Browsing by Author "Karlsson, Emilia"

Now showing 1 - 3 of 3

Att leva med Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
(2016-06-03) Karlsson, Emilia; Gunnarsson, Mathilda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Den obotliga sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS) har ett progressivt sjukdomsförlopp där kroppens muskler förtvinar på grund av skada på hjärnans, hjärnstammens och ryggmärgens motorneuron, vilket leder till en försämrad muskelfunktion. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stötta den drabbade på bästa sätt krävs kunskap om upplevelser av att leva med ALS och vilka känslor det kan medföra. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som belyser personers upplevelser av att leva med ALS. Resultat: Lidande är en känsla som är påtaglig och beskrivande för hur personer med ALS upplever sin livssituation. Personerna upplever en enorm kontrollförlust och en känsla av att hela livet håller på att tas ifrån dem, utan att de kan göra något åt det. Betydelsefullt är att uppleva stöttning från både närstående och sjukvårdspersonal. Slutsats: När en person drabbas av en obotlig sjukdom som ALS är lidande den centrala känslan. Trots vetskapen om att livet snart kan ta slut upplever en del personer ändå hopp och finner mening i sin livssituation. Som sjuksköterska är det viktigt att personen ses i sitt sammanhang och att hänsyn tas till både det fysiska och psykiska lidandet.
How ability to read, write and calculate affects life in rural
(2018-03-06) Karlsson, Emilia; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicin
Abstract Degree project in Medicine, Programme of Medicine How ability to read, write and calculate affects life in rural Uganda, a qualitative study Emilia Karlsson, January 2018, Sahlgrenska University, University of Gothenburg Supervisors: Professor Henrik Sjövall, University of Gothenburg and Research fellow Aloysius Mutebi, Makarere University Key words: Literacy, women, qualitative Background: Literacy is a key determinant of health. It is one of the Sustainable Development Goals to ensure that all youths and most adults achieve literacy and numeracy by 2030. Aim: To assess the effects of literacy and numeracy training on life situation among illiterate or semiliterate adult Ugandan women. Method: A retrospective cohort study, where 22 study subjects were participants of a course and 22 controls were applicants. In-depths interviews were conducted and analysed, using a qualitative method. Results: Achieving basic literacy and numeracy, most of the subjects had improved their economy, they were more optimistic about their future and their children spent more time in school. We did not assess whether children´s school results improved. Mental well-being of the subjects improved. They felt an ability to take care of their families in a better way, although we did not detect any obvious changes in family health status. The course contributed to involving more family members in decisionmaking. Health literacy improved somewhat. Many claimed they maintained a better diet and hygiene. Some bullying by illiterate friends was mentioned, although a majority expressed their social life as positively changed. Conclusion: For people living in absolute poverty, basic literacy and numeracy knowledge might be the key to a decent future. The course participants report improved economy, more uninterrupted school attendance for their children and a stronger hope for a better future. Hereby, future generations will have a chance of a better life.
"Jag är livrädd att jag inte lärt mig": Förskollärarstudenters self-efficacy och känsla av att vara redo
(2017) Karlsson, Amanda; Karlsson, Emilia; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med studien har varit att synliggöra hur studenter uttrycker sina upplevelser och erfarenheter kring sin studiegång vid slutet av deras utbildning i relation till Albert Banduras teori om self-efficacy. Syftet tydliggörs genom följande frågeställningar: "Hur uttrycker förskollärarstudenter att utbildningen förbereder dem inför det kommande arbetslivet?" "Vad uttrycker studenterna att de saknar?" "Vilka faktorer lyfter studenterna fram, i fokusgrupper och i kursutvärderingar, som viktiga i deras utveckling i relation till self-efficacy?" Eftersom syftet varit att få ta del av studenternas upplevelser i relation till teorin om self-efficacy har en kvalitativ metod valts. Mer specifikt handlar det om fokusgrupper och granskning av kursrapporter från studenternas studiegång. Tillsammans med Banduras teori och tidigare forskning har eventuella förklaringar getts om vad som påverkar hur redo studenterna känner sig. Det som blev tydligt i resultatet, och som vi sedan diskuterar, var att studenterna behöver få egna och framförallt bra erfarenheter från utbildningen i det yrke de sedan ska vara verksamma i. Där blev det också tydligt hur andra människor under utbildningen kan påverka deras self-efficacy och därmed hur redo de känner sig. Framförallt rör det sig om de lärare och handledare studenterna möter. Vår tanke är att studien ska bidra med en inblick om studenternas upplevelser. Förhoppningsvis skapar det en medvetenhet hos de personer studenterna möter under sin utbildning, om vikten av att få bra erfarenheter.