Browsing by Author "Johansson, Linda"

Now showing 1 - 19 of 19

Advances in Membrane Protein Structural Biology: Lipidic Sponge Phase Crystallization, Time-Resolved Laue Diffraction and Serial Femtosecond Crystallography
(2013-05-08) Johansson, Linda
Membrane proteins carry out many essential tasks in cells such as signaling and transport, or function as electron carriers in photosynthesis and cellular respiration. The aim of this thesis has been to develop new and improve existing techniques for elucidating the structure and function of membrane proteins. Membrane proteins are difficult to crystallize due to their combination of hydrophilic and hydrophobic domains. Part of this thesis was therefore dedicated to the development of a membrane protein crystallization screen based on mimicking the protein’s native environment. The screen, consisting of 48 different lipidic sponge phase (LSP) conditions, was tested on eleven different membrane proteins and gave crystal leads for eight of these. One of these leads was the photosynthetic reaction center of the purple bacterium Blastochloris viridis (RCvir). Two high-resolution structures to 1.86 Å and 1.95 Å were obtained from data collected using different radiation doses and revealed a new space group and novel crystal packing along with a number of lipid-protein interactions. Using this new crystal form the electron-transfer reaction of RCvir was studied by time-resolved Laue diffraction where data were collected on crystals illuminated with light at room temperature. This revealed a reproducible movement of the highly conserved TyrL162 residue towards the special pair upon photoactivation. These results were combined with molecular dynamics studies to propose a coupling between the conformational orientation and protonation states within a bacterial reaction center. Finally, the LSP method was extended to a batch type of crystallization approach. This provided a large volume of micron-sized crystals suitable for structure determination at the Linac Coherent Light Source, a recently commissioned X-ray free electron laser (XFEL) facility. Data from hundreds of microcrystals were collected to low resolution and revealed yet another space group and crystal packing. After the commissioning of a high-resolution beamline, the structure of RCvir was solved to 3.5 Å resolution. This represents the highest resolution membrane protein structure determined using XFEL radiation to date.
Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning
(2009-04-16T11:58:44Z) Johansson, Linda; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
FaR® vid psykisk ohälsa. Hur personer med psykiskt funktionshinder upplever olika aspekter av fysisk aktivitet
(2014-04-29) Johansson, Linda; Lundqvist, Fia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebär en risk för det fysiska, sociala och mentala välbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har väsentligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt, då funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom är betydligt vanligare och den förväntade livslängden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hälsofrämjande roll ett ansvar för att både initiera åtgärder och stödja de svaga gruppernas hälsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hälsa är i dag välkänd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet på recept. Dock är den fysiska aktivitetens potentiellt främjande effekt av psykiskt välmående inte lika uppmärksammad och lite är känt om vilka specifika faktorer som behöver tas i beaktande för psykiskt funktionshindrade. Syfte: Att undersöka hur personer med psykiskt funktionshinder upplever olika aspekter av fysisk aktivitet, för att i samband med utskrivning av FaR® kunna ge väl underbyggda rekommendationer. Metod: Litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fysisk aktivitet kan främja ett ökat välbefinnande på många sätt, exempelvis genom symtomlindring och personlig utveckling, empowerment samt nya sociala kontakter. Det främsta hindret utgörs av en komplex kombination mellan symtom och läkemedelsbiverkan. För att underlätta träningen och överkomma hinder behövs mycket socialt stöd och viss praktisk assistans. Slutsats: Vårdpersonal har en möjlighet och plikt att främja hälsan. Med tanke på de många hälsofrämjande effekter som resultatet visar att fysisk aktivitet kan ge, känns det ytterst motiverat att arbeta för att ge personer med psykiskt funktionshinder goda möjligheter till att vara fysiskt aktiva.
Genusmönster vid friluftsutövande i Göteborg
(2014-02-07) Johansson, Linda; Iderup, Sofie; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Den här uppsatsen heter Genusmönster vid friluftsutövande i Göteborg. Syftet med uppsatsen är att studera genusmönster vid friluftsutövande i Göteborg. Ämnet är viktigt att undersöka eftersom att utövandet av friluftsliv främjar folkhälsan. Stress och för mycket stillasittande gör idag att många människor drabbas av sjukdomar, som skulle kunna förebyggas om de utövade friluftsliv. Ojämlikheter mellan kvinnor och män gör dock att alla människor inte får ta lika stor del av de möjligheter till friluftsliv som finns. Då de flesta människor bor i tätorter och det dessutom finns en ojämlikhet gällande kvinnors och mäns möjlighet till friluftsutövande, är det relevant att studera tätortsnära friluftsliv ur ett genusperspektiv. Undersökningen är en kvantitativ fallstudie. Uppsatsens resultat grundas på analys av enkätsvar från en undersökning om friluftlivsvanor som genomförts i Göteborg. Således är friluftslivet i Göteborg det fall som studeras i den här uppsatsen. Svaren från de enkätfrågor som valts ut genom ett strategiskt urval, har sorterats utifrån om det är en kvinna eller man som svarat, samt vad respondenten svarat. Därefter har utfallet analyserats och beskrivits i uppsatsens resultat. Resultatet visar att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors friluftslivsvanor och deras uppfattningar om friluftsliv. Kvinnor och män har olika uppfattning om vad som begränsar dem i friluftsutövandet, varför de utövar friluftsliv och vilka egenskaper de tycker är viktiga i det område de utövar friluftsliv i. Det finns alltså tydliga genusmönster vid utövandet av tätortsnära friluftsliv. Resultatet visar bland annat att kvinnor oftare är ute i naturen på vardagar än vad män är, men att män är aktiva inom fler av aktiviteterna än vad kvinnor är. Dessutom framgår det av resultatet att det är drygt 50 % av både kvinnor och män som skulle vilja ägna sig mer åt någon friluftsaktivitet än vad de gör idag, vilket innebär att de känner sig begränsade i sitt friluftsutövande. Det som begränsar både kvinnor och män mest är att de saknar tid. Kvinnor och män har alltså delvis olika behov för att deras friluftsutövande ska bli så bra som möjligt. Denna förståelse är viktig att ha vid kommunal planering för att kvinnor och män ska få möjlighet att utöva friluftsliv på lika villkor.
Har alla samma chans? En diskussion kring etiskt ansvarstagande vid grovgallring
(2005) William Jörgensen, My; Johansson, Linda; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Avsikten med uppsatsen har varit att föra en diskussion kring etik i grovgallringen och främst fokusera på hur arbetet går till idag och om det skulle kunna förändras inom de ramar som existerar. För att avgränsa studien har vi valt att begränsa oss till den offentliga sektorn och intervjua rekryterare och en arbetsförmedlare inom denna sektor. Då arbetet behandlar värderingar och tankar föll det sig naturligt för oss att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. De personer som vi intervjuar tolkar våra frågor på olika sätt utifrån sin förförståelse och sina värderingar. Vi blir i vår tur tvungna att tolka deras svar och har därför valt att använda oss av en hermeneutisk syn på kunskap. Som teori har vi utgått från en definition av Corporate Social Responsibility för att få en etisk referensram, och har även använt oss av beslutsteorier. Exempel på vad som skrivits om grovgallring inom rekrytering tas också upp för att ge en förförståelse angående ämnet. Intervjuerna presenteras först var för sig och diskuteras sedan utifrån sex områden som är kopplade till vår teori och våra frågeställningar. De sex områdena rör hur grovgallringen går till inom organisationen, vad som är etik i grovgallringen, påverkan och svåra situationer, förändring av grovgallringsarbetet, skillnader mellan offentlighet och privat samt lagstiftning kontra frivillighet. När det gäller resultatet verkar det vara så att respondenterna är överens om att kravprofilerna är det som i första hand ska fälla avgörandet, ett problem kan dock vara att kravprofilerna inte alltid är så tydliga som respondenterna tycks tro. Etik förefaller för respondenterna vara att få en bra sammansättning av personal inom organisationen med organisationens bästa som mål. Etik ses som viktigt men vår känsla är att etikdebatten inte får ta överhanden. Förändringsviljan verkar vara liten, en anledning till det kan vara att det är svårt att se bortom horisonten och att de resurser man har är begränsade. Vår slutsats blir att det går att grovgallra med ett etiskt ansvarstagande, men att varje organisation måste reflektera över frågorna och komma fram till lösningar som passar deras organisation och situation. Uppsatsarbetet har fått oss att reflektera över ämnet och vår förhoppning är att även våra respondenter har tänkt till lite extra då vi ser detta som den viktigaste ingrediensen i det etiska arbetet.
Har alla samma chans? En diskussion kring etiskt ansvarstagande vid grovgallring
(2005) Johansson, Linda; William-Jörgensen, My; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Avsikten med uppsatsen har varit att föra en diskussion kring etik i grovgallringen och främst fokusera på hur arbetet går till idag och om det skulle kunna förändras inom de ramar som existerar. För att avgränsa studien har vi valt att begränsa oss till den offentliga sektorn och intervjua rekryterare och en arbetsförmedlare inom denna sektor. Då arbetet behandlar värderingar och tankar föll det sig naturligt för oss att använda oss av en kvalitativ intervjumetod. De personer som vi intervjuar tolkar våra frågor på olika sätt utifrån sin förförståelse och sina värderingar. Vi blir i vår tur tvungna att tolka deras svar och har därför valt att använda oss av en hermeneutisk syn på kunskap. Som teori har vi utgått från en definition av Corporate Social Responsibility för att få en etisk referensram, och har även använt oss av beslutsteorier. Exempel på vad som skrivits om grovgallring inom rekrytering tas också upp för att ge en förförståelse angående ämnet. Intervjuerna presenteras först var för sig och diskuteras sedan utifrån sex områden som är kopplade till vår teori och våra frågeställningar. De sex områdena rör hur grovgallringen går till inom organisationen, vad som är etik i grovgallringen, påverkan och svåra situationer, förändring av grovgallringsarbetet, skillnader mellan offentlighet och privat samt lagstiftning kontra frivillighet. När det gäller resultatet verkar det vara så att respondenterna är överens om att kravprofilerna är det som i första hand ska fälla avgörandet, ett problem kan dock vara att kravprofilerna inte alltid är så tydliga som respondenterna tycks tro. Etik förefaller för respondenterna vara att få en bra sammansättning av personal inom organisationen med organisationens bästa som mål. Etik ses som viktigt men vår känsla är att etikdebatten inte får ta överhanden. Förändringsviljan verkar vara liten, en anledning till det kan vara att det är svårt att se bortom horisonten och att de resurser man har är begränsade. Vår slutsats blir att det går att grovgallra med ett etiskt ansvarstagande, men att varje organisation måste reflektera över frågorna och komma fram till lösningar som passar deras organisation och situation. Uppsatsarbetet har fått oss att reflektera över ämnet och vår förhoppning är att även våra respondenter har tänkt till lite extra då vi ser detta som den viktigaste ingrediensen i det etiska arbetet.
Hur hanterar pedagoger konflikter? -En kvalitativ studie av pedagogers metodval för konflikthantering i grundskolan.
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2006) Tolf, Lina; Johansson, Linda
ABSTRAKT Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Författare: Linda Johansson och Lina Tolf Titel: Hur hanterar pedagoger konflikter? -En kvalitativ studie av pedagogers metodval för konflikthantering i grundskolan. Syftet med vår studie är att belysa hur ett antal verksamma pedagoger använder konflikthanteringsmetoderna Non Violent Communication, dramapedagogik och kompissamtal i de vardagliga konfliktsituationerna i grundskolan. Med våra frågeställningar söker vi svar på frågorna varför och hur pedagoger arbetar med de tre metoderna, samt vilken kunskap kring konflikthantering som kan bidra till en ökad professionalism hos pedagogen. Vi har genomfört intervjuer med fem pedagoger i grundskolans tidigare år. I resultatet synliggörs den didaktiska konsekvensen av en aktiv konflikthantering, bl.a. då vi visar att ohanterade konflikter kan förhindra lärandet. De tre metoderna visade sig vara helt skilda till sitt uttryckssätt och grunda sig i olika teorier. Trots dessa skillnader är det samma förmågor som pedagogerna strävar efter att utveckla hos eleverna. Vi finner vidare att alla tre metoder fungerar dels i förebyggande syfte, dels då en konflikt uppstått. Av vår studie framkommer att pedagoger föredrar att arbeta med en konkret och handfast metod för konflikthantering samt att konflikthantering bygger på empati och ömsesidig kommunikation. Pedagogens kompetens och professionalitet är två avgörande faktorer för om konflikthanteringen och det förebyggande arbetet kring konflikter i en grupp, blir framgångsrikt eller ej. Nyckelord: konflikthantering, Non Violent Communication, dramapedagogik, kompissamtal samt pedagogens professionella objekt.
Hur patienter med schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd upplever bemötande från vårdpersonal
(2008-06-11T13:47:40Z) Johansson, Linda; Mårtensson, Lovisa; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Insjuknandet i schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd innebär en omvälvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet är ett av de grundläggande problemen med sjukdomstillstånden. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad förståelse och kunskap om hur patienter med diagnosen schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd upplever bemötande från vårdpersonal. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånds upplevelse av bemötande från vårdpersonal. De positiva upplevelserna kännetecknades av omhändertagande, skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att få hjälp med att finna mening i sin upplevelse samt en god kommunikation. De negativa upplevelserna kännetecknades av brister i omhändertagandet och i skapandet av miljön. Andra negativa aspekter av bemötande var otrygghet, en icke - ömsesidig relation, att inte få hjälp med att finna mening i sin upplevelse samt hinder i kommunikationen. När vårdpersonalen bemötte patienterna på ett bra sätt fick de hjälp med att hantera sitt sjukdomstillstånd och sin situation. Det är angeläget att vårdpersonalen är medveten om bemötandets betydelse för patienterna och deras sjukdomstillstånd. Genom vårdpersonalens bemötande kan patientens situation antingen förbättras eller förvärras.
IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes. Its effects on the information quality of companies' accounting
(2008-05-21T08:24:07Z) Johansson, Linda; Ringius, Jeanette; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
General description of the research problem: When accounting for customer loyalty programs today, companies have to follow the rules of IAS 18 which offers two ways of accounting. The companies can follow paragraph 13 or paragraph 19 and therefore practice is varying and the companies’ accounting is not comparable. IFRIC has developed IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes that regulate these programs so that they can be accounted for in an equal manner. The European Union has not yet approved IFRIC 13 but it is most likely that it will be accepted and implemented. IFRIC has received several comments regarding IFRIC 13 from different companies and organisations that have expressed their dislike for the Interpretation. Purpose of the study: To study how companies account for customer loyalty programs today and then analyse what effects will arise in the information quality of the financial statements when companies will be required to use IFRIC 13. Research methods: In order to achieve our purpose we have interviewed three companies with customer loyalty programs and two accounting specialists with experience from accounting customer loyalty programs. To reach a better understanding of IFRIC 13 we have collected data from books, articles and web pages. When analyzing the empirical material we have been influenced by the chosen theories. Results and conclusion: Three out of four of the companies studied use paragraph 19 when accounting for customer loyalty programs. When implementing IFRIC 13 the reliability of the accounting will decrease since the companies have to make additional estimations. The validity of the information quality will both increase and decrease when implementing IFRIC 13 depending on the point of view. It is not possible to make a conclusion regarding the validity of the companies’ accounting. The result will depend on the nature of the companies’ customer loyalty programs. The comparability will increase when implementing IFRIC 13. However, this result is depending on the interpretation and the implementation of IFRIC 13. The effects on the information quality will be dependent on the value of the revenue amount of the customer loyalty programs. Suggestions for further studies: Since IFRIC 13 is not yet implemented it would be interesting to repeat this study once it has been implemented and been in use for a while. It would also be interesting to carry out a study of the airline industry to see if the effects arising from IFRIC 13 are really as essential as they claim.
Intern kontroll i kommunen - Hur fungerar kontrollrutiner i praktiken? En granskning av tre Västsvenska kommuner
(2005) Johansson, Linda; Jansson, Ann-Sofie; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund: Förtroendet för den privata och offentliga sektorn har varit mycket omdebatterat den senaste tiden. Skandalerna har avlöst varandra med redovisningsfusk och ekonomisk brottslighet. Behovet av att motverka oegentligheter av detta slag har varit utgångspunkt till att intern kontroll blivit av stor vikt inom den kommunala verksamheten. För att säkerställa att medborgarna ska kunna bevara sin tilltro för det kommunala arbetet har det uppkommit en ökad efterfrågan intern kontroll i organisationen. Problem: Den interna kontrollen innefattar en mängd olika rutiner så som kontroller av ekonomiska transaktionerna och kontroller om kommunens medel förbrukas på avsett sätt. Utan rutiner i det dagliga arbetet kontrolleras inte transaktioner och händelseförlopp fullt ut och det finns risk att fel i redovisningen uppkommer. Idag finns ett antal nedskrivna idealmoment angående vilka rutinbaserade kontroller som ska innefattas i en god intern kontroll. Men om kommunerna följer dessa rekommendationer i det praktiska arbetet är inte allmänt känt. Därmed är det intressant att ställa följande fråga; Hur arbetar kommunstyrelsen och de kommunala nämnderna i praktiken med internkontrollrutiner? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga nämndernas och kommunstyrelsens arbete med internkontrollrutiner och beskriva dem på en generell nivå. Uppsatsen syftar till att ge en inblick i rutinarbetet och kan ha praktisk betydelse genom att skapa inspiration för kommunerna till att se över sina rutiner och eventuellt förbättra dem. Avgränsningar: Granskning har utförts på kommunens verksamhet och inte kommunalägda företag. Samtliga Sveriges kommuner kunde inte ingå i undersökningen vilket ledde till att begränsning gjordes till tre kommuner i Västsverige med ett invånarantal på 50 000 invånare. Metod: Arbetet inleddes med en litteraturstudie av sekundärdata för att få en inblick i ämnet. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod vilket innefattade sex stycken personliga fältintervjuer med kommunstyrelsens ordförande och socialnämndens ordförande i respektive kommun. Vi tog även del av kommunernas revisionsberättelser för att få en vidare syn på internkontrollarbetet. Resultat och slutsats: En slutsats vi kan dra efter uppsatsens genomförande, är att begreppet intern kontroll har en likartad betydelse i de tre kommunerna. Det kan därmed konstateras att det finns en allmän definition av begreppet i den kommunala verksamheten. Vi fann att nämnderna inte arbetade praktiskt med utformning av den interna kontrollen, som uppfattningen var efter studien av sekundärdata. Det är därmed svårt att exakt svara på hur det praktiska arbetet går till i kommunerna. För att bedriva en god intern kontroll krävs förebyggande arbete, oberoende och kunskap om ämnet, dock fann vi brister i dessa områden som kommunerna kan ta till sig och förbättra.
”INTRODUKTIONEN SER MER STRUKTURERAD UT PÅ PAPPER” En kvalitativ studie om nyanställdas beskrivningar av deras arbetsintroduktion
(2020-01-07) Johansson, Linda; Juhlin, Jonathan; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur universitetsanställda, som blivit anställda under de senaste 12 månaderna, erfar och tolkar organisationens checklista för nyanställda, socialisationsprocessen samt lärandet på sin nya arbetsplats. Teori: Det sociokulturella perspektivet såsom det beskrivs utifrån Säljö samt att det breda begreppet socialisation beskrivs och mynnar ut i ett fokus på socialisationsprocessen och socialisationsstrategier. Begreppet praxisgemenskap utvecklas med hjälp av Lave och Wenger och begreppet self-efficacy med hjälp av Bandura. Metod: Studien genomförs med kvalitativa intervjuer med nyanställda inom ett större svenskt universitet. Resultat: Vår studie ger stöd åt att synliggöra och till viss del förklara den diskrepans som kan uttolkas mellan arbetsgivarens intentioner och den nyanställdes beskrivningar av sin arbetsintroduktion.
Miljöredovisning Är den användbar ur analytikernas synvinkel?
(2006) Johansson, Linda; Jansson, Ann-Sofie; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund: Under de senaste två decennierna har intresset för miljö ökat globalt och det har uppmärksammats hur klimatet förändrats på grund av miljöförstöringar. Hos företagen växte miljötänkandet fram främst genom ett ökat krav från myndigheter och lagstiftning men även samhället i stort ökade trycket på företagens agerande gällande naturmiljön. Under 2000-talet är miljöredovisning fortfarande i fokus och information som var frivillig har till viss del blivit lagstadgad. Detta visar på att miljöredovisningen fortfarande är ett aktuellt verktyg och en betydelsefull del i företagens årsredovisning. Problem: Miljöredovisningen är både en intern och extern angelägenhet för företag i allmänhet och vad som anses relevant eller inte i en miljöredovisning bestäms främst av intressenternas behov av rapporten. En av de viktigaste användarna av ett företags rapporter är analytikerna då de analyserar företagets årsredovisning, vilket även inkluderar miljöredovisningen, vid företagsvärdering. Dock påpekas i en artikel att professionella analytiker inte använder sig av miljöinformationen som finns i årsredovisningen och än mindre av den separata miljöredovisningen. Efter ovanstående diskussion leder detta fram till följande fråga; Är miljöredovisningen användbar ur analytikernas synvinkel? Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att klargöra om företagens arbete med miljöredovisningen verkligen är användbar i analytikernas analysarbete, ur deras synvinkel. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserats enbart på analytikernas användning av miljöredovisning. Det har valts ut fem analytikerföretag som ska representera Sveriges analytiker vilka var Alfred Berg, Carnegie, Redeye, Swebank och Öhman. Ytterligare avgränsning har gjorts till att enbart intervjua en respondent från varje företag. Metod: En kvalitativ studie har valts och både sekundära och primära källor har använts i uppsatsen. Primärdata insamlades genom personliga möten och telefonintervjuer med ett antal analytiker. Empiri- och analyskapitlen är uppbyggda med samma rubriker som referensramen vilket underlättade för att påvisa mönster, processer och gemensamma drag. Slutsats: Det framkom av studien att analytiker inte använder sig av miljöredovisningen vid företagsanalys. Detta har sin grund i att miljöredovisningen ansågs irrelevant främst i och med att den inte bidrar till ett företags vinstutveckling samt att rapporten består främst av ord och inte kvantitativa begrepp. Dessutom saknades tillräcklig kunskap och intresse gällande ämnet. Dock tror analytikerna på en ökad användning i framtiden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie om cirka tio år för att se om miljöredovisningens användbarhet har ökat eller minskat inom analysarbetet.
NÄR DÖDEN ÄR OUNDVIKLIG Specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda döende barn med ett familjecentrerat förhållningssätt på BIVA
(2020-06-25) Johansson, Linda; Sundblom Nyström, Heidi; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Majoriteten av alla intensivvårdade barn i Sverige per år vårdas på en barnintensivvårdsavdelning. Det kan kännas svårt när ett barn dör, och som specialistsjuksköterska verksam inom barnintensivvård är det en del av arbetet att ta hand om dessa barn och deras familjer. Syfte: Syftet med studien är att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende barn med ett familjecentrerat förhållningssätt på en barnintensivvårdsavdelning. Metod: Den valda metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie, där 10 semistrukturerade intervjuer genomförts på en barnintensivvårdasavdelning i Sverige. Analysen av intervjuerna är gjord med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna i studien såg generellt positivt på familjecentrerad vård och de ansåg att det var en stor del i deras dagliga arbete. De ansåg också att det fanns mycket positivt kring vården av döende barn men även saker som upplevs påfrestande för många och det finns därför saker man kan göra för att underlätta dessa känslor. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna delaktiga i studien ser positivt till den familjecentrerade vården kring svårt sjuka barn på BIVA. Det är dock viktigt att personal som vårdar döende barn och deras familjer får rätt stöd och hjälp för att kunna bedriva denna typ av vård. Nyckelord: Familjecentrerad vård, Barnintensivvård, Döende barn, Delaktighet
NEJ TACK! DET ÄR FULLT Idéanalys av EU:s migrationspolitik runt utvidgningen år 2004
(2010-09-08) Johansson, Linda; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
”…Och så får mamman in barnet i sitt hjärta…” Om hållande som begrepp och arbetssätt i arbetet med spädbarnsfamiljer.
(2008-01-10T12:18:58Z) Klaeson, Stella; Johansson, Linda; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Hållande är ett begrepp som används i utrednings- och behandlingsarbete med förälder-barn relationen. Vårt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hållande konkret, samt att se på hur det omsätts i det praktiska arbetet. Våra frågeställningar har därför varit: Hur förstår personal, som arbetar med förälder-barn relationen, begreppet hållande? Hur omsätter de sin förståelse i praktiken? Hur stämmer deras förståelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar på ett behandlingshem, som riktar sig till spädbarnsfamiljer där det finns svårigheter i föräldraskapet. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk, kvalitativ metod. Informanterna beskrev hållande utifrån två olika nivåer. Den första nivån tar upp förälderns hållande gentemot barnet. Här lyftes barnets behov av att bli sedd, svarad på och samspelad med fram, samt barnets behov av att bli fysiskt hållen på ett sätt som motsvarar deras ålder och mognad. Den andra nivån utgörs av kontaktpersonens hållande gentemot föräldern. Genom att ge föräldern en erfarenhet av att bli hållen kan de föra detta vidare till sina egna barn. Det praktiska arbetet med hållandet sker under hela dagen där uppkomna vardagliga situationer utgör underlaget. Genom att stödja föräldern i sitt föräldraskap, genom ett pedagogiskt arbete och/eller genom att förstärka barnets signaler ska föräldern förhoppningsvis utveckla sin lyhördhet gentemot barnet. Vi har funnit att hållandet är ett väldigt vitt begrepp som betyder att barnet får den närhet, omsorg och skydd det behöver för sin utveckling. Det finns stora likheter mellan hållande egenskaper och det omsorgssystem som anknytningsteorin framhäver finns genetiskt hos föräldrar.
Sjukhusvård i livets slutskede - Sjuksköterskors upplevelser.
(2011-11-29) Johansson, Linda; Kahlmeter, Amelie; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion I arbetet på sjukhusavdelningen möter sjuksköterskan patienter som befinner sig i livets slutskede vilket kan vara en utmaning då den huvudsakliga vårdinriktningen oftast är kurativ. Patienten är en unik individ och ska ses som en helhet. Behov av fysisk, psykisk, existentiell och social karaktär ska tillgodoses i sjuksköterskans arbete att lindra patientens lidande i livets slutskede. Syfte Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan på sjukhusavdelningar upplever att vårda patienter i livets slutskede samt sjuksköterskans strategier för att hantera dessa upplevelser. Metod Uppsatsen är en analys av kvalitativ forskning och bygger på nio kvalitativa artiklar som tagits fram i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Resultat Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever det svårt att vårda patienter i livets slutskede till följd av konflikten som uppstår mellan sjuksköterskans ideal och verkligheten. Upplevelser leder till känslor så som frustration, hjälplöshet och oro. För att hantera upplevelser använder sjuksköterskan olika strategier för att undvika att bli känslomässigt överväldigad, exempelvis kan sjuksköterskan välja att distansera sig, vara nära, ventilera, söka bekräftelse och förtränga. Slutsats Det sjuksköterskan upplever i samband med vård av patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar är en individuell och komplex upplevelse. Sjuksköterskan behöver hantera dessa upplevelser för att kunna fortsätta utföra sitt arbete på ett tillfredställande vis både för sig själv och för patienten. Författarna ser ett ökat behov av avsatt tid för diskussion, reflektion samt utbildning för sjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar med patienter i livets slutskede.
Sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom
(2007-05-08T19:55:46Z) Carlberg, Susanne; Johansson, Linda; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion. Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en snabbt växande sjukdom som medför ett stort hot mot hälsan. Den ställer stora krav på hälso och sjukvården eftersom patienterna behöver lång och kostsam vård. Vi anser att det behövs ökad kunskap om sjukdomen och dess effekter på kroppen. Det är viktigt att sjuksköterskor fokuserar på individen och dennes specifika behov. Syfte. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjuksköterskan har i omvårdnaden av patienter med KOL. Bakgrund. Fram till 1950 var begreppet KOL inte känt. Först 1964 presenterades termen kronisk obstruktiv lungsjukdom i USA. Rökningen som den största orsaken till KOL benämndes först på 1980 talet genom en amerikansk studie som visade på sambandet mellan rökning och sjukdomen. WHO spår att KOL kommer vara den tredje största ensamma orsaken till död i världen år 2020. Metod. Vi har sökt i databaserna CINAHL, PUBMED/MEDLINE, BLACKWELL SYNERGY och även gjort manuella sökningar ur referenslista. Vi har arbetat induktivt där vi fick fram 13 vetenskapliga artiklar som granskades efter checklistor från institutionen. Tio kategorier växte fram. Resultat. Kategorierna var; sjuksköterskan ser personen bakom patienten, sjuksköterskans uppgift är att stödja och bekräfta patienten, sjuksköterskans egenskaper, relationer som kan växa fram under vårdtiden, engagemang eller brist i omvårdnaden, målinriktad vård vid KOL, professionellt handlande, kommunikation, patientens delaktighet och sjuksköterskan som advokat. Diskussion. Det är viktigt att man gör en noggrann utredning under vårdtiden och att det utformas individuella vårdprogram. Individuellt bemötande och insikt i sjukdomen är nödvändigt Vi har använt oss av Joyce Travelbee interaktionsteori eftersom hon lägger stor vikt vid den mellan mänskliga relationen.
Vård av substansbruk inom primärvården: Sjuksköterskans roll och ansvar
(2023-06-02) Nylander, Matilda; Johansson, Linda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen är mångsidig särskilt inom primärvården som ansvarar för första linjens vård för ett brett panorama av diagnoser som patienter söker för. Patienter med psykisk ohälsa är en allt större grupp bland de sökande och det är därför av stor vikt att det inom primärvården finns specialistsjuksköterskor med psykiatrisk kompetens. Personer med missbruk och beroendetillstånd har rätt till olika samhällsinsatser. Kommuner och Regioner har utifrån sina ansvarsområden ett gemensamt ansvar för att erbjuda stöd och behandling till personer med substansbruk. En viktig del i sjuksköterskans arbete inom primärvården är att upptäcka, kartlägga och att stödja patienter till rätt vårdnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vård av patienter med substansbruk inom primärvården Metod: Examensarbetet baseras på åtta semistrukturerade intervjuer varav fyra med specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och samtliga arbetar på vårdcentral i Västra Götalandsregionen. Analys av intervjuer har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysprocessen ledde fram till tre kategorier med underkategorier. De kategorier som framkom var; att bedöma patientens substansbruk, att möta svåra och komplicerade situationer och att påverkas av verksamhetens organisation. Slutsats: Resultatet av studien visade att det finns förbättringspotential för sjuksköterskors omvårdnadsperspektiv inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Genom att förstärka med specialistutbildade sjuksköterskor med kompetens inom psykiatri och ett ökat samarbete med läkare är det möjligt att spara på läkarresurser. Bemötande och omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa och missbruk som har en svår komplexitet skulle förbättras. Sjuksköterskorna i studien efterfrågade utbildningsmöjligheter för att öka sin egen kunskap, specialistutbildade kolleger med erfarna inom psykiatri och organisatorisk struktur som främjar samverkan med läkarprofessionen för att kunna möta patientbehovet. Det skulle öka förståelsen till patienter med substansbruk och även stärka sjuksköterskan som profession.
Varför har vi läxor? En undersökning om lärares syfte med läxor
(2007) Johansson, Linda; Törnqvist, Maria; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på av vilken anledning lärare inom grundskolan ger läxor och vilka pedagogiska intentioner som ligger bakom. Vår huvudfråga är vilken den främsta anledningen är till att lärare ger läxor. För att undersöka vad lärare har för syfte med att ge läxor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala grundskolor bland lärare som arbetar i år F-9. Dessutom har vi tittat på tidigare forskning om läxor och den politiska debatten i media. Det vi kom fram till är att det finns en splittrad syn på syftet med läxor bland lärare, men i vår undersökning blev resultatet att det främsta syftet med läxor är färdighetsträning. Två andra orsaker till att ge läxor var att lära eleverna att ta ansvar och att öva upp studietekniken. Det verkar finnas en läxtradition på skolorna och därför anser vi det viktigt att ha ett utarbetat syfte med att ge läxor och att dessa bidrar till elevernas lärande. Läxor tas inte upp i dagens läroplan eller i lärarutbildningen men det upptar ändå en stor del av skolans verksamhet därför är det viktigt att lärare reflekterar och problematiserar metoden läxor så att de inte bara ges av gammal vana.