Browsing by Author "Johansson, Linnéa"

Now showing 1 - 11 of 11

Asylsökande barns rättigheter och barnkonventionen - En jämförande studie av rättighetsdiskursen i Sverige och Danmark
(2017-03-15) Johansson, Linnéa; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
The aim of the study is to investigate the rights of asylum seeking children in Denmark and Sweden, whether children rights actors in respective country consider these rights as being followed and whether these rights can be seen as comparable to the rights stated in the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC). The overarching question is which tensions between the CRC and the national legislation regarding asylum seeking children might exist and how the discourse regarding these rights vary between Denmark and Sweden. This is explored through analysis of national legislation concerning aliens and children and reports with critique from different children rights actors. The study shows that neither of the countries – in accordance with the children rights actors – can be seen as fully satisfying the rights of the child as stated in the CRC. The study also shows that there is a difference between the Danish and Swedish discourse regarding asylum seeking children’s rights. The standpoint of Denmark is - compared to the Swedish case - more aimed at separating the asylum seeking children from the children already citizens.
“Att arbeta med sig själv som verktyg - en kvalitativ studie om självreflektion i behandlingsrelationer inom socialt arbete”
(2013-08-08) Mauritz, Elin; Johansson, Linnéa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går att bryta ner i två frågeställningar; Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion? Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient? Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer med verksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrån teoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori. I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållande till deras behandlingsarbete. Det framkommer ur empirin att självreflektion är ett centralt inslag i deras arbete. De menar att självreflektion gynnar såväl personlig som professionell utveckling. Enligt informanterna gynnar i sin tur personlig utveckling klientrelationen. Det framkommer att för att självreflektion ska äga rum krävs handledning, stöttande kollegor och arbetsledning.
Att bygga sin omgivning - Östersunds identitetsskapande och självpresentation
(2019-05-16) Johansson, Linnéa; Skajko, Damir; University of Gothenburg/Department of Cultural Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
The purpose of this study is to give the reader an insight into the history of Östersund and how the municipality works with urban planning and development in relation to its history, as well as democracy and welfare. Our research question highlights what identity the city has created by its marketing on social platforms and what the city wants to be associated with in its contemporary marketing. Secondary issues deal with aspects of power, and studies for whom the city is planned and built. Our study shows that the town of Östersund appears to work in a democratic and public manner with an open dialogue and invites citizens to participate and influence Östersunds future development. The study also shows that Östersunds public accounts on social media market themselves in a way that profiles and characterizes the city as a sports city, a profile that does reflect Östersunds history and citizens.
Det andliga klimatet hos den romerska familjen. Genius’ och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid
(Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, 2007) Johansson, Linnéa
Ett främjande eller hindrande rum - En systematisk litteraturöversikt om födslorummets inverkan på barnmorskans stödjande roll
(2023-02-13) Ljung, Fanny; Johansson, Linnéa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I barnmorskans ansvarsområde ingår det att stödja den normala processen under en födsel samt främja en positiv förlossningsupplevelse. En viktig faktor som bidrar till en positiv förlossningsupplevelse är tillgång till kontinuerligt stöd från en barnmorska. Forskning visar även att olika miljöer och rum kan ha en positiv kontra en negativ inverkan på födelseförloppet. Studier och en sammanställning angående födslorummet i förhållande till den födande kvinnan har tidigare utförts. Det finns dock ingen tidigare sammanställning angående hur födslorummet påverkar barnmorskans stödjande roll. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskaplig kunskap kring hur födslorummet påverkar barnmorskans stödjande roll under födsel. Metod: En systematisk litteraturöversikt. Datainsamling och kvalitetsgranskning utfördes vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys av de inkluderade studierna utfördes. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorin Ett främjande rum för barnmorskans stöd innefattar underkategorierna Ett rum som skapar en lugn atmosfär, Ett hemtrevligt rum, Ett rum som inger trygghet och Ett rum som främjar aktivitet. Huvudkategorin Ett hindrande rum för barnmorskans stöd innehåller underkategorierna Ett rum som signalerar risk och övervakning, Ett rum som präglas av dominans och Ett rum med sängen i centrum. Slutsats: Födslorummet kan både ha en stöttande och hindrande påverkan på barnmorskans stöd vid födsel. En lugn atmosfär i födslorummet kan underlätta för barnmorskan att ge stöd till den födande. Stressfyllda, medicintekniska rum som signalerar risk kan påverka barnmorskans stöd negativt då hen blir präglad av känslan att födseln är en riskfylld process.
Fläckreducering – Blå Vinranka En jämförande studie av två efterbehandlingsmetoder vid rengöring av glaserad keramik
(2024-08-22) Johansson, Linnéa; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård
This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods. Comparing the two methods, soaking contributed to more removal of stain material but caused additional stain on the objects, whereas rinsing generally resulted in less visible stain alteration and did not contribute to additional stains as soaking did. The findings in this study highlight the need to carefully choose post-treatment methods, if executed, to balance effective stain reduction with the preservation of the object’s integrity. Further research is recommended to refine these protocols and understand their long-term implications.
Lärares upplevelser av elevers möjligheter till daglig fysisk aktivitet
(2017-12-13) Johansson, Linnéa; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Sveriges skolelever är mer stillasittande än någonsin tidigare - mest i Norden. Samtidigt visar forskning hur daglig fysisk aktivitet påverkar barn positivt på flera olika plan, där skolprestationer är ett område. Fysisk aktivitet förbättrar elevers koncentration, minne, grupptillhörighet, självförtroende samt resultat i skolämnen. Trots att det här är känt saknas forskning om hur lärare ute i verksamheten arbetar med att främja daglig fysisk aktivitet, som läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet (2016) menar att skolan ska sträva efter att erbjuda. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1-6 upplever elevers möjligheter till fysisk aktivitet under hela skoldagen. För att fånga lärares upplevelser har jag utgått från en kvalitativ forskningsmetod, och samlat in data genom sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor i en kommun. Empirin har analyserats utifrån en tematisk empirisk baserad analys, där kategorier och teman skapats efter noggrann läsning av intervjutranskripten. Det huvudsakliga resultatet visar att lärare upplever att daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen i nuläget inte sker. Det ligger ansvar hos varje enskild lärare att erbjuda elever fysisk aktivitet. Lärarna upplever att det krävs stöd från kollegor och ledning där man tillsammans arbetar för att kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen. Utifrån studiens resultat, och till följd av att ha fångat lärares upplevelser kring elevers möjligheter till daglig fysisk aktivitet, blir konsekvenserna att arbetet med utökad fysisk aktivitet som en naturlig del av skoldagen kan förverkligas, förbättras och utvecklas då tydliga idéer kring vad lärare och rektorer kan göra i skolverksamheten framkommit av intervjuerna.
Mercury and methyl mercury release in soil and water - their relationship with different properties in Skogaryd
(2020-07-08) Johansson, Linnéa; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
In Skogaryd research site, water samples were taken and analysed for total mercury (Hgtot) and methylmercury (MeHg) concentration along with the pH, dissolved oxygen (DO) and total organic content (TOC). This to give the condition of the site before the forest is clear-cute and a part of the land rewetted to a wetland. To complement the analysis of the water, soil samples was analyses for Hgtot, organic matter content and potential demethylation constant rate (kd). The result of the measurements shows that the Hgtot and MeHg concentrations are low in the area, indicating that Skogaryd is an area with low levels of pollution. Relationship of the Hgtot and MeHg concentrations with pH and DO were found. With higher DO and lower pH levels there will be higher concentrations of Hgtot and lower of the MeHg concentrations, indicating that demethylation of the MeHg under these conditions occurs. The soil analysis showed that there is higher organic content at a depth of 20 – 30 cm, however the highest Hgtot concentrations was found in the 0 – 10 cm depth. The samples with the highest Hgtot also had high organic content, indicating that they might have been needed to do more replicates or that there are other metals bound to the organic matter at the 20 – 30 cm depth. The result of the kd varies over the area, though due to loses of samples available for analyse makes it hard to see if there is a pattern of the variations. The kd does however range in what other studies has found in similar settings.
Polisers rätt att skjuta. En reglering som hjälper eller stjälper den enskilde polismannen?
(2012-02-17) Johansson, Linnéa; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Jag har skrivit om polisers rätt att skjuta men fokus på hur regleringen påverkar den enskilde polismannen. I uppsatsen behandlas dels vilken betydelse regleringens utformning har för den enskilde polismannen i situationer då skjutvapen kan behöva brukas och dels hur regleringen, på lång sikt, har inverkan för en polisman som tvingats skjuta en motpart, t.ex. genom psykologiska reaktioner som kan uppstå samt det eventuella ansvar som kan åläggas polismannen. Ett bruk av skjutvapen kan få stora effekter för den enskilde polismannen. Det handlar om såväl ett straffrättsligt som ett disciplinärt ansvar som kan åläggas denne, men även om psykologiska reaktioner, såsom depressioner och posttraumatisk stress, som kan uppstå. Jag menar att det finns betydande brister i regleringen av polisers rätt att skjuta, vilket föranleder att den enskilde polismannen i realiteten endast kan skjuta i nödvärn. Jag argumenterar i detta arbete dessutom för att påverkan på polismannen dessutom blir större när det rör sig om bruk av skjutvapen i en nödvärnssituation. Utrymmet för ifrågasättande blir där mer omfattande vilket kan föranleda större ansvar och då risken för skador på motparten ökar föreligger även en större psykologisk påverkan på polismannen. På grund av det större ansvar som en polisman riskerar att åläggas efter en skjutning i nödvärn jämfört med en med stöd i den laga befogenheten samt på grund av de ökade psykologiska reaktionerna som kan uppstå hos polismannen efter bruk av skjutvapen i en nödvärnssituation menar jag att regleringen bör ses över.
Vårdupplevelser vid ett multiresistent bärarskap. Utifrån patientens och sjukvårdspersonalens perspektiv.
(2018-01-26) Jansson, Marina; Johansson, Linnéa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Multiresistenta bakterier och resistentmekanismer har haft en snabb global spridning och utgör ett hot mot vården. I Sverige klassificeras dessa som allmänfarliga och ingår i smittskyddslagen. Ett bärarskap av dessa innebär konsekvenser som förlängd vårdtid och förhöjd mortalitet för patienten. Då vården av patienter med ett multiresistent bärarskap ställer högre krav på sjuksköterskan är det viktigt med kunskap kring patientens situation och utsatthet. Syfte: Att beskriva vårdupplevelsen vid ett multiresistent bärarskap utifrån patientens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Metod: En litteraturbaserad studie. 12 kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ analys med grund i metasyntesen enligt Friberg. Resultat: Presenterades med fem huvudkategorier och ett antal underkategorier. Huvudkategorierna var: aspekter i vården som påverkar vårdupplevelsen, upplevelse av isolering, kunskap och information, rädsla hos sjukvårdspersonalen och patienterna och stigmatisering. Resultatet visade att vårdupplevelsen för sjukvårdspersonalen och patienterna vid ett multiresistent bärarskap påverkades av flera aspekter. Bärarskapet bidrog ofta till en negativ vårdupplevelse för båda parter. Slutsatser: Vården skapade lidande på grund av kunskapsbrist och rädsla för smittspridning hos både patient och sjukvårdspersonal. Där patienterna bemöttes oprofessionellt och stigmatiserande. Medan sjukvårdspersonalen upplevde vården som stressande och skrämmande. För att lindra lidandet och den negativa vårdupplevelsen vid ett multiresistent bärarskap behöver en god vårdrelation skapas, som bygger på trygghet och respekt. Det behövs också en ökad kunskap hos patient och sjukvårdspersonal för att vårdupplevelsen ska förbättras.
Vi lyfter omvårdnaden - om ni stöttar oss. Faktorer som främjar och hämmar införandet av en sjuksköterskeroll på avancerad nivå.
(2022-02-09) Eriksson, Erika; Johansson, Linnéa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Dagens komplexa sjukvård med bland annat en åldrande befolkning kräver att resurser i form av personal och kompetens optimeras för att en så god vård som möjligt ska kunna utföras. Specialistsjuksköterskor erhåller en högre kompetens efter avslutad specialistutbildning, vilket i sig leder till en högre patientsäkerhet om denna kompetens utnyttjas optimalt. Vissa inriktningar till specialistsjuksköterska på sjukhus i Sverige är, till viss del, otydlig och okänd vilket verkar leda till svårigheter vid införandet på avdelningar och mottagningar där rollen är helt ny. Syfte: Att granska och sammanfatta vetenskaplig litteratur om faktorer som påverkar införandet av en ny roll som specialistutbildad sjuksköterska på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna utfördes 2021-10-12 – 2021-10-18. 10 kvalitativa studier identifierades. Resultat: Två huvudkategorier med olika underkategorier presenterar resultatet av främjande faktorer för införandet av en ny av en sjuksköterska med specialistutbildning. Stöd i den nya rollen med underkategorierna organisation, ledning och chefer, andra sjuksköterskor i avancerade roller och positiva relationer med kollegor och andra professioner samt huvudkategorin; att få en tydlig roll med underkategorierna tydlig definition av rollen och kunskap om rollen hos andra. De hämmande faktorerna summerades i tre huvudkategorier. En otydlig roll med underkategorierna okunskap om den nya rollen och brist på en tydlig arbetsbeskrivning. Negativa relationer med underkategorierna ofördelaktiga relationer med kollegor och andra professioner och brist på stöd och känslor av ensamhet. Organisatoriska problem med underkategorierna inga planer för utveckling av rollen och trukturella hinder. Slutsats: För en framgångsrik implementering av en ny avancerad sjuksköterskeroll, där kompetensen tillvaratas krävs tydliga definitioner, kunskap om rollen och stöd från organisation, ledning, chefer och kollegor.