Browsing by Author "Karlsson, Annelie"

Now showing 1 - 3 of 3

Hur farligt är Göteborg? Risker i GP:s lokalnyheter 1961, 1981 och 2001
(2003) Johansson, Bengt; Henricsson, Lisa; Karlsson, Annelie
"Leker du med killsaker?" - om hegemonisk maskulinitetsstruktur i förskolan
(2012) Karlsson, Annelie; Krak, Emelie; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Genus är det socialt konstruerade könet som skapas i samhället och resulterar i normer och värderingar som påverkar hur vi lever våra liv. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra om det finns några traditionella könsmönster i förskolan, samt att ta reda på hur barnen förhåller sig till dessa i sådana fall. Den metod vi utgick ifrån vid insamlandet av material till vår studie var observation. Vi har befunnit oss i bakgrunden vid genomförandet för att få en så objektiv bild av studieämnet som möjligt. Vårt resultat har vi valt att sammanställa utifrån våra frågeställningar, i tre olika kategorier: Rosa - den omdiskuterade färgen, Föreställningar kring kvinnligt och manligt, samt Könskodade föremål och företeelser. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att det på de förskolor vi har studerat förekommer en hegemonisk maskulinitetsstruktur, där flickor och pojkar har olika förväntningar på sig som de även själva speglar. I vår analytiska diskussion diskuterar vi kring hur arbetet inom förskolan för att motverka denna normativa struktur skulle kunna te sig. I relation till detta redogör vi för pedagogernas förhållningssätt och roll i en strävan efter att utmana dessa traditionella könsmönster.
Det som sitter i knoppen fastnar i kroppen. Lärares uppfattningar kring fysisk aktivitet och inlärning.
(2013) Karlsson, Annelie; Melin, Hanna; Björnfot Bergström, Jennie; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
SAMMANFATTNING I denna studie undersöktes lärares uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse och eventuella påverkan på elevers utvecklings- och inlärningsförmåga genom samtalsintervjuer. Vi har sedan fördjupat oss i relevant litteratur och forskning och kopplat det till lärarnas uppfattningar och svar från intervjuerna. Därefter har resultatet sammanställts och i diskussionsdelen av uppsatsen, redogörs för egna tolkningar och åsikter utifrån den teoretiska bakgrunden och lärarnas uppfattningar. Resultatet från sammanställningen av lärarnas uppfattningar visar på några tydliga likheter och nyckelbegrepp. För det första upplever alla lärarna att fysisk aktivitet har betydelse eller någon form av effekt på elevers koncentrationsförmåga. För det andra menar lärarna att elevernas motoriska färdigheter tränas då fysisk aktivitet eller rörelse sker och att den motoriska förmågan är viktig för inlärningen. Sist men inte minst menar lärarna att för att kunna ta till sig kunskap måste man känna sig motiverad till det. Motivation kan uppnås genom en känsla av trygghet, samhörighet, och glädje. Det handlar om att se människan ur ett helhetsperspektiv, då hälsa samspelar med både kropp och själ. Fysisk aktivitet kan i sig fungera som motiverande, liksom avbrottet från det vanliga skolarbetet fysisk aktivitet kan innebära. Lärarna ställer sig frågande till om det är avbrottet i sig eller aktiviteten som utförs som är den bidragande faktorn till att eleverna kan slutför uppgifter, efter en aktiv paus. Med hjälp av det teoretiska materialet söktes svar på detta. Det visar sig att forskningen som bedrivs, inte heller den kan säkerställa svaret på lärarnas funderingar. Forskare menar att det helt enkelt finns för många faktorer som spelar roll.