Browsing by Author "Johansson, Mikaela"

Now showing 1 - 5 of 5

Competency over complaceny - A content analysis of sustainable competencies and abilities within the Swedish school-age educare
(2022-10-05) Johansson, Mikaela; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
This content analysis combines the fields Education for Sustainable Development (ESD) and Swedish School-age Educare (SAEC) by looking at Key Sustainable Competencies and abilities within documents related to the SAEC and/or ESD. The documents are authored by the Swedish National Agency of Education (SNAE) and are chosen due to their relation to the SAEC teachers, most prominent being the Swedish National Curriculum and an ESD-module. The aim of the study is to explore the connections between Key Competencies and abilities within these documents. To do such, Redman and Wieks’ (2021) framework for advancing sustainability, including their definition of Key Sustainable Competencies, were used as a theoretical framework, combined with content analysis through the SALSA method (Search, AppraisaL, Synthesis and Analysis) as explained by Booth et al (2012). The results were achieved by coding and thematizing the data in relation to the Key Competencies and the abilities mentioned in the documents. These result show that the abilities mentioned in the data are generic and content independent, which sets them apart from the specific and content dependent Key Competencies (due to their relation to sustainable development (SD). There are no direct mentions of Key Competencies in the documents but connections were found between the descriptors and definitions of the Key Competencies and the abilities. These connections resulted in eight themes; Change Perspective, Others, Self, Action Competence, Creativity, Problemsolving, Critical Thinking, and Evaluation. These themes are generic and content independent, they are influenced by the Key Competencies and what the SNAE defines as important for ESD and they relate to each other and overlap. The fact that these themes are generic can prove difficult when trying to teach students to act towards sustainability. Other conclusions are that the SAEC teachers are not provided with much material and information on ESD, and that the curriculum holds no explanation to what SD is. What is needed for the SAEC teachers are more information and knowledge on ESD as well as resources to teach SD. Aim: The aim is to identify prevalent Key Competencies and explore their connection to abilities within the ESD and SAEC related data. Theory: The theoretical framework is based on Redman and Wieks’ (2021) framework to advance sustainability through Key Sustainable Competencies. Method: Content analysis by way of the SALSA method (Search, AppraisaL, Synthesis and Analysis) as explained by Booth et al (2021). Results: There are no direct mentions of Key Competencies in the data. The explored connection between Key Competencies and abilities resulted in eight themes. These themes are generic and subject independent (as opposed to the specific and content dependent Key Competencies). Results also show a lack of information on ESD/SD available to SAEC teachers.
”Man ska vara liksom lite sansad och lite balanserad och lite lugn och behaglig” En kvalitativ studie om diagnostisering av ADHD hos kvinnor i vuxen ålder.
(2021-06-15) Alster, Frida; Johansson, Mikaela; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever att ha fått diagnosen ADHD i vuxenlivet. Studien ämnade även att undersöka möjliga konsekvenser av sen diagnostisering av ADHD. Studien hade sin utgångspunkt i ett genusperspektiv då diagnostisering av ADHD baseras på manliga diagnoskriterier. Frågeställningarna som valdes har format studien och fungerat som stöd för att besvara syftet. Empirin samlades in med hjälp av sex kvalitativa intervjuer från kvinnor i åldersspannet 19–33 år. Det insamlade materialet analyserades tematiskt och för att analysera de teman som tog form använde vi oss av teorier om genus och identitetsutveckling. Resultatet av vår studie visade att kvinnorna till största del kände lättnad av att ha fått en ADHD-diagnos. I intervjuerna framkom det att majoriteten av kvinnorna har fått en större förståelse av sig själva och att de efter diagnostiseringen är mindre självkritiska. Vi kom fram till att tidigare diagnostisering hade betytt mycket för kvinnorna, i synnerhet för deras fortsatta skolgång efter grundskolan och för deras psykiska hälsa. Vår studie visade att hos majoriteten av kvinnorna uppkom en märkbar problematik först i samband med tonåren. Enligt diagnosmanualen DSM-5 ska flera av symtomen ha påvisats innan 12 års ålder, vilket därmed försvårar diagnostisering hos de flickor som uppvisar symtom senare. Vidare fann vi att de symtombilder kvinnorna i studien uppvisade inte nödvändigtvis stämmer överens med den stereotypa symtombilden av ADHD, vilket ytterligare kan tänkas bidra till sen diagnostisering. Nyckelord: ADHD,
”Matte är livskunskap”
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2008) Johansson, Mikaela; Josefsson, Katrin
Titel: ”Matte är livskunskap” – En enkätstudie om attityder till matematik, gjord bland lärare i förskolan som ingår i ett matematikprojekt Författare: Katrin Josefsson och Mikaela Johansson Termin och år: VT-08 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Ingrid Johansson Examinator: Staffan Stukát Rapportnummer: VT08-2611-206 Nyckelord: Attityder, förskolan, lärare, matematik Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vilka attityder lärarna som deltog i ett matematikprojekt i en kommun gav uttryck för när det gällde hur de arbetade med matematik med barn i förskolan. Följande frågeställningar var avsedda att precisera syftet: • I vilka sammanhang uttryckte lärarna att de lyfte fram matematiken i verksamheten med barnen • På vilka sätt ansåg lärarna att de lyfte fram matematiken tillsammans med barnen • Vilka faktorer menade lärarna hade betydelse för hur de presenterade matematik i sin verksamhet. Metod Utifrån vårt syfte och vår valda undersökningsgrupp, valde vi att använda oss av en datainsamlingsmetod som vi menar gav oss möjligheter att arbeta utifrån både en kvantitativ och en kvalitativ ansats, i form av enkäter. I den empiriska undersökningen deltog lärare som medverkade i ett matematikprojekt i en västsvensk kommun. Resultat Vi har kommit fram till att flertalet lärare, som ingick i ett matematikutvecklarprojekt i den granskade kommunen, hade förändrat sina attityder till matematik under projektets gång och bar idag på en positiv bild av matematik. Resultatet visade att alla lärarna i olika grad arbetade integrerat med matematik i leken, vardagsrutiner och omsorgssituationer. Däremot framkom en variation i tillvägagångssättet i hur lärarna lyfte fram och utmanade barn i deras grundläggande matematikinlärning. Vidare visade resultaten att det fanns olika faktorer såsom läroplanen, media och forskning som påverkade hur lärarna presenterade matematik i förskolan, här framträdde en variation i vad lärarna blev influerade av och i vilken utsträckning. Flertalet av lärarna använde dokumentation tillsammans med barnen och i arbetslaget, medan hälften av lärarna planerade och utvärderade matematikarbetet, detta skedde på olika sätt och i olika syften. Didaktiska konsekvenser Lärarna har en viktig roll i att skapa positiva matematikmiljöer i förskolan, så att barn ges förutsättningar att möta grundläggande matematik på ett lustfyllt sätt i meningsfulla sammanhang. Detta i sin tur förutsätter att lärarna själva bär på positiva attityder till matematik eftersom det återverkar på barns uppfattning av vad matematik kan innebära och vad det kan användas till.
Omvårdnadsåtgärder som kan främja hälsa hos patienter som drabbats av stroke
(2022-06-07) Önnerby Sörensen, Sandra; Johansson, Mikaela; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: I Sverige drabbas varje år omkring 25 000 personer av stroke. Stroke innebär störningar i cirkulationen i hjärnans blodkärl, som kan bero på antingen blödning eller propp i hjärnan. Att få tidig behandling är avgörande för utgången. Personer som drabbats av stroke kan också drabbas av komplikationer efter sjukdomen. Några av dessa är kognitiongssvårigheter, minnesproblematik, sväljsvårigheter, nedsatt förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet, kommunikationsproblematik, motorisk nedsatthet, psykoemotionella besvär och neurologisk funktionsnedsättning. Personer som lider av komplikationer efter stroke kan antas uppleva hälsa i lägre utsträckning. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som kan främja hälsa hos patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturöversikt med totalt 11 vetenskapliga originalartiklar, framkomna efter en strukturerad informationssökning, som utgick från söktermerna stroke, patient och stöd. Databaserna PubMed och Scopus användes vid litteratursökningen. Samtliga artiklar granskades utifrån SBU:s granskningsmallar. Resultat: Två huvudteman, Omvårdnadsåtgärder som främjar den fysiska hälsan och Omvårdnadsåtgärder som främjar den psykiska hälsan framkom efter genomgång av de utvalda artiklarna. Subteman som formades var Rörelseförmåga, Förbättra funktioner, Psykosocialt stöd och Livskvalitet. Resultatet beskriver omvårdnadsåtgärder som har positiv effekt hos patienter som drabbats av stroke. Slutsats: Studien belyser omvårdnadsåtgärder som kan främja hälsa hos patienter som drabbats av stroke. Denna studie kan även bidra med ökad kunskap för sjuksköterskor som arbetar med patienter som drabbats av stroke.
Paketskåp - en lösning på last mile problematiken? En kvalitativ undersökning om paketskåp och dess påverkan på last mile problematiken ur ett företagsperspektiv
(2020-06-30) Antbäck, Agnes; Johansson, Mikaela; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett företagsperspektiv bidra med ökad kunskap och förståelse för paketskåps potential att skapa bättre förutsättningar för en effektivare last mile distribution. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa och semistrukturerade intervjuer i svenska e-handelsföretag. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats för analys av det insamlade materialet. Empiri och slutsatser: Den insamlade empirin tyder på ökad användning av paketskåp från kundsidan och att e-handelsföretag ser paketskåp som ett bra komplement till redan existerande leveransalternativ. Respondenterna nämnde ofta ett driv av att erbjuda olika leveransalternativ gentemot kund och där några av e-handelsföretagen noterat att paketskåp ger ökad kundnöjdhet och fler återkommande kunder än vid jämförelse med traditionellt postombud. Slutsatsen som kan dras är att respondenterna och författarna tror paketskåp endast är i startgroparna och att användande framöver kommer fortsätta öka, vilket får författarna att tro att allt fler företag och kunder kommer använda lösningen framöver. Om paketskåpsnätverket fortsätter växa på den svenska marknaden är det viktigt att ta hänsyn till nya aspekter, likt minskade samlastningsmöjligheter, om det blir många lokala alternativ. Det skulle kunna leda till att last mile problematiken tilltar igen. En annan slutsats som kan dras är att last mile problematiken är komplex med många aktörer att ta i beaktning, vilket gör problemet svårlöst om samtliga aktörer ska beaktas samtidigt. Paketskåp kan förväntas mildra problematiken, men kan troligen inte lösa den helt.