably larger sections of the syllabus than is usually the case. In this way, it would be possible to reap the educational benefits of student self-evaluation, while keeping teaching and examination as separate functions, something which ought to be of benefit to all those involved in the educational process, especially, the students. The project has been implemented on a wide front within the Faculties of Liberal Arts (filosofiska fakulteten) of the Luleå University of Technology: up to now Pedagogy and Arranging and composing. Next semester (fall 2000) Political science, and Piano and Organ will be included. We propose that the courses are on the undergraduate or masters level, and that an external examiner will be appointed for each course. The preliminary results show that keeping the supporting and examining functions separate and getting the students involved in the evaluation of their own learning process, tend to increase internal motivation. Furthermore, the project seems to enhance the students' sense of responsibility and their ability to work concentrated and independently. In press is one book chapter (Forskarnärverket för bedömning av kunskap) and a paper is accepted (International Society for Music Education).
Korta vägen. En undersökning av uppdragsutbildning för utländska akademiker
(2010-01-20T12:36:11Z) Johansson, Gunilla; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Högskolan i Skövde genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vänder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som är bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna är enligt Arbetsförmedlingens direktiv att främja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsättning. Kurserna kallas Korta vägen och innehåller undervisning i svenska, samhällskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvändning. Deltagarna har också praktik inom sitt yrkesområde och under kursen valideras deras akademiska kompetens. Mitt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har därför gjort enkäter som vänder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat två kursdeltagare och en karriärcoach/praktikanskaffare. Vidare har jag haft ett gruppsamtal med tre kursdeltagare. Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lärt sig mycket svenska och att de är nöjda med kursen. Flera av kursdeltagarna har efter kursen fått kvalificerade jobb, några av dem på sin praktikplats. Några personer kombinerar jobb eller praktik med fortsatta studier. Den främsta anledningen till att de flesta säger sig vara nöjda tycks vara den lyckade kombinationen av språkundervisning och annan undervisning tillsammans med en bra praktikplats vilket ofta är början till ett kontaktnät på den svenska arbetsmarknaden.
Lärares beskrivning av matematikundervisning genom problemlösning
(2019-07-02) Johansson, Gunilla; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med detta examensarbetet är att studera hur matematiklärare i åk 4–6 ser på matematikundervisning genom problemlösning. Syftet kan besvaras genom följande frågor: Hur definierar matematiklärare i åk 4–6 ett matematiskt problem? Hur beskriver matematiklärare sin matematikundervisning genom problemlösning? Vad har matematiklärare för mål när de undervisar genom problemlösning? För att besvara studiens syfte och frågeställning intervjuade jag sex lärare i årskurs 4–6 och använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och jag gjorde en tematisk innehållsanalys av detta. Resultatet visade att de intervjuade matematiklärarnas beskrivning av lektioner genom problemlösning liknar varandra men de sätter sin personliga prägel på dem. De beskriver att de börjar lektionen med en gemensam genomgång av ett givet problem. Eleverna arbetar enskilt eller i grupp för att lösa problemet. Under problemlösningsprocessen går lärarna runt till eleverna i klassrummet och ställer frågor samt stöttar eleverna. Redovisning av problemlösningarna görs genom att eleverna redovisar inför hela klassen eller läraren. Eleverna använder sig av olika representationsformer. Målet med deras undervisning genom problemlösning är att stärka elevernas självförtroende och attityden till matematik. Matematiklärarna beskriver att ett matematiskt problem kan kopplas till vardagen samt att det krävs mer av eleverna för att lösa dessa ”problem” än de rutinuppgifter som finns i matematikböckerna, det vill säga att eleverna inte har en given procedur för att lösa problemet. Lärarna nämner att de utgår från matematikboken i sin undervisning dock visade det sig att en lektion i veckan används enbart till problemlösning. Lärarna beskriver att de får ”fostra” eleverna till att det tar tid att lösa problemlösningsuppgifterna. De nämner även att det tar längre tid för dem själva att planera, hitta problem och genomföra dessa lektioner.