Browsing by Author "Johansson, Lena"

Now showing 1 - 7 of 7

Metoder för strategisk IT-management
(1999) Wojtaski, Marina; Johansson, Lena; Bergenstjerna, Maria; Göteborg University/Department of Informatics
Sammanfattning Uppsatsen resonerar kring hur metoder kan reducera den osäkerhet som präglar strategisk IT-management. Här presenteras en strategi för metodbyggande, vilken grundas på fyra nödvändiga orienteringar. Kunskapsorientering Etablerade metoder för verksamhetsanalys och IS-utveckling analyseras och bedöms i termer av procedurer och tekniker. En metodstrategi för strategisk IT-management däremot bör analyseras i termer av osäkerhet samt metodkunskap som behövs för att reducera osäkerheten. En sådan metodstrategi bör kombinera procedurell och substantiell metodkunskap, för att säkra överblickbarhet med deskriptiv och normativ metodkunskap för att därigenom skapa medvetenhet och väcka lärandet. Strategisk orientering Etablerade metoder för verksamhetsanalys och IS-utveckling definierar vanligen sin strategiska betydelse i termer av effektivitet och produktivitet. En metodstrategi för strategisk IT-management däremot definierar sin strategiska betydelse i termer av ovisshet i frågor om helhetens begriplighet, utvecklingens meningsfullhet och motivationens kontinuitet. En metodstrategi för strategisk IT-management förväntas mao. vara holistisk, kvalitetsfrämjande och socialt symmetrisk. Situationsorientering Etablerade metoder för verksamhetsanalys och IS-utveckling utgör välpaketerade och väldokumenterade produkter avsedda för marknaden. En metodstrategi för strategisk IT-management däremot bör byggas upp med hjälp av såväl befintliga metoder som intellektuella infrastrukturer för att tillgodose den organisatoriska utvecklingssituationens specifika karaktär. Byggandet av en sådan metodstrategi förutsätter mao. dels överblick över tillgänglig metodkunskap och dels existens av intellektuell infrastuktur, för att omsätta metodkunskapen. Processorientering Etablerade metoder för verksamhetsanalys och IS-utveckling är projektorienterade. En metod för strategisk IT-management däremot saknar förutsättningar för en sådan orientering. Informationsmiljöernas heterogena och dynamiska natur samt intressenternas kognitiva och sociala karaktär lämnar sällan utrymme för projektorientering. En metodstrategi för strategisk IT-management bör mao. hjälpa intressenterna att samordna sina olika perspektiv och intressen, synkronisera utvecklingsprocesser samt säkra ett ömsesidigt lärande för att därigenom kontinuerligt stärka motivationen.
"När ska jag byta krok?" En intervjustudie om faktorer som påverkar när barn inom förskolan byter till en avdelning för äldre barn
(2014-06-26) Johansson, Lena; Lindén, Linda; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn? Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande. Samspel och samarbete ses som avgörande för möjligheten att utveckla kunskaper, förståelser och färdigheter. Genom att vi kommunicerar tar vi till oss många perspektiv som vi kan använda för att förstå hur människor lär och hur människor kan lära ut. Hur pedagogerna samtalar kring övergångar och hur de väljer att utforma sin verksamhet blir avgörande för hur barnets vistelse på förskolan kommer att vara. De specialpedagogiska perspektiven ligger till grund för hur vi tolkar och förstår pedagogernas olika synssätt. Metod: En kvalitativ metod har använts i studien. Datainsamlingen har inhämtats genom att fyra fokusgruppsamtal med fyra olika arbetslag på olika förskolor har genomförts. När det insamlade materialet tolkades gjordes det utifrån en inspiration av hermeneutiken och syftet har varit att tolka och förstå utifrån den teoretiska ansatsen. För att förstå helheten behöver delarna studeras och för att förstå delarna behöver helheten studeras. Ödman (2007) beskriver att tanken med den hermeneutiska cirkeln är att det behövs ett samspel mellan tolkning, förståelse, förklaring och förståelse. Med ny information tolkas verkligheten om och genom det, förs vi hela tiden framåt och mer och fördjupad tolkning kan ske. Resultat: Utifrån studiens resultat har vi kunnat se fyra faktorer som pedagogerna upplever påverkar vid planeringen av att flytta barn mellan förskolans avdelningar. Dessa faktorer är organisation, ekonomi, mognad och miljö. Flertalet pedagoger upplever att de inte har möjlighet att påverka rutinerna kring hur överflytten ser ut, men att de uttrycker en önskan hur det borde vara. Pedagogerna menar att det är organisation och ekonomi som styr verksamheten, t.ex. barnantalet på avdelningarna och hur många barn som blir aktuella att flyttas över. Funderingarna som fokusgrupperna lyfter fram handlar om när barnen är mogna att flyttas över och hur miljön på avdelningen kan anpassas efter de barn som deltar.
Planeringstid. En fenomenografisk studie om grundlärares i fritidshems uppfattningar av planeringstid.
(2022-03-22) Johnsson, Idah; Johansson, Lena; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Tidigare forskning visar att lärare inom fritidshem inte ges tillräckliga förutsättningar i form av planeringstid för att bedriva en fritidshemsverksamhet av god kvalitet utifrån vad skollagen och styrdokumentens efterfrågar. Syftet med denna studie är att undersöka grundlärare inom fritidshems uppfattningar av planeringstid där följande frågor avses att besvaras: ● Vilka uppfattningar har grundlärare i fritidshem av innehållet som ska göras under deras planeringstid? ● Vilka uppfattningar har grundlärare i fritidshem om hur de arbetar med innehållet under sin planeringstid? ● Vilka utmaningar och möjligheter ser dessa lärare med sin planeringstid? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där kvalitativa mailintervjuer besvarats av sex fritidslärare. Samtliga fritidslärare har genomfört den senaste utbildningen för grundlärare inom fritidshem. Resultatet visar bland annat uppfattningar om att planeringstiden många gånger inte räcker till och att fritidslärare därför inte kan arbeta enligt de krav och skyldigheter som både skollag och styrdokument uttrycker. Samtidigt visar studiens resultat att det finns skolor där fritidslärare uppfattar att de får tillräckligt med planeringstid och därför kan utföra alla de uppgifter som ingår i uppdraget. Studiens resultat präglas av uppfattningar som placerar fritidslärare i två olika läger där några av dem haft tur och hamnat på en skola där uppdraget förstås medan andra haft mindre tur och hamnat på en skola där förutsättningarna för att kunna arbeta professionellt är betydligt sämre. Helhetsbilden som förmedlas är att det inte råder någon likvärdighet och det är upp till fritidsläraren själv att söka sig till de “rätta” fritidshemmen om hen vill kunna utföra ett arbete som går i linje med yrkets krav och skyldigheter.
Psychological stress in relation to dementia and brain structural changes
(2012-09-03) Johansson, Lena
Psychological stress has been recognized as an increasing public health problem with serious consequences in both physical and mental health. Women reported a higher prevalence of psychological stress, especially in midlife. Earlier studies suggested that psychological stress may cause neuronal degeneration and brain damage by changes in endocrine, metabolic, cardiovascular, and immune systems. The aim of this thesis was to examine whether midlife psychological stress and psychosocial life stressors were associated with increased risks of dementia and brain structural changes in late-life. The thesis is part of the Prospective Population Study of Women in Gothenburg, which was initiated in 1968 with an examination of a representative sample of women (n=1462, participation rate 90%) born in 1908, 1914, 1918, 1922, and 1930. Follow-ups were performed in 1974-75, 1980-81, 1992-93, 2000-02, and 2005-07. Psychological stress was reported according to a standardized question in all examinations, and 18 predefined psychosocial life stressors were rated in 1968. Dementia and subtypes of dementia were diagnosed according to DSM-III-R criteria, based on information from neuropsychiatric examinations, informant interviews, hospital records and registry data. White matter lesions (WMLs), cortical atrophy, and ventricles sizes were measured in computerized tomography (CT) scans of the brain in 2000-02. In Study I, longstanding psychological stress, reported in midlife in 1968-69, 1974-75 and 1980-81, was associated with increased risk of dementia and Alzheimer’s disease (AD). Women who reported stress at two or three examinations had higher risks of developing dementia than women reporting no stress or stress at only one examination. In Study II, midlife longstanding psychological stress was associated with late-life brain changes, including WMLs, ventricular enlargement and atrophy in temporal lobes on brain CT scans. In Study III, number of psychosocial life stressors in 1968-69 was associated with perceived stress in 1968-69 and all of the following examinations until 2005-07. Number of stressors in midlife was also associated with incident dementia and AD. These studies suggested that psychological stress in midlife increased the risks of dementia and brain structural changes in late-life. Common life stressors related to work, family, marriage and socio-economy had severe and longstanding psychological and physiological consequences. Studies imply the importance of adequate intervention of stress in middle-aged women.
Situationsanpassat lärande, patienters behov av kunskap vid inflammatorisk tarmsjukdom
(2021-03-04) Ericsson, Carola; Johansson, Lena; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Att diagnosticeras med en kronisk sjukdom som inflammatorisk tarmsjukdom(IBD) innebär en förändring i flera dimensioner av livet. Det kan vara en fysisk förändring på grund av exempelvis operationsärr eller stomi med förändrad kroppsuppfattning eller den påverkan ett skov ger. Det kan handla om psykisk påverkan när patienten inte känner igen sig eller inte känner sig normal. Det kan handla om oro för komplikationer, tankar om framtiden eller att träffa en partner. Hur sjukdomen kommer att påverka möjligheten till att genomföra utbildning och yrkesarbete. För att hantera en kronisk diagnos som IBD, klara av att genomföra undersökningar och behandlingar behövs kunskap vilket för patienter med IBD innebär ett livslångt lärande. Syfte: Syftet är att undersöka förutsättningar för lärande och vilken kunskap patienter med IBD efterfrågar för att kunna hantera sin sjukdom. Metod: Litteraturöversikt med syntes av resultatet i kvalitativa studier. Resultat: Uppsatsen har visat att patienter med IBD har behov av situationsanpassat lärande när de är mottagliga för ny kunskap. Först därefter kan det kunskapsbaserade samt erfarenhetsbaserade lärandet ta vid och där patienten kan utveckla sina kunskaper för att bättre kunna hantera sin sjukdom. Slutsats: Uppsatsen har visat att situationsanpassat lärande är väsentligt och får ses som en förutsättning för att patienter med IBD ska kunna tillägna sig ny kunskap.
Tolkning och tillämpning av god redovisningssed - En studie av fyra onoterade medelstora företag
(2005) Johansson, Lena; Alfredsson, Veronica; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Anpassningen av de allmänna råden till RR:s rekommendationer som Bokföringsnämnden har gjort, har inte givit något bra resultat för onoterade små och medelstora företag. Anledningen är att regelverket för onoterade företag har växt och är idag inte ändamålsenligt för dessa företag. En fråga vi ställde oss var om företagen upplever detta som problematiskt och om de har svårigheter att tillämpa god redovisningssed. I uppsatsen är vår huvudfråga; hur ser relationen ut mellan nuvarande regelverk och god redovisningssed i onoterade medelstora företag? Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå och beskriva relationen mellan nuvarande regelverk och god redovisningssed i onoterade medelstora företag. Vidare var vårt syfte att få en djupare förståelse av begreppet god redovisningssed ur aktörers perspektiv och hur praktisk tillämpning av god redovisningssed sker utifrån nuvarande regelverk. Vårt delsyfte var att ta del av aktörernas synpunkter på ett framtida regelverk för onoterade företag. Avgränsning: Undersökningen är avgränsad till fyra svenska onoterade medelstora företag med olika verksamhetsinriktningar. Metod: I vår uppsats har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt synsätt. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie. Vi har genomfört intervjuer med ekonomiansvariga på fyra onoterade medelstora företag för att få en förståelse om deras nuvarande redovisningssituation och hur de tillämpar god redovisningssed. Analys och Slutsatser: Begreppet god redovisningssed är svårt att definiera, vilket leder till att olika tolkningar sker. Respondenterna tolkar innebörden av god redovisningssed som att lagar och regler ska följas. God redovisningssed baseras på aktörers omdömen och bedömningar, vilket påverkar hur de hanterar redovisningsregler. Reglernas betydelse för tillämpning av god redovisningssed är stor då dessa ger riklinjer för hur företagen ska redovisa. Relationen mellan regelverket och god redovisningssed i onoterade medelstora företag är komplicerad då aktörerna i företag upplever att regelverket är svårt att tolka och tillämpa. Respondenternas syn på ett framtida regelverk är att det ska bygga på traditionella redovisningsprinciper, vara lätt att förstå och få en starkare koppling till beskattning. Förslag till fortsatt forskning: Valmöjligheterna som företagen har idag har enligt BFN resulterat i att användaren som vill tillgodogöra sig informationen i årsredovisningen inte har kunnat förstå valen och principerna företagen tillämpat för att följa god redovisningssed. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om och hur användare av onoterade företags årsredovisningar upplever detta och om det har orsakat dem problem.
Valse Lente
(2014-09-18) Johansson, Lena; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverk