Browsing by Author "Jonasson, Amanda"

Now showing 1 - 2 of 2

Bebyggelseutveckling i det vattennära stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i låglänta områden
(2012-09-12) Jonasson, Amanda; Blomqvist, Anna; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskliga aktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt mer attraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dock riskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempel översvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att de ekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går den tekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilket gör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven som inte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar. Vad händer med områden om detta skulle ske? I planeringen finns redan planeringsunderlag samt lagar och direktiv som ska följas då beslut om markanvändning ska tas. Länsstyrelsen har också publicerat en handbok för kommunerna som de kan använda sig av för att planera resilienta och hållbara stadsrum i låglänta urbana områden. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bebyggelseutveckling sker i låglänta områden utmed älven i centrala Göteborg. Vi vill undersöka vilka områden som kan riskera att bli översvämmade till följd av klimatförändringen samt undersöka vad som görs för att anpassa bebyggelsen, både bebyggelse som existerar och planeras. För att kunna besvara syftet har vi formulerat två frågeställningar som är följande: • Vilka områden i Göteborg har de senaste åren bebyggts för boende på mark nära vatten som kan klassas som riskområden på grund av översvämningsrisk? • Vidtas några skyddsåtgärder i planeringen idag, såsom vallar eller anpassad byggnation, inför ny bebyggelse i områden som kan riskera översvämningar? Som metod har vi delvis använt oss av en dokumentstudie där det material som samlats in skett genom granskning av rapporter och planer, generellt och områdesspecifikt. Vi har också gjort en kartframställning i ArcGIS där olika lager har valts ut för att tydligt visa på de förändringar som kan ske i området. Resultatet består av två delar. Den första delen består av de dokumentstudieresultat vi fick fram gällande vårt studieområde. Den andra delen består av resultatet vi fick fram med kartor över studieområdet som visualiserar översvämningsrisken med olika lager av bebyggelse och infrastruktur, befolkningsutveckling och höjningar av vattennivåerna till följd av klimatförändringen. Bland resultaten vi fick fram kan vi utläsa att det fortfarande saknas planeringsverktyg med ett helhetsperspektiv för att beräkna effekterna av extremt väder eller av klimatförändringen. Dock finns det planer på att ta fram fler planeringsverktyg framöver som ska underlätta arbetet för kommuner och landsting. Göteborg har en komplex översvämningsproblematik i och med sitt geografiska läge vid utmynningen av älven, precis vid havet och skulle därför behöva ett klimatverktyg. Med kartorna kunde vi tydligt se att en vattennivåhöjning eller översvämning skulle drabba områdena kring älven och generera negativa effekter på både befintliga byggnader och infrastruktur. I det undersökta området har befolkning bosatt sig på flera platser utmed älven mellan åren 1990 och 2008, och därefter har trenden hållit i sig och planer på att fortsätta bygga för boenden och verksamheter utmed vattnet fortskrider i skrivande stund.
Kollektivtrafik och cykel ger förutsättning för hållbart resande - En studie om planering för att öka hållbart resande och skapa hållbar utveckling i Halmstads kommun
(2012-02-27) Jonasson, Amanda; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att ha en bra trafiksituation i en kommun är mycket viktigt. Det är viktigt för att skapa en god möjlighet för människor att kunna förflytta sig på ett enkelt och smidigt sätt med god geografisk räckvidd. Att ha ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar dessutom hållbarheten i kommunen, både vad gäller människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt, samt för samhället i stort då det inte tär på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafiken gör. Ett utvecklat kollektivtrafiksystem är också något som välkomnas hos de allra flesta, samtidigt som det för många är svårt att välja bort bilen som färdmedel. Detta för att det är ett fordon som bidrar till flexibilitet och bekvämlighet i vardagen och är förknippat med många positiva känslor. Då bilismen ökar från år till år är det viktigt att komma fram med ett bra alternativ till det för att skapa hållbara samhällen i framtiden. Syftet med denna uppsats är att ingående undersöka hur en enskild kommun kan öka den lokala och regionala kollektivtrafiken och andra hållbara transporter med olika typer av infrastruktur som stöd. Jag har valt att som fall ingående analysera hur Halmstads kommun arbetar med att skapa hållbara transporter. För att kunna uppnå syftet ställs följande frågeställningar: • Hur kan användningen av kollektiva färdmedel öka i en kommun? • Hur kan olika typer av infrastruktur öka kollektivtrafiken i en kommun? Det handlar om hur teknisk, fysisk och social infrastruktur (service och information) kan öka kollektivtrafiken i en kommun. Fallet Halmstad valdes dels för att det är en ekokommun med värderingar som värnar om miljön, och dels för att de har kommit långt i sitt arbete för ett mer hållbart transportsystem. Som metod valdes en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med planerare och dokumentstudie av Halmstads kommuns Handlingsprogram för Hållbara transporter – transportstrategi för Halmstad 2030, Halmstads kommuns Handlingsprogram för hållbara transporter – transportplan för Halmstad 2030, Cykelplan 2010, samt Halmstad resecentrum. Genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar med transportfrågor, som trafikstrateg och trafikutvecklare, ges en bra inblick i hur arbetet och planeringen rent konkret går till i en kommun samt hur prioriteringarna ser ut. Intervjuerna tillsammans med analysen av dokumenten visar hur det går att ändra trafiksituationen i den enskilda kommunen mot ett mer hållbart transportsystem, där det tas hänsyn till både människors hälsa och deras välbefinnande samt till naturen där den negativa påverkan minimeras. För att uppnå hållbarhet skall det ske hållbar utveckling ur både ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Resultatet visar att det går att skapa ett mer hållbart transportsystem, men att det tar mycket tid och hårt arbete. Det finns flera olika typer av infrastrukturlösningar som kan öka kollektivtrafiken och andra hållbara transporter i en kommun, och det är en blandning av teknisk och fysisk infrastruktur samt ökad information och service som ger bästa resultat. Resultatet visar också att bästa sättet att uppnå ökad kollektivtrafik inte enbart handlar om att öka mängden bussar, tåg och deras rutter i kommunen, utan att även parallellt öka användandet av cykel och gång, och på så sätt även öka antalet cykel- och gångbanor så att framkomligheten blir bättre. Detta är viktigt då cykel och gång ökar kollektivtrafikens chans att konkurrera med bilen. Det bör alltså planeras för både kollektivtrafik, gång och cykel för att uppnå bättre kollektivtrafik och ett hållbart transportsystem.