Browsing by Author "Johansson, Jenny"

Now showing 1 - 9 of 9

A Digital Coach for Well-Being - En undersökning om upplevda hinder avseende hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt förslag hur en applikation kan stödja till hälsosamma levnadsvanor
(2015-08-10) Johansson, Jenny; Johansson, Simon; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
I dagens samhälle är det vanligt att det förekommer levnadsvanor så som fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor som orsakar ohälsa och minskat välbefinnande. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevda hinder avseende hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt förslag på stödjande funktioner i en coachande applikation med målsättning att stödja individer till hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och psykosocialt välbefinnande. För att undersöka detta använde författarna en kvantitativ design och med hjälp av en utformad enkät gjordes en tvärsnittsstudie på anställda vid tre institutioner på Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs Universitet. Majoriteten av respondenterna är kvinnor och den största ålderskategorin är 46-64 år. Det förekommer inget signifikant samband mellan kvinnor, män eller åldersgrupp och användandet av hälsorelaterade applikationer, vilket innebär att det är andra variabler som påverkar till det låga användandet inom urvalet. Respondenternas förslag på stödjande funktioner visar att det bör vara enkelt, uppmuntrande, motivationshöjande samt möjlighet att få råd, kunna sätta upp mål och få återkoppling över sina levnadsvanor. De visade sig vara intresserade av en applikation som ger tips och råd avseende mat och fysisk aktivitet. Slutsatsen av studien är att för att kunna utveckla en coachande applikation med målsättning att stödja individer till hälsosamma levnadsvanor bör applikationen stödja individer till fysisk träning och ett begränsat intag av sockerrika livsmedel då dessa upplevdes mest problematiska inom urvalet. En coachande applikation bör främst ge individen möjlighet att få rådgivning, målsättning och återkoppling samt motivation avseende fysisk aktivitet, matvanor och psykosocialt välbefinnande för att stödja till hälsosamma levnadsvanor.
Elever med dyslexi berättar om sina erfarenheter och upplevelser av att skriva
(2020-01-15) Johansson, Jenny; Kristiansson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syftet med studien är att undersöka hur nio elever med dyslexi upplever sitt skrivande i relation till de stöd och de extra anpassningar som finns dokumenterat kring eleverna kopplat till skrivande. Vi har använt oss av följande forskningsfrågor: • Vilka erfarenheter och upplevelser har nio elever med dyslexi av skrivande i olika situationer? • Hur upplever dessa elever att de anpassningar och stöd som finns dokumenterat kring dem kopplat till skrivande fungerar? Studien utgår från en livsvärldsfenomenologisk ansats, där vi med hjälp av kvalitativa livsvärldsintervjuer tagit del av hur nio elever, diagnostiserade med dyslexi, erfar och upplever skrivande i de olika regionala världar där skrivande sker. Vi har även samlat in den dokumentation som finns kring eleverna och studerat hur de upplever det stöd och anpassningar som finns dokumenterat och hur det fungerar i vardagen. Vi har medvetet valt att skriva fram resultatet i presens, eftersom studiens empiri handlar om upplevelser i nuet. Vår slutsats är att skrivande för de här eleverna är en svår och mödosam uppgift, som förefaller vara någonting som till mycket stor del är kopplat till skolan och de krav som ställs där. Studien visar att lärares syn på dyslexi påverkar hur de organiserar sin undervisning och det blir därför viktigt hur vi definierar begreppet dyslexi. Vi menar, att det i definitionen bör skrivas fram att det är i mötet med lärmiljön som de mest avgörande utmaningarna uppstår. Det som visat sig ha störst betydelse för hur eleverna erfar och upplever skrivande handlar om lärares relationella och didaktiska skicklighet, där samlärande tydligt framträdde som framgångsfaktor. Samlärande, som är organiserad utifrån elevers styrkor, ersätter i många fall behovet av stöd och tekniska hjälpmedel. De elever som har lärare som använder sig av samlärande uttrycker större tilltro till sin skrivförmåga än elever som hänvisas till tekniska hjälpmedel. I det senare fallet riktas fokus mot det kompensatoriska, vilket bidrar till en känsla av att vara någon som har svårigheter. De tekniska hjälpmedlen visade sig trots detta vara ett viktigt stöd under förutsättning att eleverna får undervisning i hur de ska användas. Sammanfattningsvis kan vi säga att lärares förmåga att nyfiket ta reda på elevers styrkor och behov, som är villiga att förändra sin undervisning och där utgå från elevers styrkor, skapar bästa möjliga möte för lärande.
IT-BASERADE COMMUNITIES Grundläggande faktorer för en attraktiv community
(2004) Olsson, Sandra; Johansson, Jenny; Göteborg University/Department of Informatics
Denna studie har syftet att ta reda på vad som kännetecknar en community och vad det är som gör den attraktiv. Den ska skapa ett underlag i form av kriterier som kan användas som mall vid design och management av virtuella communities. Sammanfattningsvis är målet att skapa förståelse för de faktorer som främjar eller hämmar virtuella communities existens och framgång. Denna studie har fokuserat på: Vilka grundläggande faktorer kännetecknar en attraktiv community? -Faktorer som kännetecknar en attraktiv community är utformningen och användbarheten. Attraktionen ökar även med antal medlemmar. -De egenskaper som främjar en community är att användarna ska få ett mervärde, känna nytta och få sina behov tillgodosedda. Fler faktorer är att medlemmarna bör känna samhörighet och ömsesidighet samt ha tillgång till aktuell information. -Det finns även faktorer som hämmar en community, så som oklara ansvarsgränser, isolerade enheter, hög arbetsbelastning, komplexa överlappande processer samt irrelevans. En omfattande teoristudie genomfördes för att skapa en modell som användes för att konstruera utredningsfrågor. Denna modell låg således till grund för den empiriska studie som utfördes med fyra olika företag/organisationer.
Mål i samverkan och konflikt -En fallstudie hur prioritering och avvägning påverkar Regionsservices organisationsnivåer
(2014-06-11) Andersson, Maria; Johansson, Jenny; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Regionservice är en del av Västra Götalandsregionen vars uppgift är att tillhandahålla regionen med olika tjänster. En av tjänsterna som erbjuds är Restaurang och Café, vilken årligen går med förlust. Organisationsmål tenderar att alltmera konfliktera med varandra, särskilt i en offentlig organisation där fler intresseområden ska beaktas. Miljö- och sociala frågor får allt mer fokus i samhället och därför kan organisationer inte enbart ta hänsyn till sina ekonomiska mål längre. Därav blir det svårare för organisationer att uppnå alla sina mål. Problemet innefattar hur målen ska prioriteras och avvägas mot varandra för bästa möjliga utfall, både för organisationen och för samhället. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur satta organisationsmål prioriteras och avvägs mot varandra på fyra organisationsnivåer inom ett servicedistrikt i sektionen Restaurang och Café. Metod: Syftet undersöktes med både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt: semi-strukturerad intervju och enkätstudie. Totalt undersöktes nio respondenter. Genom ett abduktivt tillvägagångssätt prövades enkätstudiens utfall i två modeller: Sustainable Balanced Scorecard och Målprogrammering. Därefter jämfördes modellernas utfall mot intervjuns. Resultat och slutsats: Utfallet av SBSC och Målprogrammering skiljer sig från vad som sades i intervjuerna. I intervjuerna prioriterades målet Budget i balans högst. I SBSC hade Produktivitetsperspektivet högst prioritering, vars tillhörande mål: Säkerställa effektiva processer inom produktion och service hade högst prioritet även i Målprogrammeringen. Slutsatsen är att målen, dess innebörd och hur man kan arbeta för att nå dem behöver förmedlas bättre och mer enhetligt i organisationen. Enligt den här studien är SBSC inte till hjälp för Regionservice, men Målprogrammering kan vara användbart för ändamålet. Studien har bidragit till förståelse för hur verksamhetsstyrning och dess modeller kan vara användbart i ekonomistyrning.
”Man kan göra på så många olika sätt”En undersökning om hur pedagoger i grundskolan tänker om sitt arbete med att främja alla elevers läs- och skrivutveckling
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2005) Johansson, Jenny; Fritzell, Emma
Arbetets art Examensarbete inom allmänt utbildningsområde 10p Antal sidor 33 Titel ”Man kan göra på så många olika sätt” En undersökning om hur pedagoger i grundskolan tänker om sitt arbete med att främja alla elevers läs- och skrivutveckling Författare Emma Fritzell och Jenny Johansson Handledare Marie Sjöberg Examinator Kristina Ahlbeg Rapportnr HT05-2611-065 ___________________________________________________________________________ Bakgrund Vi har valt att fördjupa oss i ämnet därför att vi menar att det är viktigt att alla elever lär sig läsa och skriva. Som blivande pedagoger är det av intresse att undersöka hur pedagoger tänker kring något så centralt som läsning och skrivning. Eftersom de skriftspråkliga kunskaperna inte bara präglar skoltiden utan samhället i stort, vill vi i denna undersökning ytterligare fördjupa oss i främjandet av elevers läs- och skrivutveckling. Vår förhoppning är att vi som ska få inspiration till utveckling i vår framtida yrkesroll. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i grundskolan tänker om sitt arbete med att främja alla elevers läs- och skrivutveckling. • Vad innebär det enligt pedagogerna att kunna läsa och skriva? • Vilka faktorer anser pedagogerna främjar elevers läs och skrivutveckling? • Hur anser pedagogerna att de kan främja alla elevers läs och skrivutveckling? Metod Vi har inspirerats av hermeneutiken i tolkning och analys av vårt material och har valt att använda oss av kvalitativ metod. Denna gav oss möjlighet att analysera, tyda och bearbeta materialet på ett för oss önskvärt sätt. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer i två olika kommuner. Intervjuerna har genomförts på pedagogernas arbetsplats, samtliga spelades in på band. Resultat Resultatet visar att läsning och skrivning handlar om kommunikation. Att kunna läsa innebär att förstå och avkoda en text. Att kunna skriva kan sammanfattas med en förståelse för att det skrivna ordet är ett sätt att kommunicera. Det betyder inte att skriften måste uppfylla alla grammatiska regler, utan att man med hjälp av skriftspråkliga tecken förmedlar något till andra. Pedagogerna anser att det är ett nära samband mellan läsning och skrivning och det ena är en förutsättning för det andra. Faktorer som främjar läs- och skrivutvecklingen är miljö, motivation, träning, metoder och läromedel. Pedagogerna anser att de kan främja alla elevers läs- och skrivutveckling genom fler resurser, individualiserad undervisning, interaktion, variation och tester.
Personalekonomi -att synliggöra personalens värde
(2005) Sahlberg, Sofia; Johansson, Jenny; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Det är i dagsläget aktuellt att synliggöra personalen som en resurs i organisationer och inte enbart som en kostnad. Personalekonomi inriktar sig på organisationens humankapital, dvs. personalen och hur resursen kan användas på ett optimalt sätt. Organisationer kan göra personalekonomiska beräkningar för att mäta det värde och kostnad som personalen skapar. Dessa beräkningar kan användas som vägledning vid beslutsfattande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur personalekonomi används inom Västra Götalandsregionen. Genom att öka förståelsen för hur personalekonomiska beräkningar utformas och används vid beslutsfattande kan ett visst användarmönster identifieras. Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att undersöka företagets nytta med personalekonomi. Vi bortser från den etiska aspekten som finns eftersom det handlar om beräkning och värdering av en mänsklig resurs. Organisationer måste ta hänsyn till individen bakom de personalekonomiska beräkningarna. Dessutom måste de ta hänsyn till att människor inte alltid handlar rationellt. Vi avgränsar oss även från denna aspekt. Metod: Vi har genomfört tre stycken intervjuer med personer från Västra Götalandsregionen. Empirin har analyserats utifrån den referensram vi har tagit upp i uppsatsen. I analysen framkommer uppsatsens resultat och vi avslutar med slutsatser kring uppsatsen och ämnet personalekonomi. Resultat och slutsatser: Personalekonomi och personalekonomiska beräkningar används inom Västra Götalandsregionen. Beräkningarna följer till viss del den arbetsgång referensramen förespråkar och de används som beslutshjälpmedel. Beräkningarna uttrycks i monetära termer men det går inte att utläsa värdet i form av framtida värde, dvs. värdeutbytet. Västra Götalandsregionen använder personalekonomi som ett tankesätt att synliggöra personalen som en resurs. De använder det även för att förändra och förbättra ledarskapet. Förslag till fortsatt forskning: Denna uppsats grundar sig på en studie inom Västra Götalandsregionen. Det vore intressant att studera personalekonomi inom andra sektorer exempelvis den privata sektorn. Detta för att skapa sig en förståelse för om det förekommer olikheter inom offentlig och privat sektor.
Psykiatriambulans Akut prehospital psykiatrisk vård
(2015-05-05) Johansson, Jenny; Mannerbjörk, Mikael; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberättelsen och utifrån sin specialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstånd göra en korrekt bedömning. Sjuksköterskan ska från sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vårdåtgärder. I Göteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat de sista åren. Med anledning av det planerar ambulanssjukvården i Göteborg en speciell psykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inom psykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1 april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera en psykiatriambulans är att utveckla den akuta prehospitala vården bland annat genom att hjälpa patienter med psykiatrisk problematik till rätt vårdnivå. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka synpunkter sjuksköterskan i ambulansenheten har gällande att implementera en särskild psykiatriambulans. Metod: Vald metod av författarna var kvalitativ studie genom semi-strukturerad intervju av sju sjuksköterskor som är aktiva inom ambulanssjukvården i Göteborg. Resultat: Resultatet visar att informanterna var positiva till införandet av en psykiatriambulans då de upplever att den nuvarande vården för patienter med psykiatriska tillstånd brister. De upplevda brister som framkom är brist av vårdåtgärder, brist på befogenheter, och brist på psykiatrisk kunskap. Informanterna ansåg att möjligheten att göra mer kvalificerade bedömningar samt utföra ett större antal vårdåtgärder var kvalifikationer som en sjuksköterska på en psykiatriambulans ska inneha. Slutsats: Slutsats som framkommer är att patienter med psykiatriska tillstånd i den akuta prehospitala vården inte får en kvalitativ vård i nuläget. Det finns en önskan hos informanterna att utveckla vården till en mer personcentrerad vård, eftersom de upplever att den akuta prehospitala vården för patienter med psykiatrisk ohälsa behöver förbättras. Abstract Background: The specialized nurse has the obligation to take up the patient’s story and then from theirs specialized knowledge within medicine or psychiatric conditions make a correct assessment. The nurse should from theirs assessment then provide the patient with appropriate care-actions. In Gothenburg, the proportion of ambulance missions carrying patients classified as with a psychiatric disorders has increased in the last few years. In respect of this trend, Gothenburg is planning a specialized psychiatric ambulance with dual expertise, a nurse who is specialized in psychiatry as well as and a nurse with an ambulance specialization. In Stockholm, a psychiatric ambulance will be introduced on April 1, 2015, but not with dual expertise. The main reasons of introducing a psychiatric ambulance is to develop pre-hospital emergency psychiatric care in order to provide psychiatric patients with the appropriate level of care. Purpose: The purpose of this study was to investigate the comments of the nurse in the ambulance unit regarding the introduction of a psychiatric ambulance. Method: A qualitative method was chosen in this study, using semi-structured open questions to interview seven nurses who are currently working in the ambulance-unit in Gothenburg. Result: The results in this study indicate that the nurses were in favor of introducing a psychiatric ambulance, because it is their opinion that the current pre-hospital emergency care has flaws and also lack in quality. The flaws involve lack of care-actions, lack of authority to decide care-actions, and an advanced knowledge in psychiatry. The nurses expressed that a nurse who works in a specialized psychiatric ambulance should have the ability to do more qualified assessments as well as perform a great number of caremeasures. Conclusion: The conclusion of this study is that the patients with mental illness in the emergency pre-hospital care are not currently receiving any qualitative care. The study participants express a desire to develop a more personal system of care, as there is a need for improvement in emergency pre-hospital care for patients with psychiatric illness.
Såret som aldrig läkte- en intervjuundersökning med distriktssköterskor i hemsjukvården
(2019-11-25) Andersson, Stina; Johansson, Jenny; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Sårbehandling är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna oavsett vårdform. Sår som inte läkt inom sex veckor klassas som svårläkt. Distriktssköterskan har som ansvar att leda och organisera arbetet kring sårbehandlingen, det innebär även samarbete med andra yrkeskategorier. I kommunal hälso- och sjukvård arbetar man i multidisciplinära team vilket är en form av horisontell samverkan. Tidigare forskning visar att distriktssköterskan upplever att kontinuitet och kunskap är viktiga delar av sårbehandlingen. Den visar också att läkarna upplever sig ha en sekundär roll i sårbehandlingen i förhållande till distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att behandla svårläkta sår inom kommunal hälso- och sjukvård, med fokus på samarbete och kompetens. Metod: Datainsamlingen skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård. Datan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskans ledarskap lyfts fram som en viktig del i sårbehandlingen, likaså kunskapen om läkningsprocessen och behandlingsstrategier. Fortbildning önskas men erbjuds sällan. Samverkan med övriga yrkeskategorier lyfts fram som komplicerad och ibland otillräcklig. Organisationens möjlighet att åstadkomma kontinuitet i sårbehandlingen upplevs svår på grund av bland annat personalbrist. Slutsats: Studien kan användas som stöd i distriktssköterskans fortsatta arbete med sår och som underlag för beslutsfattare på högre organisatorisk nivå för att påvisa det upplevda behovet av ökade kunskaper. Nyckelord: Svårläkta sår, distriktssköterska, kommunal hälso- och sjukvård, samverkan, samarbete, kunskap, kompetens
Skärmfri förskola - En litteraturstudie om skärmanvändningens påverkan på förskolebarns utveckling och lärande.
(2024-10-16) Eliasson, Linnea; Johansson, Jenny; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Digital teknologi är ett omtalat ämne i förskolan och 2024 förväntas en reviderad läroplan för förskolan publiceras med syfte att göra förskolan skärmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen för knappt sex år sedan som digitalisering i förskolan implementerades. Den nya revideringen är baserad på forskningsresultat från det neurovetenskapliga fältet som visar negativa effekter på barns utveckling kopplat till skärmanvändning. Forskningsresultat från det utbildningsvetenskapliga fältet som i motsats visar på hur skärmar i stället kan främja barns utveckling har inte vägts in i arbete med den nya revideringen. För att förstå skiftet på ett mer utvecklat sätt syftar vår litteraturstudie till att identifiera vilka studieobjekt som neurovetenskapen och utbildningsvetenskapen undersöker gällande förskolebarns skärmanvändning och dess påverkan på utveckling och lärande. Vi ämnar påvisa hur kunskapsbidragen från respektive forskningsfält går att applicera i förskolan. En tematisk analys användes som metod för att undersöka våra forskningsfrågor vilket resulterade i sju teman: exekutiva funktioner, skärmtid, kontextuell betydelse, implementering av skärmar som lärverktyg, lek och sociala interaktioner och slutligen språk och kommunikation som framträdde inom båda forskningsområdena. Studiens resultat påvisar att digitalt innehåll och vilken typ av interaktion som aktiviteten syftar till har en avgörande roll för vilken effekt skärmanvändningen får. Enligt neurovetenskapen anses de två faktorerna påverka hjärnans utveckling i både positiv och negativ bemärkelse medan utbildningsvetenskapen talar för att innehåll och aktiv interaktion har en avgörande roll för om det kan ske ett lärande. Utbildningsvetenskapen talar för att frångå den dikotomiserade uppfattningen om analogt och digitalt samtidigt som neurovetenskapen visar en fortsatt oro för barns hälsa i relation till skärmanvändning. En förhoppning är att de två forskningsfälten tillsammans kan mötas och på så sätt dra nytta av varandras kunskap i syfte att skapa en hälsosam uppväxt för våra barn i det digitala samhället.