Browsing by Author "Johansson, Louise"

Now showing 1 - 5 of 5

Har inomhusmiljön inte förändrats på över hundra år? - Sexton pedagogers syn på sina förskolors inomhusmiljö.
(2012) Johansson, Louise; Mossberg, Christian; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Övergripande syftet med studien är att se hur pedagoger från sex olika förskolor ser på samt planerar den fysiska inomhusmiljön. Detta då det bland författarna till detta arbete fanns en förståelse om att utformningen av förskolors inomhusmiljö tenderar följa ett visst mönster. Detta mynnade ut i följande frågeställningar: 1. Överensstämmer de undersökta förskoleavdelningarnas fysiska inomhusmiljö med varandra? . Hur och på vilket sätt strukturerar, planerar och utformar pedagoger sin fysiska inomhusmiljö på förskolan? 3. Speglar pedagogernas resonemang kring utformningen av deras fysiska inomhusmiljö någon underliggande pedagogisk tanke? Undersökningen har gjorts genom intervjuer samt observationer. Studien utgår från ett allmänteoretiskt perspektiv då författarna och utförarna av denna studien anser att läroplanen speglar fler än en lärandeteori. Tidigare forskning presenteras för att skapa en större förståelse för varför den fysiska miljön ser ut som den gör på förskolan samt hur en god fysisk inomhusmiljö bör se ut. Ur denna forskning analyseras det sammanställda resultatet. Pedagogernas intervjusvar och observationerna presenteras samt analyseras. Resultatet diskuteras utifrån undersökningens frågeställningar samt syfte. De viktigaste slutsatserna av studien är: -förskolornas miljöer har liknade funktion, möbler och material -intervjuer och observationer påvisar att pedagoger och den fysiska inomhusmiljön favoriserar den lugna leken framför den vilda leken -pedagogernas svar tenderar att inte spegla avdelningarnas fysiska utformning -endast ett fåtal pedagoger använder sig utav läroplanen vid planering av den fysiska inomhusmiljön Det författarna och utförarna av denna studie tar med sig från denna undersökning, som blivande lärare är framförallt en bredare medvetenhet när det gäller inomhusmiljöns betydelse, både dess betydelse som ett läranderedskap samt för att fungera effektivt. Dessutom blir inomhusmiljön allt viktigare att använda sig utav när barngrupperna blir större.
Lindhagaskolans psykosociala arbetsmiljö -en kvalitativ studie om lärares ohälsa
(2007) Johansson, Louise; Hayek, Ines; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Syfte och huvudfråga: Arbetets syfte är att se på orsakerna till lärarnas ohälsa på Lindhagaskolan, en 6-9 skola i Mölndal, ur ett psykosocialt perspektiv, samt att belysa olika organisatoriska åtgärder som kan förbättra situationen för lärarna och därmed skapa en friskare arbetsplats. Metod och material: Metoden vi har använt oss av i undersökningen är fokusgruppintervjuer, vilket är en form av kvalitativa gruppintervjuer. Vi intervjuade sammanlagt 13 lärare på Lindhagaskolan och urvalet bestämdes efter de strukturella möjligheter lärarna hade att deltaga. Dessa intervjuer spelades in på band. I intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide där vi satt upp ett antal teman och under varje tema följde sedan en rad frågor som vi i stort höll oss till. Dessa teman var arbetsmiljö, stress, makt/medbestämmande, eleverna, sjukskrivningar och förbättringar. De viktigaste resultaten och deras didaktiska konsekvenser: Stora delar av personalen uppvisade både fysiska och psykiska symptom såsom sömnlöshet, spänningsvärk och huvudvärk. Fortsätter arbetet utan några åtgärder riskeras personalens hälsa och långtidssjukskrivningarna kan då komma att öka i framtiden. Det är viktigt att påpeka det faktum att även elevernas inlärning och måluppfyllelser riskerar att försämras då de undervisas av lärare som inte mår bra. Orsakerna till ohälsan på Lindhagaskolan är en blandning av allt för stor arbetsmängd, maktlöshet, otillräcklig belöning, brist på gemenskap, brist på rättvisa och respekt och värderingskonflikter. Hälsofrämjande åtgärder och strategier som borde göras på Lindhagaskolan är bl.a.: aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete, lagom arbetsbelastning, ökad delaktighet och inflytande, ett konstruktivt ledarskap m.m.
Pedagogers inställning till matematik i förskolan - En jämförande studie mellan förskolor i Norge och Sverige
(2009) Eriksson, Linnéa; Johansson, Louise; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Syftet med vår studie är att vi vill lyfta fram pedagogers utsagor om sitt eget förhållningssätt till matematik på två förskolor i Norge och två förskolor i Sverige och ta reda på om det finns några likheter respektive skillnader i deras inställning till matematik. Vi vill även lyfta fram vilka likheter respektive skillnader det finns mellan den norska och den svenska läroplanen för förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan den norska och den svenska läroplanen för förskolan?, Vilka är några norska och svenska pedagogers inställningar till matematik i förskolan?, Vilka skillnader i synsättet på matematik kan skönjas mellan norska och svenska pedagoger på några förskolor? och Vad anser några norska och svenska pedagoger på några förskolor att matematik innebär för förskolebarn? Vi har använt oss av enkätundersökning och dokumentanalys och vårt datamaterial har vi samlat in från två förskolor i Norge och två förskolor i Sverige. Vi har funnit både likheter och skillnader mellan den norska läroplanen som heter ”Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver’’ och den svenska läroplanen som heter ”Läroplan för förskolan Lpfö98”. Vi anser att Rammeplanen konkretare än Lpfö98 uttrycker matematik. Vi anser att en skillnad mellan läroplanerna är att Rammeplanen tar upp fler matematiska aspekter som barn skall komma i kontakt med än vad Lpfö98 gör. Vi har genom våra resultatanalyser kommit fram till att det kan vara så att pedagogers inställning till matematik i förskolan i mångt om mycket är lika. Dock finns det några pedagoger vars svar har skiljt sig från övriga pedagogers inställning. Vi har kommit fram till att det kan finnas skillnader i synsättet mellan de norska och svenska pedagogerna på de förskolor vi har undersökt. Dock är de skillnader som vi har funnit mellan länderna få och oftast uttryckta av en eller två pedagoger. Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att det kan finnas skillnader mellan norska och svenska pedagogernas svar angående vad matematik för dem innebär för förskolebarn. Pedagogen har en viktig roll i förskolan då den bidrar till att grundlägga barns inställning och begynnande förståelse för matematik. 1
Re-entering the Physical Space: Understanding Customer Experiences in Digital-Native Brand Stores
(2025-08-19) Krantz, Matilda; Johansson, Louise; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
This study explores the evolving role of physical stores within an omnichannel landscape dominated by e-commerce. Focusing on digital-native brands, it investigates why consumers visit physical stores and how they experience them. Using Adoore’s newly opened brand store in Gothenburg as a case to exemplify and contextualise the topic, the study reveals that emotional, practical, and symbolic factors shape both purchase decisions and brand perceptions. When the in-store environment aligns with the brand’s digital identity, it enhances emotional connection and brand loyalty. Consumers value physical visits for sensory validation, inspiration, and social meaning, especially in the context of high-involvement purchases. These findings highlight the importance of emotional and experiential design in driving customer retention and advocacy across the customer journey. To gain these insights, the study applied a qualitative approach using semi-structured in-depth interviews with Generation Z consumers who had visited the store, allowing for rich, nuanced understanding of motivations and behaviors. The study contributes to existing literature by integrating Emotional Experience Theory and Brand Experience Theory into Customer Journey Mapping, highlighting the crucial role of emotions in shaping omnichannel experiences. It identifies emotional and symbolic in-store experiences as key touchpoints that build or weaken brand trust and loyalty. Furthermore, it proposes a conceptual model that illustrates how emotional experiences mediate each stage of the journey: awareness, consideration, purchase, retention, and advocacy. These insights offer theoretical advancement in understanding the emotional dimension of omnichannel behavior and provide practical guidance for brands seeking to design emotionally resonant in-store experiences in a post-digital retail landscape.
Strävan att arbeta inkluderande Rektorers resonemang kring inkludering av elever mottagna i grundsärskola
(2015-11-28) Johansson, Louise; Johansson, Michaela; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien var att belysa hur rektorer resonerar kring inkludering av elever mottagna i särskolan. Syftet avgränsas genom följande frågeställning: • På vilket sätt beskriver rektorerna begreppet inkludering och dess innebörd? • Vilka möjligheter och vilka hinder ser rektorerna med inkludering av elever mottagna i särskolan? • Vad menar rektorerna är det viktigaste för ett framgångsrikt arbete med inkludering av elever mottagna i särskolan? Teori: Som teoretisk utgångspunkt valde vi att utgå från Nilholms (2007) vetenskapsteoretiska perspektiv inom specialpedagogiken, det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Dessa ligger som grund för den forskning som bedrivs inom inkluderingsområdet vilket får konsekvenser för hur den praktiska utformningen blir ute på skolorna i det specialpedagogiska arbetet. Metod: Studien bygger på kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats. Valet föll på detta för att bäst uppfylla vårt syfte med studien. Som undersökningsmetod användes halvstrukturerad forskningsintervju som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Informanterna var fem rektorer från olika delar av Västra Götaland. Intervjuerna genomfördes enskilt. Vid en intervju medverkade vi båda men därefter genomförde vi två intervjuer var på egen hand. Intervjuerna transkriberades av den som genomfört intervjun. Resultat: Vi har i vår studie undersökt hur de fem rektorerna resonerar kring inkludering. Resultatet visar att det finns en stor variation i hur rektorerna tänker och arbetar med inkludering. Därmed finns även en skillnad i vad forskning kommit fram till och vad skolor jobbar med när det gäller inkludering. Det krävs även flera delar för att skapa tillhörighet och delaktighet. Det är inte tillräckligt med en fysisk klasstillhörighet utan det måste till både sociala och didaktiska förhållningssätt som gemensamt skapar en inkluderad miljö där alla elever ingår i ett sammanhang. För att lyckas med det tror vi, som även andra forskare, att det krävs ett tydligt och ansvarsfullt ledarskap som ger rätt förutsättningar för alla att lyckas.