Browsing by Author "Johansson, Mikael"

Now showing 1 - 8 of 8

Är Moderaterna feminister?
(2013-06-28) Johansson, Mikael; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Internprissättning för en shared service enhet
(2008-06-10T09:50:50Z) Johansson, Mikael; Åkerblad, Patrik; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Intresset för internprissättning som styrmedel har ökat i takt med den ökande förekomsten av större divisionaliserade företag. Dessa divisionaliserade företag består ofta av flera enheter som har resultatansvar, annorlunda uttryckt kan sägas att enheterna fungerar som företag inom företaget. När enheter handlar internt med varandra så kan det med andra ord uppstå situationer där det krävs en intern prissättning för att tydliggöra hur de enskilda enheterna presterar. Det ligger dock en svårighet i att identifiera en optimal metod för att sätta de interna priserna. I teorin framgår även att det ej finns någon optimal metod för att sätta internpriser, utan företaget bör söka efter den metod som bäst uppfyller det företaget ämnar åstadkomma med internprissättningen. Det finns dock en uppsjö av metoder att välja mellan som alla har olika för- och nackdelar. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva hur AB Volvo valt att internprissätta tjänster ifrån deras shared service enhet VBS. Författarna ämnar dessutom förklara de bakomliggande orsakerna till detta val samt vilka effekter detta val medför. Slutligen har författarna för avsikt att undersöka om den valda metoden är optimal för att uppfylla den strategi och de styreffekter AB Volvo ämnar uppnå. Avgränsningar: Författarna av denna studie har valt att begränsa undersökningen till ett företag. Dessutom begränsas studien till att endast undersöka internprissättningen av interna tjänster som tillhandahålls av deras shared service enhet. Vidare har författarna valt att lägga fokus på den internprissättning som används som ett verktyg för ekonomistyrning inom organisationen. Metod: Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med personer inom det berörda företaget som löpande arbetar med frågor som berör den interna prissättningen. Avsikten med intervjuerna har varit att testa den rådande teorin och dess koppling till empiriska fakta. Resultat och slutsatser: Författarna har dragit slutsatsen att den undersökta enheten har valt en internprismetod som är en blandning av kostnadsplus och standardkostnadsmodellen. Den viktigaste orsaken till detta val var att uppnå styrning mot standardisering och effektivisering av de administrativa processerna. När ett företag skall utforma sin internprismetod är den viktigaste faktorn att beakta vad man syftar till att uppnå med metoden vad gäller styrning, motivation och resultatbedömning. Förslag till fortsatt forskning: Författarna anser att en jämförande studie istället för en fallstudie hade varit intressant för att kunna jämföra olika shared service enheters internprismetoder. Det hade även varit intressant att genomföra samma studie av samma fallföretag fast om ett par år för att se hur man har tagit sig an de negativa effekter man upplever idag och hur de har utvecklat sin interna prissättning.
Kommunens aktiva skolsituation – en flerfallsstudie av kommunens del i brister hos den egna gymnasieskolan
(2019-03-19) Johansson, Mikael; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Leverantörsrelaterade tilldelningskriterier i offentlig upphandling
(2012-10-03) Johansson, Mikael; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Denna uppsats undersöker om, och i så fall under vilka förutsättningar, det enligt EU-rätten är tillåtet att i en offentlig upphandling använda sig av tilldelningskriterier som utvärderar leverantörens och dess medarbetares erfarenhet och kvalifikationer, d.v.s. leverantörsrelaterade tilldelningskriterier. Uppsatsen undersöker också vilka effekter som ett nyligen publicerat förslag till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kan tänkas få på rättsläget rörande dessa kriterier. Dessutom analyserar uppsatsen rättsläget och direktivförslaget i ljuset av regleringens syften. Att i anbudsutvärderingen få använda sig av vissa typer av leverantörsrelaterade tilldelningskriterier kan ofta vara viktigt för att kunna ta reda på vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, framförallt i upphandlingar av mer komplexa tjänster och byggentreprenader. Rättspraxis i frågan om leverantörsrelaterade tilldelningskriterier är dock spretig, och rättsläget kan i hög grad anses som oklart, framförallt efter det uppmärksammade rättsfallet Lianakis m.fl. som meddelades 2008. Min slutsats är att mycket ändå talar för att leverantörsrelaterade tilldelningskriterier i undantagsfall är tillåtna. För att vara detta måste de dock inriktas på att utreda vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och inte huvudsakligen bedöma leverantörernas status och förmåga i sig. Dessutom får användningen av kriterierna inte göra den viktiga distinktionen mellan leverantörskvalificeringsfasen och anbudsutvärderingsfasen otydlig, eller bryta mot några grundläggande upphandlingsprinciper. Och även om dessa krav uppfylls är det dock inte säkert att kriterierna skulle godtas av EU-domstolen. Om direktivförslaget genomförs är min bedömning att vi kommer få ett rättsläge som är något klarare, och där kriterierna kommer vara tillåtna att använda i något större utsträckning än de är idag. Båda dessa effekter skulle vara positiva ur mot bakgrund av regleringens syften. Även om direktivförslaget genomförs kommer dock många oklarheter i rättsläget att bestå, vilket är negativt mot samma bakgrund.
Libanius' Declamations 9 and 10
(2005) Johansson, Mikael
Next to nothing. A study of nanoscientists and their cosmology at a Swedish research laboratory
(2008) Johansson, Mikael
Riskfaktorer vid implementering av affärssystem - – Riktad till små och mellanstora företag verksamma på den Svenska marknaden
(2012-01-17) Johansson, Mikael; Forsman, Daniel; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affärssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist på forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag är applicerbar på små och mellanstora företag verksamma på den svenska marknaden. Vi har utgått från existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan använt denna modell för att se relationen mellan den och vårt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vår studie om SMFs. Vårt empiriska underlag består av en enkätundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgående intervju med ett företag. Alla respondenter i vår empiri är SMF företag verksamma på den svenska marknaden. SMF är en akronym av ”små och medelstora företag”. Detta är en internationell vedertagen benämning som syftar på företag med upp till 250 anställda (European Commission, 2011). Vi anser att denna studie kan användas för att bidra med en övergripande förståelse om kritiska faktorer vid införandet av ett affärssystem för små och mellanstora företag. Vi hoppas även att denna studie kan ligga som grund för framtida forskning med samma inriktning.
Styrelsens användning av styrmedel -en jämförelse mellan entreprenöriella och icke-entreprenöriella företag
(2014-06-24) Johansson, Mikael; Lawenius, David; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Management control systems are a popular area of research and a lot of new research has been done over the past years. This development has been looking into new situations and circumstances, and interdisciplinary studies are being made to further understand the connection between different fields of study. A new field of study that has grown significantly over the past few years is the connection between management control systems and entrepreneurship. Leading researchers have proposed a number of questions for further research and one of them is the board of directors’ use of management control systems in entrepreneurial firms. The purpose of this study was to examine the differences and similarities in the board of directors’ use of management control systems between entrepreneurial and non-entrepreneurial firms. The study was conducted as a deductive qualitative study through interviews with respondents from entrepreneurial and non-entrepreneurial firms. The interviews consisted primarily of Malmi and Brown’s (2008) model of management control systems as a package. This model was accompanied with influences from empirical studies of the link between management control systems and entrepreneurship. The empirical data collected from the conducted interviews were analyzed, and with a focus on similarities and differences between the firms, the material was categorized according to the model of MCS as a package. Significant differences and similarities were mainly identified in performance measuring, cultural control, interaction between management and the board of directors, reward and compensation systems, and long-term planning. The study showed that entrepreneurial firms tend to concentrate their focus on cultural control and a continuous communication between management and the board of directors. Furthermore, management in entrepreneurial firms have more power than non-entrepreneurial firms, and they regularly report to and seek advice from the board of directors. These entrepreneurial firms have shown virtually no long-term planning and performance measurements are used with governing purpose to a small extent. In contrast, non-entrepreneurial firms showed a significant focus on performance measuring and long-term planning. Management had less power and the interaction between management and the board of directors primarily occurred on planned meetings. The board of directors in non-entrepreneurial firms did not use cultural control as an active part of their control package of management control systems and instead regarded it as something that should grow undisrupted within the firm.