Browsing by Author "Johansson, Rebecca"

Now showing 1 - 5 of 5

“Jag minns att jag alltid bytte om så fort jag kunde och gick ut… Det var inget ställe jag någonsin ville vara på.”
(2025) De Oliveira, Felicia; Johansson, Rebecca; Persson, Elin
Studier visar att elever undviker ombyte inför och efter lektioner i idrott och hälsa (IoH). Forskningsöversikten syftar till att undersöka elevers förhållningssätt till att byta om inför undervisning i ämnet IoH samt analysera faktorer som påverkar elevers förhållningssätt till ombyte. Ytterligare ett syfte är att identifiera insatser som föreslås för att uppmuntra elever till att byta om. En systematisk sökning i databaserna Education Research Complete och Scopus genomfördes, där 14 artiklar valdes ut och sammanställdes. Resultatet från forskningsöversikten belyser elevers förhållningssätt till skolans omklädningsrum, där både den fysiska och sociala miljön spelar en avgörande roll. För vissa elever kan omklädningsrummet vara en plats för gemenskap, men för många elever associeras det med obehag, utsatthet och oro. Elever känner oro för kroppslig exponering, vilket är en vanlig orsak till varför de undviker att byta om eller duscha, i synnerhet i denna ålder då elever genomgår en kroppslig och identitetsmässig utveckling. Detta gäller särskilt de som tillhör normbrytande grupper, såsom elever med funktionsnedsättningar, HBTQ+--elever och elever med annan kulturell eller religiös bakgrund. Forskning visar att begränsad möjlighet till avskildhet, könsbekräftande omklädningsrum och vuxennärvaro förstärker den otrygga miljön i omklädningsrummet. Mobbning, trakasserier och diskriminering i omklädningsrummet påverkar elevernas vilja till att byta om, deras deltagande i IoH samt inställning till fysisk aktivitet.
Lokalisering av träd för att reducera värmestress. En komparativ studie av Långängen och Nya Kvillebäcken
(2021-11-17) Johansson, Rebecca; Lujic, Sandra; Torell, Mikaela; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
Värmestress har blivit ett växande problem i urbana områden, då städer generellt tenderar att vara varmare än omkringliggande områden. Genom att öka mängden träd i stadsmiljöer kan dess nedkylande förmåga, genom skugga och transpiration, bidra till att minimera värmerelaterade effekter på människors hälsa samt att öka välbefinnandet. I denna studie undersöks träds kylande förmåga i Långängen och Nya Kvillebäcken i Göteborg. Initialt undersöks planeringen av lokalisering och artval i det nyetablerade området Nya Kvillebäcken, samt hur tillgängligheten till skuggande träd uppfattas av boende och besökare i båda områdena. Genom beräkningar av strålningstemperaturen (Tmrt), som är den viktigaste meteorologiska variabeln under klara och varma sommardagar, utförs en värmekartering i GIS. Baserat på Tmrt kan de spatiala fördelningarna av termisk stress beräknas i indexet fysiologisk ekvivalent temperatur (PET). Avslutningsvis karteras de mest optimala lokaliseringarna för nya träd på platser där värmestress är som mest påtaglig. Resultatet visar att träden i Nya Kvillebäcken främst inte planerades utifrån ett värmestressperspektiv. Träden planerades utifrån andra tekniska och estetiska faktorer såsom exempelvis utrymme ovan och under mark samt en variation av olika trädarter i syfte för att skapa olika teman. Utifrån studiens enkätundersökning ansågs tillgängligheten till träd överlag vara bristfällig i båda områdena, däremot ansågs tillgängligheten vara bättre i Långängen än i Nya Kvillebäcken. Genom värmekarteringen med befintliga träd framkom det att ytor med PET kategorin Måttlig värmestress övergick till Lätt värmestress med totalt 14 procentenheter i Långängen. I Nya Kvillebäcken övergick ytor med Hög/Måttlig värmestress till Lätt värmestress med totalt 16 procentenheter. I Långängen var större träd främst placerade på grönytor mellan flerbostadshus, medan yngre träd i Nya Kvillebäcken var placerade i rabatter med omkringliggande hårdlagda ytor. Optimala platser för nya träd lokaliserades främst intill byggnader i båda områdena. I Långängen innebar nyplanteringen av träd en minskning med 7 procentenheter av ytor med Måttlig värmestress, detta övergick till Lätt värmestress/Ingen termisk stress. I Nya Kvillebäcken minskade andelen ytor med Måttlig värmestress med 4 procentenheter till Lätt värmestress. Generellt innebar beräkning av befintliga träd och genererandet av nyplanterade träd sänkningar mellan 1-16 Tmrt °C i vardera område.
Planning for heat resilience - A comparative study between Greater Gothenburg´s and Skåne´s work on heat
(2023-08-17) Johansson, Rebecca; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
Due to climate change, it is expected that heat waves will be intensified and occur more frequently in Sweden; hence, heat-related risks are anticipated to increase, i.e., morbidity and mortality. Through heat mitigation strategies, risks associated with heat can be prevented. Since Swedish municipalities have a monopoly on urban planning, the municipalities play a crucial role in climate adaptation. Based on a questionnaire and interviews, the overall aim of this thesis is to investigate how 24 Swedish municipalities within the two geographical regions of Greater Gothenburg and Skåne work on heat using heat mitigation strategies. It is also investigated how work on heat is prioritised against work on other climate risks Further, it is investigated if there are differences between the municipalities' heat work and prioritisation based on coastal-inland municipalities and urban population size. Lastly, it is examined which factors affect the work and how. 46% (11/24) of the municipalities had conducted heat analysis of the risks and identified measures. 29% (7/24) of the municipalities had implemented measures. Municipalities in Skåne worked with heat to a greater extent than municipalities in Greater Gothenburg. This could be explained by the fact that planners' in Skåne ranked heat higher than planners' in Greater Gothenburg, based on their own knowledge and expertise, and that there were examples given regarding initiatives on heat work from municipal personnel. Coastal municipalities worked on heat to a greater extent than inland municipalities, which could be explained by the fact that coastal areas face both coastal and non-coastal climate risks, thus the risks are higher and could impact the levels of work. No differences could be identified based on urban population size. One reason why few municipalities had started to work with heat can be explained by the fact that heat received the lowest rank compared to other climate risks in the municipalities' climate adaptation work, which could be further explained by the fact that the perception of heat differed from the perception of other climate risks. It can also be explained by identified factors affecting the municipalities' heat work. The most critical factors influencing municipalities' heat mitigation work was knowledge, followed by legislation, local government, support from authorities, and financial resources. The planners expressed the need for tools, development of standards, guidelines, guidance from authorities, political decisions, and resources to allow the development of work on heat.
”Det sitter i ryggmärgen” – En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalister
(2012-09-06) Hanner, Caroline; Johansson, Rebecca; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel ”Det sitter i ryggmärgen” – En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalister Författare Caroline Hanner & Rebecca Johansson Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2012 Handledare Nicklas Håkansson Uppdragsgivare Ulrika Hedman, JMG Sidantal 46 sidor (exklusive bilaga) Antal ord 17 584 ord Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhållande till sin journalistroll. Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuer Huvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig själva, kunna påverka, hålla sig uppdaterade, det är ett fritt medium, kunna interagera med sina läsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras på bloggen. Detta för att ha förtroende hos läsarna. Dock är de motsägelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lätt och självklart i praktiken. De är alltid i tjänst, privatliv och arbetsliv är tätt sammankopplat men detta beror inte på bloggen utan det är snarare det faktum att de är frilansjournalister. De håller det privata utanför bloggen och skulle aldrig skriva om vare sig sin katt eller sitt sexliv. Detta främst inte för att det är för privat utan snarare för att de tycker att det inte passar in i bloggen.
Svarstid för patienter med förmodade låggradiga gliom vid konfrontationsbenämning med Boston Naming Test
(2017-06-21) Glemme, Sebastian; Johansson, Rebecca; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Syftet med detta examensarbete var att mäta och analysera svarstid på bildbenämningstestet Boston Naming Test (BNT). En patientgrupp bestående av 23 deltagare med förmodade låggradiga gliom (LGG) samt en referensgrupp med 103 deltagare genomförde en BNT-testning och svarstiden för varje bild mättes. Gruppernas resultat jämfördes för tre svarstidsmått samt antal korrekta svar. Patienterna med förmodade LGG testades både före operation och tre månader efter operation. Resultatet kunde inte påvisa några signifikanta skillnader i svarstid eller antal korrekta svar i patientgruppen före och efter operation. Patientgruppen skiljde sig inte heller signifikant från den åldersstratifierade kontrollgruppen för varken antal korrekta svar eller något av svarstidsmåtten. Patientgruppen var heterogen och resultaten skiljde sig mycket deltagarna emellan.