Browsing by Author "Josefsson, Ida"

Now showing 1 - 2 of 2

Ladda, återhämta och prestera - Idrottande ungdomars vanor kring uppladdnings- och återhämtningsmål
(2011-02-17) Josefsson, Ida; Sahlström, Malin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Under ungdomstiden skapar många individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det är därför viktigt att ungdomar redan då, blir medvetna om sina kostvanor och dess betydelse. Då idrottande ungdomar genomgår en tillväxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten är hög, har de en stor energiförbrukning. Det är därför viktigt att ha ett tillräckligt energiintag, då det till stor del hjälper till att bibehålla och/eller förbättra prestationen. Två måltider som många gånger kan hjälpa idrottare att uppnå energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en träning/tävling är uppladdnings- och återhämtningsmål. Därför valdes det i denna studie att undersöka unga idrottares vanor kring dessa måltider, i förhållande till Svenska Olympiska Kommitténs (SOK) rekommendationer från 2009. Studien genomfördes bland elever i årskurs ett, på två idrottsgymnasier i västra Sverige. Som metod användes en enkätundersökning, vilken delades ut till sammanlagt 146 elever. Denna visade att en majoritet av deltagarna åt måltiderna inför och efter varje, eller mer än hälften av träningarna/tävlingarna. Det var även många som ansåg att måltiderna var viktiga för deras energibehov och prestation. Studien visade också att största delen av ungdomarna någon gång hade fått information om uppladdnings- och återhämtningsmål tidigare. Denna information kom huvudsakligen från skolan och föreningarna. Innehållet och mängden mat i måltiderna varierade dock stort, och nådde många gånger inte upp till SOK:s rekommendationer. Det fanns ändå ett antal deltagare vars måltider stämde bättre överens med SOK:s rekommendationer, och vår förhoppning är att fler kommer att följa dessa riktlinjer.
Sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till basala hygienrutiner Titel (engelsk) - En intervjustudie på en ortopedavdelning
(2021-02-25) Johansson, Lydia; Josefsson, Ida; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) innebär ett stort lidande för patienten och en kostnad för samhället. För att minska antalet VRI och arbeta preventivt mot smittspridning inom hälso- och sjukvården är det av stor vikt att basala hygienrutiner (BHR) följs. Det har dock visat sig finnas brister i hur väl sjuksköterskor följer BHR, vilket innebär en fara för patienternas säkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till BHR i omvårdnadsarbetet på en ortopedavdelning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndal. Metod: Studien hade en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer gjordes med sjuksköterskor på ortopedavdelningen. Data från intervjuerna analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre domäner; individen, avdelningen och organisationen samt elva kategorier uppdelat i underkategorier. Resultatet visade att attityder, invant beteende, det dagliga arbetet samt avsikten att minska smittspridning utgjorde faktorer på individnivå som sjuksköterskorna erfor påverkade följsamheten till BHR. På avdelningsnivå hade ett bra teamarbete, tillgång till information och praktiska förutsättningar en positiv effekt på följsamheten. Följsamheten ansågs förbättras om det på en organisatorisk nivå finns hygienansvariga samt om kontroller utförs. Dessutom visade sig hög arbetsbelastning och utbildning också ha en inverkan på sjuksköterskors följsamhet till BHR i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Det finns fortfarande förbättringsmöjligheter på både individuell-, avdelnings- och organisationsnivå. För att utveckla avdelningens följsamhet till BHR är det viktigt att sjuksköterskornas erfarenheter tas i beaktning och studiens resultat visar på områden som både fungerar bra och ska bevaras samt på områden som kan utvecklas mer.