Browsing by Author "Johansson, Linn"

Now showing 1 - 7 of 7

Folkbokföringens ettårskrav i förhållande till rätten till fri rörlighet för arbetstagare och arbetssökande inom EU - En undersökning av Skatteverkets tillämpning
(2018-09-11) Johansson, Linn; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
En person som blir folkbokförd i Sverige för första gången tilldelas ett personnummer som utgör en unik identitetsbeteckning. I mångt och mycket kan personnumret ses som en nyckel till det svenska samhället då det används till många saker och avsevärt underlättar en persons vardagsliv i Sverige. En person som lever i Sverige utan personnummer kan således förväntas stöta på många svårigheter när denne försöker ta sig fram i samhället. För att en person som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd krävs att denne anses bosatt här i landet. En person anses bosatt i Sverige om denne kan antas komma att tillbringa sin normala dygnsvila här i landet under minst ett år. Detta så kallade ettårskrav framgår av folkbokföringslagens tredje paragraf och gäller för såväl inflyttande svenska medborgare som personer som är medborgare i andra länder. Uppsatsen visar dock på att utländska EU-medborgare, av personkategorierna arbetssökande respektive arbetstagare, behandlas annorlunda och i längden på ett mindre förmånligt sätt än i jämförelse med svenska medborgare när Skatteverket tillämpar ettårskravet och därtill sammanlänkade bestämmelser. Särskilt uppmärksammas hur tätt sammanlänkat ettårskravet är med uppehållskravet i folkbokföringslagens fjärde paragraf när Skatteverket gör sin tillämpning. Olikbehandlingen av nämnda personkategorier är problematiskt i förhållande till deras rätt till fri rörlighet inom EU och EU-rättens krav på icke-diskriminering. Undersökningen i uppsatsen pekar på att Skatteverkets tillämpning av ettårskravet är oförenlig med EU-rätten. I uppsatsen tas även upp vilka konsekvenser denna oförenlighet får för Skatteverkets tillämpning av ettårskravet.
Management Control Systems in Innovative, Technology-Based Start-Ups and Small Businesses -A Study of Seven of the Most Promising Swedish Start-Ups of 2011, from a Business and Venture Capitalist's Perspective
(2012-06-18) Axelsson, Charlotte; Johansson, Linn; Rosensten-Berg, Cecilia; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Background and problem: During the last decades, know-how and innovations have become critical factors, enhancing the interest for entrepreneurial activities. Nevertheless, it is hard to survive as a recently started business, making it crucial to adopt a well-functioning MCS. There is, however, a paradox that hardly goes unremarked. MCSs are described as hampering creativity and harming the process of innovation, creating a complex situation for innovative businesses. This thesis will explore MCSs in the context of innovation with the following research question: To what extent and in what form are management control systems applied in innovative, technology-based start-ups and small businesses? Purpose: The purpose of this thesis is to analyze to what extent and in what form MCSs are applied in innovative, technology-based start-ups and small businesses that have been recognized for their potential on the Swedish market and to explore their implementation of control. Method: This study was conducted using a qualitative approach consisting of semi-structured interviews in order to obtain in-depth information from a business and venture capitalist’s perspective. The method was considered suitable since the study is of a descriptive and explanatory character. Results and conclusions: The visions, strategies, and a creative environment are of high importance in innovative, technology-based start-ups and small businesses. Therefore, results control is advocated, and the employees are expected to perform at their best, motivated by the devotion to the companies’ innovations. Budgets, cash flows and contribution- and profit margins are commonly used as control elements. Furthermore, the implementation of MCSs appears to be primarily related to growth or organizational imbalances. The study also shows that the implementation of MCSs depends on the CEOs’ perception of control and the influence by the venture capitalists.
Managing Foresight for Innovation in Large Firms.
(2014-12-15) Bakker, Lina; Johansson, Linn; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
More and more companies are searching for strategic orientation and feel the need to support more future insights to win the innovation race. Corporate foresight is expected to do exactly that. On a social level we apply foresight every day by expanding our awareness of the future. Yet, in a corporate context this concept has been less explored. There is a lack of research covering how to organise for and manage foresight, particularly in an innovation context. The purpose of this study is therefore to examine how large companies can manage foresight for innovation. This was investigated in a qualitative study with the means of multiple case studies and expert consultation. Findings show that managing and organising for foresight for large firms can be done on the basis of two approaches, formal or informal. This is based on theory and has been extended and modified in this study. The formal approach builds on structure and processes whereas the informal approach is based on the corporate culture. Which approach is more suitable depends on the existing structures and culture in place, as well as the desired outcome of foresight.
Människohandel, en ändamålsenlig straffbestämmelse?
(2011-05-18) Johansson, Linn; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Förebyggandet och bekämpandet av människohandel är sedan länge en högt prioriterad fråga för Sverige, och en viktig del i detta arbete är att kriminaliseringen av människohandel fungerar effektivt. Därtill kommer att människohandel är en komplex och ofta gränsöverskridande företeelse, och som en konsekvens därav kan enskilda länder inte komma tillrätta med de problem som handeln innebär och orsakar genom enbart nationella åtgärder. Internationell samverkan är med andra ord en förutsättning för att handel med människor skall kunna bekämpas effektivt. Den svenska kriminaliseringen av människohandel bygger därför i grund och botten på de definitioner av människohandelsbrottet som utformats och avgränsats i de internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa. Den ursprungliga straffbestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål var begränsad till den gränsöverskridande handeln med människor. Brottet ansågs som fullbordat när offret hade anlänt till det land i vilket utnyttjandet var tänkt att äga rum. Det första stycket i 4 kap. 1 a § brottsbalken (BrB) avsåg att omfatta alla det åtgärder som agenter, rekryterare, organisatörer och transportörer vidtog. Det vill säga åtgärder såsom att erbjuda arbete, organisera en resa eller framföra ett transportmedel. Det andra stycket i bestämmelsen reglerade åtgärder som vidtogs i destinationslandet, det vill säga i det land där utnyttjandet var tänkt att äga rum. Här avsågs ansvar för den dom tagit emot, transporterat eller inhyst någon som kommit till ett land under de förhållanden som framgick av första stycket, under förutsättning att det skett med användande av ett sådant otillbörligt medel och i ett sådant syfte som angavs där. Bestämmelsens tredje stycke reglerade människohandel avseende personer som inte hade fyllt arton år. I detta fall uppställdes inget krav på olaga tvång, vilseledande eller något annat otillbörligt medel. Beträffande de domar avseende åtal för människohandel för sexuella ändamål som finns refererade i arbetet avser en majoritet åtal där målsäganden varit under arton år. Detta tyder på att det i dessa fall varit enklare att lagföra misstänkta gärningsmän, vilket troligtvis var en följd av att något krav på användande av otillbörliga medel inte uppställts beträffande denna åldersgrupp. När det gäller målsäganden under arton år var därmed de viktigaste tillämpningsfrågorna huruvida gärningsmannen utsatt offret för någon form av påverkan att bege sig till ett främmande land, samt prövningen av gärningsmannens uppsåt till målsägandens ålder. Beträffande målsäganden över arton år var rekvisitet om vilka otillbörliga medel som skulle ha använts det rekvisit som var mest svårtolkat och svårtillämpat. Det kan konstateras att de rekvisit som berörde åtgärderna för genomförandet av handeln samt utredningen om syftet med de vidtagna åtgärderna inte orsakade några särskilda tillämpningsproblem i rättspraxis. Vidare framgår att i flertalet av de fall där åtalen avseende människohandel för sexuella ändamål har ogillats har ansvar för koppleri eller grovt koppleri utdömts. Anledningen till att åtalen ogillats har framförallt varit att vissa rekvisit visat sig särskilt svårtolkade och därmed ställt till stora problem i rättstillämpningen. Genom den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2004 skedde vissa förändringar av 4 kap. 1 a § BrB. Ändringarna var i huvudsak föranledda av Sveriges anslutning till FN:s Palermoprotokoll och EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel. Bestämmelsen utvidgades till att även omfatta icke gränsöverskridande människohandel, samt människohandel som syftade till andra former av utnyttjande än sexuellt utnyttjande. Därmed ändrades brottets också rubricering från ”människohandel för sexuella ändamål” till ”människohandel”. Vidare infördes kontrollrekvisitet som en nyhet i bestämmelsen, vilket innebar att de handelsåtgärder gärningsmannen vidtog skulle leda till att kontroll över offret uppnåddes. Kontrollrekvisitet innebar att brottet var fullbordat redan när den åsyftade kontrollen över offret uppnåtts. Handelsåtgärder enligt bestämmelsens andra stycke avsåg sådana åtgärder som kunde förekomma när kontroll över offret redan uppnåtts. En viktig ändring i detta stycke var att kravet på otillbörliga medel togs bort, vilket innebar att när kontrollen över offret väl tagits någonstans i handelskedjan utgjorde varje följande överförande eller mottagande av kontrollen över offret i ett sådant utnyttjandesyfte människohandel. Samma sak gällde om en sådan kontrollsituation redan förelåg sedan tidigare, och något tagande över kontrollen därför aldrig behövde genomföras. I enlighet med tidigare lagstiftning förutsattes att människohandelsåtgärderna vidtagits med användande av vissa otillbörliga medel för att straffansvar skulle bli aktuellt. Genom lagändringen 2004 lades rekvisitet ”med utnyttjande av någons utsatta belägenhet” till som ett ytterligare otillbörligt medel. Avsikten var att tydliggöra vad som tidigare avsetts med ”annat sådant otillbörligt medel”, det vill säga exempelvis att missbruka någons särskilt utsatt och därför sårbara situation. Enligt förarbetena var dock ingen ändring av innebörden i kravet på otillbörliga medel avsedd. Sex domar avseende åtal för människohandel enligt den lagstiftning som gällde efter den 1 juli 2004 och fram till den 1 juli 2010 finns refererade i arbetet. Även i dessa fall kan observeras att ansvar för koppleri har utdömts i flertalet av de fall som åtalen avseende människohandel har ogillats. Trots att lagstiftningen reformerats visade sig vissa rekvisit fortfarande vara särskilt vaga och svårtolkade. Förarbetena till lagstiftningen saknade dessutom till stor del vägledning för hur rekvisiten var avsedda att tolkas och sättas i relation till varandra, vilket fick till följd att en rad åtal ogillades. När det gäller målsäganden under arton år hamnade prövningen av kontrollrekvisitet i fokus, samt hur relationen mellan kontroll och gärningsmannens påverkan på offret skulle hanteras i rättstillämpningen. Beträffande målsäganden över arton år var rekvisitet om otillbörliga medel fortfarande svårtolkat och därmed problematiskt. Därtill kom att det nyligen införda kontrollrekvisitet visade sig vara mycket svårtillämpat. Samtliga dessa rekvisit visade sig också leda till bevissvårigheter. Det kan konstateras att de rekvisit som berörde åtgärderna för genomförandet av handeln samt utredningen om syftet med de vidtagna åtgärderna inte heller efter den 1 juli 2004 orsakade några särskilda tillämpningsproblem i rättspraxis. Den referatsammanställning som gjorts visade att framförallt rekvisiten om kontroll och användande av otillbörliga medel varit svårbemästrade och resulterat i att rättstillämpningen inte utvecklats i en tillfredställande riktning. Rekvisiten innebar dessutom en inbyggd bevisproblematik, vilken resulterade i en mycket tung bevisbörda för åklagarsidan. För att styrka omständigheter och hypotetiska resonemang av dessa slag krävdes nämligen i regel ingående förhör med målsäganden kring ekonomiska och personliga förhållanden samt kring motiven för dennes agerande, vilket i hög grad krävde subjektiva bedömningar från såväl målsäganden själv som domstolen. Förhörsmetodiken blev därmed många gånger av avgörande betydelse för utgången i målen, och fokus försköts därmed från den tilltalades agerande till offret och dennes levnadssituation. Det kontrollrekvisit som infördes genom 2004 års lagstiftning har tagits bort helt. Rekvisitet komplicerade och försvårade en redan svårbemästrad straffbestämmelse och har lett till tillämpningsproblem och därmed hindrat att bestämmelsen tillämpats effektivt. Rekvisitet har inneburit att ingen tydlig skillnad i bedömningen av straffansvar beträffande målsäganden under respektive över arton år har gjorts. Det bör finnas en tydlig skillnad i tolkningen av kontroll beroende på om offret är barn eller vuxen. Enligt min mening har kravet på att otillbörliga medel skall ha använts till viss del förts in bakvägen genom ett allt för högt ställt kontrollrekvisit beträffande målsäganden under arton år. Vid översynen av bestämmelsen konstaterades dessutom att kravet på att gärningsmannen skulle ha ett påtagligt inflytande över offrets agerande som kontrollrekvisitet ansågs innebära var jämförbart med kravet på att gärningsmannen skall bemästra offrets fria och verkliga vilja som användande av otillbörliga medel innebär. Mot bakgrund av detta gjordes bedömningen att människohandelsbrottet avgränsas i förhållande till tillfälliga och ofarliga kontakter redan genom kravet på användande av otillbörliga medel. Den särskilda kriminaliseringen av överförande och mottagande av kontrollen över en person, som tidigare fanns i andra stycket, har också tagits bort eftersom situationen ansågs falla in under användande av otillbörliga medel och stadgandet således ansågs sakna självständig betydelse. Kravet på att otillbörliga medel skall ha använts har behållits i bestämmelsen, med motiveringen att syftet med människohandelsbrottet är att det tar sikte på angreppet på offrets frihet snarare än på det tilltänkta utnyttjandet som sådant. Kravet är dessutom det rekvisit som skiljer brottet från andra mindre straffvärda brott och medför således att människohandelsbrottet får en tydligare avgränsning till andra brott, i första hand koppleri där ett otillbörligt ekonomiskt utnyttjande av annans prostitution kriminaliseras. I dagsläget finns därmed ingen annan lösning än att behålla rekvisitet i brottsbeskrivningen. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2010 ändrades straffstadgandet i 4 kap. 1 a § BrB således återigen. Enligt den nya lydelsen gäller för straffansvar, liksom tidigare, att handelsåtgärderna skall ha genomförts genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel. För att de svenska rekvisiten om handelsåtgärder skall motsvara Sveriges internationella åtaganden har begreppet ”överför” förts in som en handelsåtgärd i bestämmelsen, samtidigt som begreppet ”vidtar någon annan sådan åtgärd” tagits bort. Uttrycket ”utnyttjas” har ersatts av begreppet ”exploatera”. Därmed omfattar människohandelsbrottet numer handel med människor i syfte att exploatera offret för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Som en konsekvens av att den nya lagstiftningen ännu inte har kommit att tillämpas går det inte att få någon klarhet i frågan om huruvida rättstillämpningen har blivit mer effektiv och ändamålsenlig sedan den senaste lagändringen genomfördes. Att kontrollrekvisitet tagits bort ses dock som en positiv förändring av såväl åklagar- som polismyndigheten. Utvecklingscentrum Göteborg är därmed nöjda med den nya utformningen av lagstiftningen såsom den framstår i teorin, men först när lagstiftningen tillämpats och nya domar fastställts går det att få klarhet i huruvida lagstiftningen fungerar effektivt även i praktiken. Polismyndighetens uppfattning om den nya utformningen av lagstiftningen skiljer sig i vissa avseenden något. Att kontrollrekvisitet lyfts bort från brottsbeskrivningen ses visserligen som positivt, men man tror att det även fortsättningsvis kommer att vara svårt att styrka att människohandelsbrott faktiskt begåtts och att skillnaden i praktiken därmed inte kommer att bli stor. Förändringen av straffbestämmelsen är dock en positiv markering från lagstiftarens sida, som visar på en medvetenhet om att lagföringen varit problematisk och en vilja att komma till rätta med den problematik som iakttagits.
När information blir makt: Insiderhandel i skuggan av företagsförvärv
(2025-08-06) Hjelm, Dennis; Johansson, Linn; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Studien undersöker förekomsten av indikationer på insiderhandel i samband med svenska företagsförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2016-2024. Detta undersöks genom en eventstudie där marknadsmodellen används som utgångspunkt för att beräkna abnormal avkastning. Studiens relevans påvisas av aktuell statistik, ny lagstiftning samt ett forskningsgap inom den valda tidsperioden samt geografiska regionen. Den teoretiska referensramen baseras på effektiva marknadshypotesen, asymmetrisk information och signalteorin, vilka tillsammans utgör grunden för hur information kan påverka marknadens förväntningar. Studien finner att vissa signifikanta avvikande avkastningar kan observeras i anslutning till annonseringsdagen, vilket kan indikera informationsläckage eller insiderhandel. Resultaten i studien visar att företagsförvärv ofta är förknippade med kurspåverkande information samt att aktiemarknaden inte alltid är fullt effektiv. Studien bidrar med relevanta insikter till forskningsfältet och väcker frågor om transparens, reglering och behov av utökad tillsyn. Däremot kan resultatet inte direkt hänföras till insiderhandel, vilket påvisar behovet av vidare forskning med mer avancerade regressionsmodeller för att säkerställa kausala samband.
Operationssjuksköterskors copingstrategier i kritiska skeden
(2023-04-20) Johansson, Linn; Karlsson, Rebecca; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Operationssjuksköterskor har en grund i icke-tekniska färdigheter för att arbeta patientsäkert i en operationssal. I salen är det flera faktorer som påverkar samspelet i operationsteamet under ett kritiskt skede. Operationssjuksköterskors situationsmedvetenhet kan påverkas av operationsteamet, intraoperativ stress, erfarenhet och strategier. Att inte kunna tillämpa ett adekvat beslutsfattande i kritiska skeden kan påverka operationsförloppet och patientsäkerheten negativt. För att bevara sin situationsmedvetenhet kan operationssjuksköterskor tillämpa egna copingstrategier. Vilka strategier som operationssjuksköterskor använder sig utav framgår inte i tidigare forskning. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors copingstrategier under kritiska skeden i en operationssal. Metod: Arbetet utfördes med kvalitativ design i form av åtta semistrukturerade intervjuer, inspirerade av critical incident-teknik. Resultat: Resultatet presenterar tre kategorier: “Förberedande och kunskapsstrategier”, “Operationssjuksköterskans inre strategier” och “Kommunikativa strategier”. Kategorierna beskriver vilka strategier operationssjuksköterskorna använder sig av för att bibehålla sina icke-tekniska färdigheter. Resultatet visar att kunskap och erfarenhet av kliniskt arbete har stor betydelse för hantering av kritiska skeden. Slutsats: Slutsatsen av resultatet kan användas som ett stöd för operationssjuksköterskor, där strategierna kan ge kännedom om hur operationssjuksköterskor arbetar i kritiska skeden. För applicerbara strategier kliniskt behövs en djupare och större studie tillämpas.
Operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med kirurger intraoperativt – en intervjustudie
(2021-06-24) Johansson, Linn; Karlsson, Lisa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Vårdskador inom svensk sjukvård är ett problem som skapar mycket lidande för patienter samtidigt som det kostar samhället mycket pengar. En av de faktorer som kan leda till vårdskador är brister i kommunikation. Undvikbara vårdskador relaterat till kirurgi är vanligt förekommande och operationssjuksköterskan behöver goda kunskaper inom kommunikation, då det är grunden för god samverkan i operationsteamet. Gott samarbete underlättar den kirurgiska processen och är en förutsättning för att den vård som levereras är patientsäker. Operationsteamet består av flera olika professioner som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Inom operationsteamet ryms det sterilklädda subteamet som består av operationssjuksköterska, kirurg och eventuellt assisterande kirurg. Tidigare forskning visar att kirurger mer ofta upplever en god kvalitet på kommunikationen än vad operationssjuksköterskan gör. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med kirurger intraoperativ. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes. Data analyserades med en beskrivande, så kallad, manifest innehållsanalys. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier: Samarbete i det sterilklädda subteamet, Relationer i det sterilklädda subteamet och Individens påverkan på kommunikation. Tillsammans innehöll de tre kategorierna tolv subkategorier. Slutsats: Etablerade team och goda relationer mellan individerna i teamet ansågs vara att föredra för att skapa en god kommunikation. Att medlemmarna i det sterilklädda subteamet känner varandra sågs som en förutsättning för att vara mer effektiva och minimera undvikbara incidenter. Författarnas konklusion av föreliggande studie är att goda relationer och etablerade team skulle kunna främja arbetsmiljö, produktion och patientsäkerhet.