Browsing by Author "Johansson, Peter"

Now showing 1 - 11 of 11

AKK och autism. Om alternativ och kompletterande kommunikation och autism i den inkluderande förskolan
(2014-04-10) Johansson, Peter; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar: 1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås? 2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism? Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK. Några olika specialpedagogiska perspektiv används för att förklara och identifiera villkor och förutsättningar för inkludering, delaktighet och lärande för den pojke med autism som ingår i studien. En av de viktigaste aspekterna är hur AKK kan användas och vara till hjälp för barn med autism. Metod: Studien har i anslutning till livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken haft en etnografiskt inspirerad metodologi. Empiri har hämtats från observationer, fältsamtal och en intervju. Litteraturstudier har varit viktiga för att kunna skapa en grundläggande förståelse för autism, AKK och de samband som finns däremellan som framkommit via tidigare forskningsresultat. Under observationstillfällena har fältanteckningar använts som verktyg. Genom valet av en halvstrukturerad livsvärldsintervju (Kvale & Brinkmann, 2009) kunde studien fördjupas. Intervjun har till sin form varit narrativ, dvs den har koncentrerats till de upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor som min informant har förmedlat. Resultat: Resultatet är kopplat till syftets två frågeställningar och fokuserar min informants upplevelser och erfarenheter av barn med autism och AKK samt hur hon praktiskt går tillväga i sitt dagliga arbete med AKK i relation till pojken med autism. Resultatet visar att användandet av bilder (Bildstöd) genomsyrar kommunikationen mellan den observerade pojken och övriga barn samt personal i barngruppen. Min informant använder, förutom bildstöd, metoden IBT (Intensiv Beteende Terapi) för att träna och utveckla bl. a språk, socialt samspel, beteende och kognition. I flera observerade situationer blir det på olika sätt tydligt att informanten arbetar målmedvetet med att inkludera pojken i olika samspelssituationer med övriga barn.
"Barn i vår egen ålder vet inte sitt eget bästa" En kvalitativ studie om hur barn resonerar kring regler i fritidshemmet
(2015) Johansson, Peter; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vår studie fokuserar på hur barn i fritidshemmet resonerar kring regler i verksamheten. Forskningsfrågorna som vi utgått från handlar om hur barns inflytande över regler möjliggörs samt vilka regler barnen uttrycker sig ha möjlighet att påverka. Vår barndomssociologiska bakgrundsteori har gett oss möjlighet att studera barns aktörskap, samt hur barns medborgarskap ges uttryck för i den vardagliga praktiken i fritidsverksamheten. Studien har genomförts i ett fritidshem där 55 barn i fjärde och femte klass är inskrivna. Empirin i denna kvalitativa studie är inhämtad genom gruppintervjuer och samtalspromenader. Vi har samtalat med 17 barn vid sex olika tillfällen. Den kvalitativa ansatsen har gett oss möjlighet att närma oss deltagarnas verklighet och genom att utgå från att studera barns perspektiv vill vi lyfta fram barns röster. Resultatet av studien visar hur perspektiv på barn och barndom har betydelse för hur barnen upplever och strävar efter sina rättigheter till inflytande på beslut som gäller regler i verksamheten. Resultatet visar också på att barnen påverkar regelbesluten genom att de utmanar och bryter mot reglerna. Denna delaktighet i formandet av reglerna uppfattas dock inte alltid av barnen. Barnen uttrycker att det är de vuxna som bestämmer reglerna, men deras utsagor visar även på hur barns utmanande av regler ibland leder till förändringar av dessa. Då barnen uttrycker att de har inflytande på regler handlar det framför allt om strukturerande av aktiviteter som finns tillgängliga för barnen i fritidshemmets verksamhet.
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Den enes bröd den andres död? -En studie om mindre livsmedelsproducenters avtalsförhållande mot grossiter och detaljister
(2015-02-10) Johansson, Peter; Nolberger, Magnus; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
IFRS 16 - Implementeringens effekter på publika flygbolags kapitalstruktur
(2020-07-09) Johansson, Peter; Praetorius, Jonathan; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund: Leasing har visat sig vara ett vanligt förekommande finansieringsalternativ i kapitalintensiva branscher. Studier påpekar vidare att operationella leasingavtal, vilka enligt IAS 17 ska exkluderas från balansräkningen, utgör majoriteten av gällande leasingavtal. Den nya leasingstandarden IFRS 16 förväntas få markanta effekter på leasingredovisningen då bolag från 1 januari 2019 måste redovisa alla leasingavtal som en nyttjanderättstillgång och leasingskuld på balansräkningen. Syfte: Studien syftar primärt till att beskriva effekterna som IFRS 16 får på publika flygbolags kapitalstruktur. Sekundärt beskrivs de skillnader som finns bolagen emellan. Avsikten med detta är att ge en inblick i ett nuvarande relativt outforskat område. Avgränsningar: Studien är geografisk avgränsad till de länder som tillämpar IFRS-regelverk. Vidare inkluderas endast publika flygbolag vilket leder till att fler större statliga aktörer exkluderas. Slutligen är studien begränsad till åren 2018 och 2019. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats för att granska data från de 56 medverkande flygbolagen. För att pröva studiens hypotes har ett beroende t-test, ett wilcoxon signed-rank test och en multipel linjär regressionsanalys genomförts. Resultat och slutsatser: Studien identifierar en övergripande trend som talar för en ökad skuldsättningsgrad hos flygbolag. Däremot kan ett tydligt signifikant samband mellan IFRS 16 och ökad skuldsättningsgrad inte uppvisas då de statistiska testerna lämnar en tvåsidig bild av sambandets existens. Vidare kan stora skillnader mellan bolag utläsas, både individuellt och när dem grupperas efter geografisk hemvist. Förslag till vidare forskning: Fortsatt forskning uppmuntras att undersöka företags bemötande av IFRS 16 genom att ingående granska finansiella rapporter. Vidare finns intresse i att kartlägga vilka effekter den amerikanska leasingstandarden ASC 842 får på flygbolag i USA.
Informationsteknologi i vardagen - den intelligenta tvättstugan
(2003) Johansson, Peter; Holmgren, Karin; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
De senaste generationerna har vi tillhört en kultur som har fått ont om tid. Konsten att frigöra tid är nyckeln till framgång i den mobila verkligheten. Vad som behövs är IT som dels stödjer oss i arbetslivet, dels IT som stödjer oss på fritiden så att man kan ha ett familjeliv. Tvättstugan är en samlingspunkt för människor, men är också en källa till konflikter och osämja. Tvättstugan i sin traditionella form är ineffektiv. Detta leder till ökad irritation och växande tvättberg i grannskapet. Syftet med detta arbete var att genom fältstudier och litteraturstudier ta reda på om informationsteknologi kan bespara oss tid, ilska och aggressioner i en vardagssituation som annars är präglad av tidsåtgång och just dessa känslor. Syftet var också att ge designimplikationer till ett system ämnat för tvättstugor. Frågeställningen lyder: Kan man underlätta, effektivisera samt minska risken för konflikter genom att använda IT och ökad kommunikation i tvättstugan? I våra undersökningar har det visat sig att konflikter mellan människor minskar med ett elektroniskt system. Men det elektroniska system som vi har tittat på är inte helt anpassat till den stora variation av användare som det är avsedd för.
Kursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2012-03-02) Johansson, Peter; Norman, Marie; Fogelberg, Karin; Petersson, Bengt; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Många olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen.
Samerna - ett ursprungsfolk eller en minoritet? En studie av svensk samepolitik 1986-2005
(2008) Johansson, Peter
The point of departure for this study is the official recognition by the Swedish government in 1977 of the Sami as an indigenous people. This recognition was typical for its time in an international perspective. The 1970s saw a shift in the global discourse on the status of indigenous people that included recognition as something else than “mere” minorities. In the 1980s this development took institutionalised form when the UN appointed a Working Group on Indigenous Populations and gave it the task of drafting a declaration on indigenous peoples’ rights. This process ended in 2007 when the General Assembly adopted the Declaration and thereby recognised that, in addition to the traditional rights of minorities, such as cultural, linguistic and religious rights, indigenous peoples also have the right of self-determination and special rights to land. The global discourse of indigenous peoples’ rights is further strengthened by ILO Convention no 169 from 1989. During the same period, the UN have developed the global discourse on minority rights through its Declaration on the Rights of Persons Belonging to National or Ethnic, Religious and Linguistic Minorities from 1992. The minority discourse has also been developed regionally through the European Council’s Charter for Regional or Minority Languages (1993) and Framework Convention for the Protection of National Minorities (1995). This study has analysed how the official Swedish discourse of the status and rights of the Sami have developed from 1986-2005, i.e. from the year when the Sami Rights Commission (appointed by the government to inquire what the recognised status of the Sami as an indigenous people might mean in practice) produced its first report on the status of the Sami, and compared that to the international development during the same period. The conclusion is that Sweden, a country otherwise propagating human rights internationally, have trouble adapting to the developing global discourse on indigenous peoples’ rights. It has not ratified ILO Convention no 169 due to issues of land rights and has not taken steps to implement other parts of the convention, leaving the global discourse of indigenous peoples outside Swedish Sami politics. In contrast, Sweden has ratified the two minority conventions of the European Council and has based its minority politics (which includes the Sami) on the conventions. Sweden has thereby clearly adapted to international standards regarding national minorities. For the Sami, this means that in addition to unique, but very limited, historical rights to the use of land, that do not live up to the standards set by the global indigenous rights discourse, they also have national minority rights. Discursively, this put the Sami in a position of being a “minority de luxe” rather than an indigenous people in Sweden. Keywords: Peace and development studies, Sami, Sweden, indigenous peoples, minorities, self-determination, human rights, international law, nationalism, ethnicity, discourse analysis.
Tolv steg för emotionell läkning. Från rädsla till kärlek.
(2010-11-05) Johansson, Peter; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syfte: Syftet med studien är att beskriva tillfrisknandet i Anonyma Narkomaners version av tolvstegsprogrammet som det upplevs av mina respondenter och analysera detsamma med objektrelationsteorin för att undersöka om essensen i tillfrisknandet är emotionell. Metod: Studien är en kvalitativ studie och empirin är insamlad via fem djupintervjuer och redovisas i tre teman. I dessa teman analyseras också empirin med hjälp av objektrelationsteori. Resultat: Essensen i tillfrisknandet som det beskrivs av mina respondenter kan förstås som en emotionell mognad. Essensen skulle också kunna förstås som en relationell mognad eller som en andlig mognad om man skulle välja att fokusera på någon av dessa aspekter. Tillfrisknandet skulle inte kunna ta plats om det inte förekom en emotionell mognad vilket indikerar att den emotionella mognaden är essensen i tillfrisknandet. Det går att följa tillfrisknandets utveckling hos en beroendesjuk människa som tillfrisknar via markörer som utgörs av de tolv stegen. Det finns också personliga individuella upplevelser som kan förstås som markörer i den process som tillfrisknandet utgör. Friheten är inte målet med tillfriskandet utan en effekt av att tillfriskna.
Value at Risk and Expected Shortfall risk measures using Extreme Value Theory
(2019-01-22) Johansson, Peter; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
Calculating risk measures as Value at Risk (VaR) and Expected Shortfall (ES) has become popular for institutions and agents in financial markets. A main drawback with these risk measures is that they traditionally assume a specific distribution, as the Normal distribution or the Student’s t distribution. When using Extreme Value Theory (EVT) no assumption of the underlying distribution is necessary as the extreme tails can approximately be described by the Generalized Pareto Distribution. How can EVT be used to calculate VaR and ES for a market index? The purpose of this study is to calculate VaR and ES risk measures for 10 market indices. The indices are the Stockholm stock exchange index (OMX30S), the Copenhagen stock exchange (OMXC20), the Helsinki stock exchange (OMXH25), the Deutscher Aktienindex (DAX), the Financial Times Stock Exchange (FTSE-100), the Dow Jones Industrial index (DJI), the Standard and Poor's 500 index (SPX), the NASDAQ-100 index (NDX), the Nikkei-225 stock average index (NKY) and the Bombay stock exchange sensitive index (SENSEX). The purpose is also to find which of these indices are exposed to most extreme losses. Historical data consisting of daily closing prices were collected from Bloomberg for 10 market indices. These data were then processed in Matlab 7.7.0 (R2008b) using Extreme Value Theory to find VaR and ES risk measures. The risk measures were compared to find out which of the indices was exposed to most extreme loss. This study has examined the VaR and ES risk measures on 10 market indices. The results show that in terms of VaR and ES, NASDAQ is most exposed to extreme losses. VaR and ES equals 5.340% and 7.002% respectively for the left tail and 5.128% and 7.091% respectively for the right tail.
Volatility forecasting using the GARCH framework on the OMXS30 and MIB30 stock indices
(2019-01-22) Johansson, Peter; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
There are many models on the market that claim to predict changes in financial assets as stocks on the Stockholm stock exchange (OMXS30) and the Milano stock exchange index (MIB30). Which of these models gives the best forecasts for further risk management purposes for the period 31st of October 2003 to 30th of December 2008? Is the GARCH framework more successful in forecasting volatility than more simple models as the Random Walk, Moving Average or the Exponentially Weighted Moving Average? The purpose of this study is to find and investigate different volatility forecasting models and especially GARCH models that have been developed during the years. These models are then used to forecast the volatility on the OMXS30 and the MIB30 indices. The purpose of this study is also to find the model or models that are best suited for further risk management purposes by running the models through diagnostics checks. Daily prices together with the highest and lowest prices during one trading day for the OMXS30 and MIB30 indices were collected from Bloomberg for the period 31st of October 2003 to 30th of December 2008. These data were then processed in Microsoft Excel and Quantitative Micro Software EViews to find the most successful model in forecasting volatility for each of the two indices. The forecasting was performed on-step ahead for the period 1st of July 2008 to 30th of December 2008. This study has examined the forecasting ability of various models on the OMXS30 and MIB30 indices. The models were the Random Walk (RW), the Moving Average (MA), the Exponentially Weighted Moving Average (EWMA), ARCH, GARCH, EGARCH, GJR-GARCH and APGARCH. The results suggest that the best performing model was EGARCH(1,1) for both indices.