Browsing by Author "Johansson, Linnea"

Now showing 1 - 3 of 3

De är här nu
(2013-04-26) Greve, Victoria; Johansson, Linnea; Törnblom, Liza; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Vi har ställt oss frågorna: På vilket sätt framställs Sverigedemokraterna som parti och deras politik i Sveriges sex största dagstidningar under perioden 17-22 september? Vilka bevakningsstrategier syns i texterna? Är bevakningen av Sverigedemokraterna saklig?
Att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrin ur ett sjuksköterskeperspektiv
(2017-02-13) Johansson, Linnea; Forslund, Caroline; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Synen på psykisk ohälsa, tvångsvård och tvångsåtgärder har förändrats mycket genom historien och idag styrs den psykiatriska vården genom lagar och riktlinjer. LPT och LRV är lagarna som reglerar tvångsvård, de styr hur vården ska se ut samt vilka ansvar bl a sjuksköterskan har. Idag vårdas omkring 50 000 personer inom sluten psykiatrisk vård och tvång är en vanlig åtgärd som sjuksköterskor inom psykiatrin ofta möter i sitt yrke. Utförandet av dessa åtgärder påverkar sjuksköterskor på ett emotionellt, existentiellt och professionellt plan. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att utföra tvångsåtgärder. Metod: Studien är en sammanfattning av tidigare forskning och är en deskriptiv litteraturstudie som är baserad på totalt elva artiklar varav nio är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultat: Resultatet visar att utförandet av tvångsåtgärder ofta har en negativ inverkan på sjuksköterskor, de upplever känslor som maktlöshet samt olust och saknar alternativa behandlingar. Det framkommer att sjuksköterskor har ett stort behov av stöd och bearbetning av sina upplevelser, både inom personalgruppen men även från utomstående. Utökad kunskap och bättre teamarbete inom personalgruppen minskar stressen kring att medverka vid tvångsåtgärder. Tvångsåtgärder anses trots känslor av olust vid utförandet vara en viktig del av vården, sjuksköterskor anser att om det slutgiltiga resultatet gynnar patienten bör de användas. Slutsats: Sjuksköterskor kan minska sin dagliga stress kring tvångsåtgärder om det finns tillgång till utbildning och stöd från arbetsledningen. Vidare forskning om ämnet kan belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring ämnet ytterligare och öka insikten hos arbetsledning att utöka stöd och kunskap för sjuksköterskor.
Hemvrå eller Dockvrå? En kvalitativ studie om förskollärares syn om genus och lärmiljöer i förskolan.
(2016) Johansson, Linnea; Jansson, Josefine; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Sammanfattning Förskolan ska motverka traditionella könsroller och könsmönster. Flickor och pojkar ska utan stereotypa könsroller ges samma möjligheter och liknande förutsättningar att utveckla förmågor och intressen (Skolverket, 2011). Studiens syfte är därmed att undersöka hur lärmiljöer kan bidra till att utmana eller reproducera genus, genom att studera ett fåtal förskollärares syn på lärmiljöer och barns lek. För att få en fördjupad kunskap och förståelse utgår studien från tre frågeställningar. Metoden i denna studie har varit semistrukturerad intervju och deltagande observation. Fyra förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats med hjälp av fältanteckningar och ljudinspelningar. Den teoretiska anknytningen som denna studie utgår ifrån är feministiskt poststrukturalistisk teori. De centrala begreppen är; kön och genus, positionering och makt samt normer. Den analyserade empirin visar att förskollärares medvetenhet av hur lärmiljöers benämningar påverkar barnen, det är av stor betydelse för vilken uppfattning barnen får av hur respektive kön bör vara och bete sig. Några förskollärare upplever att det finns en viss skillnad på vad för lekar som uppstår bland flickor och pojkar. Samtidigt som de andra förskollärarna menar att flickor och pojkar leker tillsammans. Förskollärares förhållningssätt och hur de utformar lärmiljöerna har stor betydelse för barns lek och lärande utifrån normer och genus. I resultatet problematiserar förskollärarna förskolans styrdokument och anser att den är tolkningsbar och därmed skapas det svårigheter på vilket sätt riktlinjerna ska utföras. Alla förskollärare är eniga om att föräldrarna och hemmet har en påverkan på barnen om vilka föreställningar de har kring kön och genus.