Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Jonasson, Maria"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    FaR-förskrivning till patienter med hypertoni- ur ett distriktssköterskeperspektiv
    (2013-11-26) Jakobsson, Annika; Jonasson, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
    Bakgrund: Hypertoni är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige idag. Grunden i behandlingen är fysisk aktivitet. 2001 infördes Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som metod för att minska fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor inom primärvården är de som förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet. Det är ofta de som möter patienterna med hypertoni för uppföljning av blodtrycket. Vi ser FaR-förskrivningen som en process som kan delas in i tre delar: Anamnes, receptskrivning samt uppföljning där alla delarna skall ingå. Att studera hur distriktssköterskor använder sig av FaR är värdefullt då patienter med hypertoni är en stor patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskor arbetar med FaR som metod vid hypertoni. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom åtta stycken kategorier: Distriktssköterskornas inställning till FaR, Patientens förutsättningar, Patientens delaktighet, Framkallande av patientens inre resurser, Patientens egenansvar, Praktiska hinder i FaR-förskrivningen, Brist på samarbete och Brist på rutiner för uppföljning. Slutsats: Övervägande delen av distriktssköterskorna var positiva till FaR som metod och ansåg att det var viktigt att göra patienten delaktig. Alla uttryckte att uppföljning av FaR genomfördes men de hade inga rutiner för detta. Samtliga respondenter upplevde att det fanns brister i samarbetet både med FaR-samordnare och med föreningslivet.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Mellan omsorg och kunskap En kvantitativ enkätstudie angående lärares och elevassistenters syn på samverkan, kunskapsutveckling, omsorg och yrkesroller inom anpassad grundskola ämnesområden
    (2025-09-02) Bornander, Jessica; Jonasson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
    Det finns tidigare forskning om samverkan, kunskapsutveckling, omsorg och yrkesroller men endast lite forskning som belyser skillnader mellan de båda yrkeskategorierna och ingen som specifikt utgår från anpassad grundskola, ämnesområden. Syftet med denna studie var att ta reda på om det fanns en skillnad mellan lärares och elevassistenters syn på samverkan, kunskapsutveckling, omsorg och lärarnas respektive elevassistenternas yrkesroller. Studien utgick från ett kvantitativt angreppssätt där data samlades in via en webbenkät riktad till personal inom anpassad grundskola. Totalt deltog 182 responden-ter, varav 117 lärare och 65 elevassistenter. Vid analysen av studiens resultat användes samverkansteori. Enkätsvaren analyserades med hjälp av både deskriptiv och inferentiell statistik. Studiens resultat visade på att elevassistenters och lärares syn inom alla dessa områden var ganska samstämmig och de skillnader som fanns var inte så stora. Båda yrkeskategorierna an-såg att samverkan var viktig, att det var lika viktigt att stötta eleverna inom både omsorg och kunskapsutveckling, samt att det fanns en tydlig fördelning och respekt angående arbetsuppgifter och yrkesroller. Dock framträdde att lärare fick mer gehör för sina åsikter och tankar, samt tog större ansvar för samverkan. Det framkom också att elevassistenterna var mer förtroliga med arbetet runt omsorg medan lärarna fokuserade mer på kunskapsutveckling och undervisning. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra med kunskap till skolutveckling i syfte att stärka undervisningens kvalitet i anpassad grundskola.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement
  • Send Feedback