Browsing by Author "Johansson, Malin"

Now showing 1 - 14 of 14

Att veta, eller inte veta - En kvantitativ studie om summan av donationens betydelse för konsumentattityder vid Cause Related Marketing kampanjer
(2019-06-27) Palmér, Lisa; Johansson, Malin; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Barnmorskans upplevelser av att vårda kvinnor som passerat datum för beräknad förlossning - en kvalitativ intervjustudie
(2016-02-03) Hermansson, Christina; Johansson, Malin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras överburen graviditet (ÖBG) som graviditetslängd överstigande 294 dagar dvs 42 hela graviditetsveckor (GV) och 0 dagar (42+0) mätt från sista menstruationens första dag. Vid ÖBG ökar riskerna för mor och barn. Både konsensus för när riskerna ökar efter att datum för beräknad förlossning/partus (BP) passerats och handläggning av kvinnor som passerat datum för BP skiljer sig både nationellt och internationellt. Studier visar att oro, stress och rädsla när graviditeten passerat datum för BP är vanligt hos kvinnor. Många kvinnor oroar sig över att barnet ska skadas i magen. Studier som beskrivit barnmorskors upplevelser av att vårda dessa kvinnor saknas. Syfte: Att beskriva barnmorskors upplevelser av att vårda kvinnor som passerat datum för BP. Metod: Fem barnmorskor som arbetar inom mödrahälsovården intervjuades om deras upplevelser av att vårda kvinnor som passerat datum för BP. Kvalitativ induktiv innehållsanalys användes. Resultat: Sex kategorier framkom ur insamlade data: att bemöta den gravida kvinnans upplevelser av att ha passerat datum för BP, att ha respekt för att risken för komplikationer kan öka när kvinnan passerat datum för BP, att övervaka fostrets hälsa, att övervaka den gravida kvinnans hälsa, att uppdatera kunskaper från forskning om graviditeter som passerar datum för BP och kunskaperna om vilken information som ges via nätet och i sociala medier. Slutsats: Barnmorskorna beskriver motstridiga känslor. De anser att en normal graviditetslängd är 42 GV och att så länge fosterrörelserna inte minskar så går det bra att avvakta en spontan förlossningsstart. Samtidigt vet de att riskerna för mor och barn ökar efter att datum för BP passerats och kan därför känna oro när värkarbetet inte startar på utsatt tid.
Bedömning och betyg Vision Vs Realitet
(2007) Johansson, Malin; Nilsson, Anna; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte: Utifrån aktuell litteratur och forskning, i förhållande till lärares uppfattningar om bedömning och betyg, vill vi föra en diskussion ifråga om regeringens motiv till att ge betygen en mer betydande och framträdande roll i skolan, och om de kan anses vara hållbara. Huvudfråga: Vilken/vilka funktioner innehar bedömning och betyg? · Vilken påverkan på elever har bedömning och betyg? · Metod och material: Kvalitativ intervjustudie utifrån 10 lärares uppfattningar, samt litteratur, som belyser bedömning och betyg. Resultat: Vi har kommit fram till att det finns olika kategorier av uppfattningar ifråga om bedömningens och betygens funktion, skillnader mellan dessa fenomen och deras påverkan. Att betygens roll i skolan överskattas och att bedömning är det pedagogiska verktyg som kan ge elever den feedback som de behöver för att främja det livslånga lärandet. Betydelse för läraryrket: Kunskaper om bedömning och betyg utgör en väsentlig del av lärares professionalitet, då skolan skall vara en tillväxtzon för elevers utveckling och lärande. Okunskap som leder till felaktigt användade av dessa fenomen kan ha en starkt negativ påverkan. På grundval av detta anser vi att denna studie är relevant både för oss som blivande lärare och för verksamma lärare.
Elevperspektiv på matematikundervisning En intervjuundersökning om några elevers erfarenheter av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolans årskurs 3 till 8.
(2020-02-25) Johansson, Malin; Svensson, Annelie; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Det övergripande syftet med studien var att undersöka några elevers upplevda erfarenheter av att få specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolans årskurs 3 till 8. Dessa elevers erfarenheter av att gå i skolan utforskades inledningsvis och därefter undersöktes särskilt dessa elevers erfarenheter av att delta i matematikundervisning inom klassens ram samt att erhålla specialpedagogiskt stöd i matematik. Utifrån vårt syfte utformade vi följande frågeställningar; Hur beskriver dessa elever sina erfarenheter av matematikundervisning, hur beskriver dessa elever sina erfarenheter av specialpedagogiskt stöd i matematik samt hur beskriver dessa elever sina erfarenheter av inflytande över sin matematikundervisning? Studien utgår ifrån en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats och behandlar elevers livsvärldsperspektiv på matematikundervisning. Studiens resultat bygger på kvalitativa semistrukturerade livsvärldsintervjuer med nio elever i grundskolans årskurs tre till åtta. Urvalet av elever baserades på att eleverna erhåller eller har erhållit specialpedagogiskt stöd i matematik. Intervjuerna genomfördes under höstterminen 2019. Intervjuerna har därefter transkriberats och tolkats utifrån ett fenomenologiskt hermeneutiskt perspektiv baserat på en metod utarbetad av Lindseth och Norberg (2004). Vid tolkningen av elevernas livsvärldar har fokus lagts på levda relationer, levd tid, levt rum och levd kropp. I vår analys framträder tre teman. Dessa är trygghet i goda relationer, stödjande/hindrande lärmiljöer och upplevelse av medinflytande. Det huvudtema som tydligast framträder är att eleverna uttrycker vikten av att få känna sig trygga i goda relationer. Detta tema genomsyrar elevernas svar oavsett vilken forskningsfråga vi undersökte. Resultatet för temat kring lärmiljöer visar att eleverna upplever att matematikundervisningen i klassrummet handlar om procedur, alltså att läraren visar hur man ska göra för att komma fram till en lösning av en matematikuppgift. Detta beskriver eleverna som att det blir svårt att förstå och att matematik upplevs som ett långtråkigt ämne. Elevernas uppfattningar om varför de får stöd i matematik handlar ofta om tid och förståelse. Eleverna upplever att det är de själva som inte hinner med eller inte förstår. I kontrast till matematikundervisningen i klassrummet beskriver eleverna sina erfarenheter av specialundervisning som att de i ett mindre och lugnare sammanhang än de upplever i klassrummet, får tillfälle att föra matematikresonemang med läraren och med varandra. Här läggs fokus på process, inte procedur. Detta leder hos eleverna till en känsla av tillfredsställelse i att förstå det matematiska innehållet. Eleverna uttrycker även att de får en skön känsla i kroppen av att få lära sig i lugn och ro i sin egen takt. Negativa aspekter av specialundervisningen som framkommer i resultatet är känslor av utanförskap. Resultatet över elevernas upplevda erfarenheter av att känna medinflytande eller inte varierar mellan eleverna. Ju yngre eleverna var, desto mindre medvetna var de om hur det gick till eller vem som bestämde att de skulle få stöd i matematik. Resultat visar att det var relativt ovanligt att eleverna själva fick ha något reellt medinflytande över sin egen stödundervisning i matematik samt på nödvändigheten av att de vuxna aktivt söker elevers medinflytande kring hur det specialpedagogiska stödet kan utformas.
Enabling trust through digital leadership practises - A qualitative study on employee’s perception of leadership trust in a digital work environment
(2022-10-18) Fogelström, Ida; Johansson, Malin; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Purpose: The purpose of this study is to further investigate how leaders can enable trust in a digital work environment, by looking at what digital leadership practice’s employees perceive as trust building. Theory: The actor network theory was used to conceptualize the social processes in which people build relationships, communicate, and collaborate when incorporating advanced information technologies. The theory of modernity was used to provide insight for how trust is created and dynamically affected by the influences of a digital work environment. Method: A qualitative research design was applied to investigate the purpose of the study, contingent on 19 semi-structured interviews. Respondents were white-collar employees found in one single case company and had digital leaders that worked partly or fully remotely. Result: The study findings suggest how trust is dependent and closely tied to social interactions, where several practices have shown to be beneficial in the creation of leadership trust. Along with the importance of creating beneficial environment for leader to enable trust creation. Being the importance of the informal context, to form and build professional relationships, and having time and space to communicate with one´s leader.
Hållbara hamnomvandlingar? - En jämförande studie av planeringen av Östra Kvillebäcken i Göteborg, Bo01 i Malmö, Alderholmen i Gävle och Östra Hamnen i Västerås
(2014-06-24) Johansson, Malin; Norrgård, Sofie; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis. Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot de hamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följande frågeställningar: • Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet? • Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sig som hållbara? I så fall hur? • Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån? För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö. Vi jämförde sedan dessa med två områden som inte profilerar sig som hållbara, Alderholmen i Gävle och Östra Hamnen i Västerås. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ dokumentstudie över områdenas detaljplaner och fördjupade dokument, där vi undersökte dokumenten utifrån ett antal förhandsdefinierade kategorier, vilka utgör indelning av ekologiska och sociala strategier. För de områden som profilerar sig som hållbara kunde vi identifiera att ekologiska strategier tagits fram; skapa förtätning, grön- och blåstruktur och en god naturresurshållning. För att skapa social hållbarhet har områdena tagit fram sociala strategier så som variation, tillgänglighet, fysisk utformning, påverkan och barnperspektiv. I de stadsdelar som inte profilerar sig som hållbara behandlades hållbarhetsfrågor i undersökningsdokumenten. Vi kunde identifiera följande ekologiska strategier; skapa förtätning, grön- och blåstruktur och naturresurshållning. De sociala strategier vi kunde identifiera var variation, tillgänglighet, fysisk utformning, barnperspektiv och jämställdhet. Resultatet visade vidare att det skiljer sig mycket litet i hållbarhetsarbetet i planeringen mellan områdena som profilerar sig som hållbara och de som inte gör det.
”DET HÄR ÄR MAJORITETEN” En kvalitativ studie om Women’s March i svenska tidningar
(2017-10-09) Johansson, Malin; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
Abstract Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete MK1500 Nivå: Grundnivå Termin/år: VT17 Handledare: Johanna Arnesson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 39 Antal ord: 12 890 exkl. innehållsförteckning, referenser och bilaga Nyckelord: Demonstration, protest paradigm, women’s march, framing Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska tidningarnas nyhetsrapportering av Women’s March, både för marscherna i Sverige och USA. Teori: Framing teori, Protest paradigm, Kändisar i politiska sammanhand Metod: Kvalitativ textanalys med ECA-modellen. Material: 25 artiklar tagna, via mediearkivet, ur Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs Posten och ETC, mellan datumen 21–23 januari 2017. Nyckelord Women’s March, demonstration, framing, kändisar, politik, nyhetsförmedling Resultat: Resultatet visar att Women’s March generellt framställs positivt i de flesta artiklar. Demonstranterna framställs som ”vanliga människor” och deras orsaker för att demonstrera målas upp som välgrundade och resonabla. Röster som är kritiska till marschen ifrågasätts i större utsträckning än vad demonstranter gör, vilket skapar en tydlig och genomgående vinkling. Deltagande kändisars röster förstärker marschens genomslag, men tar också fokus ifrån marschens budskap. Materialet från Women’s March visar sig också gå emot vissa av de tidigare mönstren från forskning om demonstrationer genom att vända på de roller som framställs som ”goda” och ”onda” i sammanhanget.
How distributional equity affects evolutionarily sustainable landscape management
(2023-12-14) Johansson, Malin; University of Gothenburg / Department of Biological and Environmental Sciences; Göteborgs universitet / Institutionen för biologi och miljövetenskap
As the human population rapidly grows, ensuring food availability for everyone will require substantial agricultural intensification in a sustainable manner. This must however be achieved without negatively impacting ecosystems or stakeholders' (e.g. farmers) livelihoods. For stakeholders to engage in sustainable agricultural practices, it is important to evaluate “equity”, which represents a form of justice. Current literature indicates that individuals who express a perception of inequity are less likely to engage in sustainable landscape-management practices and to cooperate. This study explores distributional equity, concerning the distribution of cost and benefits between stakeholders, alongside other predictors and their association with landscape-management decisions by using behavioural games as an experiment. The game developed for this research lets participants assume the role of a farmer who needs to protect crops against pest attacks by choosing between different pest control methods. The pest control options rank naturally from least to most evolutionary-sustainable, based on the concern of their contribution to insect pesticide resistance. I predicted players' choice of pest control to be affected by their perceived performance in the game, mirroring the effect of distributional equity. Using an ordinal categorical mixed model for analysis, the results from 134 players showed only a small to non-existent effect of inequity on decision-making. This did not align with my predictions. The small effect from inequity suggests that it may not be an important predictor when choosing pest control methods or that players pay more attention to other predictors. Pest density and the complex interdependence of density, game-round and gender were all associated with pest control decisions, reinforcing current literature that emphasises that empowering women in agriculture may help achieving more sustainable agriculture.
”Kan alla verkligen vara med?” En enkätstudie om hur utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger arbetar för tillgängliga lärmiljöer i fritidshemmet.
(2022-03-17) Hörndahl, Elvira; Johansson, Malin; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet är att generera kunskap om hur utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger arbetar för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla elever. Det skrivs att lärare och fritidspedagoger har en väsentlig roll för att “undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2019, s.22). Därför har vi i denna studie valt att undersöka hur utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger upplever hur deras skola arbetar för en skola för alla, där alla kan vara med och likvärdighet, detta genom att undersöka tillgängligheten på fritidshemmet. Frågeställningarna som är grunden för vår studie är: 1. Vad är en tillgänglig lärmiljö enligt utbildade lärare och fritidspedagoger i fritidshem? 2. Hur arbetar utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer och delaktighet för alla elever? 3. Finns det förutsättningar i fritidshemmet för att arbeta för en tillgänglig lärmiljö? Studien bygger på en enkätundersökning där det var 22 stycken utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger som deltog i enkätundersökningen som innehöll både öppna och slutna frågor. Genom de slutna frågorna fick vi fram bakgrundsfaktorer som tillsammans analyserades med de öppna frågorna från respondenternas egna svar som bidrog till studiens resultat. Hur utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger förstår, arbetar och anpassar verksamheten visas i resultatet genom de olika miljöerna, fysisk-, pedagogisk- och social miljö. Resultatet som framkommer i vår studie är att det finns bristande förutsättningar i verksamheten, okunskap om lärmiljöer och att det oftast bara är en miljö som anpassas i verksamheten för att möjliggöra tillgängligheten på fritidshemmet för alla elever, vilket kan påverka förutsättningar för en likvärdig utbildning.
Kompetensutvecklingens betydelse för äldre medarbetares fortsatta arbete efter 65 år
(2020-09-03) Johansson, Malin; Lysell, Matilda; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Swedish welfare organizations such as care, education and healthcare, are facing future recruitment challenges. For instance, Sweden's municipalities and county councils (SKR) estimate that approximately 500,000 people might be needed by the year 2026. Therefore, SKR stresses the importance of creating the right conditions to attract and motivate older employees to extend their working lives. Previous research points to the need for age management strategies, where employers take age-related aspects into account in strategic policies as well as daily work. Age management strategies are assumed to contribute to more sustainable working conditions and equalize the needs of different age groups. Previous research also highlights the importance of skill development for older workers to maintain their competence and increase their willingness to extend their working life. Our study intends to investigate employees who are 55 years and older, employed by the city of Gothenburg, and their opportunities for and perception of skill development. The study also examines the associations between perceived skill development opportunities and motivation, job satisfaction, and preferred retirement age. A survey was sent out to respondents 55 years and older in 2019 within 3 two business areas in the city of Gothenburg; comprehensive school (n = 741) and technical administration (n = 281). Herzberg's two-factor theory and Self-Determination theory were employed to interpret findings from the study theoretically. The results indicate that the employees generally perceive their opportunities for skill development as limited. However, the opportunities for skill development appear to be somewhat higher within the comprehensive school. The results also confirmed that there is a connection between perceived opportunities for skills development and motivation, job satisfaction, and preferred retirement age. Employees' opportunities for skills development can be a contributing factor to higher motivation and job satisfaction as well as a desire to extend their working life. Therefore, policymakers must provide their employees with the conditions they need for extending their working lives.
Mångfald. En diskursanalys av ett begrepp i tiden
(2007-06-01T13:19:55Z) Hallgren, Emma; Johansson, Malin; Göteborg University/Department of Social Work
Uppsatsens syfte är att analysera och dekonstruera begreppet mångfald och hur det används och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg. De centrala frågeställningarna för uppsatsen är: Hur ser mångfaldsdiskursen ut i mångfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som eftersträvansvärda att rekrytera ifrån för att uppnå mångfald? Vad uttrycks vara syftet med mångfalden? Uppsatsen bygger på postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och genom studiet av mångfaldsplaner från 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har använts är kritisk diskursanalys. Vi har funnit att mångfaldsdiskursen är problematisk eftersom den bygger på olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den därför återskapar och förstärker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna ständiga kategorisering är en uppdelning i ”vi” och ”de”. Vi är inte intresserade av att komma med en utopisk lösning på hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrån den kategorisering som vi kritiserar. Vår ambition är att lyfta blicken och ge perspektiv på vad kategoriseringen kan innebära för den verklighet vi skapar och återskapar genom vårt sätt att använda språket.
Möten i vården – möten att vårda. En litteraturstudie om faktorer som medför att ett möte
(2007-01-04T16:32:54Z) Dahl, Teresia; Johansson, Malin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Varje dag ställs vi människor inför möten som innebär ett samspel där vi berörs och reagerar på varandra. Begreppet möte har en stor vidd med många infallsvinklar, samtidigt går det att urskilja flera likheter i olika möten mellan sjuksköterska och patient. I det goda mötet ingår tillit, inbjudande hållning och trygghet. Kommunikationen är avgörande i mötet där dialog och kroppsspråk ingår. Syftet med litteraturstudien var att finna faktorer som medförde att ett möte mellan sjuksköterska och patient upplevdes som bra. Metoden var en litteraturstudie där elva artiklar har granskats. Resultatet visade från både sjuksköterskans och patientens perspektiv vilka faktorer som medförde att ett möte upplevdes som bra. Huvudteman i resultatet beskrev vad sjuksköterskan behövde för att möta patienten: Kompetens och erfarenhet, Medvetenhet och Handling. En förutsättning för att ett möte skulle upplevas som bra var att patienten kände att sjuksköterskan hade rätt kompetens och att den innefattade både teknisk och teoretisk kunskap så väl som kommunikativ förmåga. Sjuksköterskans livs- och yrkeserfarenhet samt inre trygghet kunde underlätta inför mötet med patienten och detta ledde i sin tur till personlig utveckling. Medvetenhet i tolkningen av patientens välbefinnande och vara fullt närvarande i situationen, var en viktig grund för vårdandet. Sjuksköterskan visade bekräftelse genom att vara entusiastisk, ha ögonkontakt och använda ett bekräftande kroppsspråk. Uppsatsen visar att varje möte är unikt och att vissa faktorer kan användas i varje möte mellan sjuksköterska och patient. För att ett möte mellan patienten och sjuksköterskan ska upplevas som bra behöver sjuksköterskan kunna se helheten. Det är viktigt att sjuksköterskan har med sig varje del in i mötet för att på bästa sätt kunna möta patienten.
Planering av vegeterat tak -växtlista samt utformningsförslag för förrådstak vid trädgårdsmästeriet i Universitetsparken, Mariestad
(2015-06-04) Johansson, Malin; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård
Vegetated roofs, or green roofs which is the more common term, are roofs where the covering consists of vegetation. A vegetated roof is created by adding substrate and plants on a roof. In Scandinavia roof with vegetation has been used for a long time. Today there are several companies that offers produkts and services for establishment of vegetated roofs. Roof greening give a number of benefits; for exemple increased biodiversity, improved stormwater management and help to insulate buildings. To establish vegetated roof on an existing building with plants that suit the particular site is a relatively new activity in the gardening industry and establishment on site needs to be treated more. Design of extensive vegetatated roofs is an area that is not much treated. There are a few works in Swedish that deal with suitable plants for vegetated roofs. This work is all about selecting the right plants for a particular site and offers two design proposals inspiered by habitat study.
Separationsrätt till kontomedel vid obehöriga transaktioner. Ett förtydligande av specialitetsprincipen
(2009-09-21T07:46:08Z) Anderås, Mercedes; Johansson, Malin; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen