Browsing by Author "Karlsson, Helene"

Now showing 1 - 2 of 2

Årsredovisningen - Vilken information efterfrågar analytikerna
(2010-06-04T09:18:07Z) Karlsson, Helene; Johansson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Det har visat sig vara problematiskt att identifiera årsredovisningens användbarhet samt vilken information som efterfrågas. Det har även förekommit funderingar kring årsredovisningens betydelse och vilken nytta den bidrar till. Analytiker fungerar som en viktig mellanhand till aktiemarknaden och dess investerare och eftersom dessa utgör årsredovisningens främsta användare är det viktigt att företagen har kännedom om vilken information analytikerna efterfrågar. Denna bakgrund har därmed lett till studiens huvudsakliga problemformulering: Vilka områden i årsredovisningen kan förbättras för att uppfylla analytikernas önskemål på ett mer tillfredställande sätt? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka områden analytiker anser skulle kunna förbättras i årsredovisningen för att dessa skall få ett bättre beslutsunderlag. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla företag som upprättar sina årsredovisningar i enlighet med IFRS. Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fyra analytiker har utgjort studiens primärdata. Böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare forskning har kompletterats som studiens litteratur. Slutsats: För att kunna förbättra innehållet årsredovisningen efter analytikernas önskemål behöver viss information förtydligas och anpassas till företagets faktiska verksamhet. Studien har visat att det behövs mer information om de områden där stor osäkerhet råder. Några av de osäkerhetsområden som analytikerna anser främst borde förbättras i företagens årsredovisningar är kostnadsstrukturen, känslighetsanalys som påverkar volatiliteten i resultatet. Det krävs även mer upplysningar kring företagsledningen och ägarstrukturen i företagen för att kunna avgöra vilka incitament som finns. Dessutom kan informationen i hållbarhetsredovisningen förbättras för att se hur pass legitima företagen verkligen är. Förslag till fortsatt forskning: Då analytikerna i denna studie har identifierat tre stora osäkerhetsområden i årsredovisningen skulle vidare forskning specifikt undersöka något av dessa områden. Vidare skulle det vara intressant att undersöka om vilka incitament de olika analytikerna kan tänkas ha.
redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar - ur ett investerar. och långivarperspektiv
(2010-06-04T09:11:45Z) Karlsson, Helene; Johansson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv. Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare. Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser. Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering. Dock har användbarheten för långivarna varken förbättrats eller försämrats i samband med beslut om kreditgivning. Sammantaget har denna tillgång till information, för båda intressentperspektiven, gjort att fler bedömningar och förväntningar på framtiden kan utläsas. Förslag till vidare studier: Det hade varit intressant att undersöka hur konkurrenter gentemot varandra förhåller sig till informationsökningen. Ett annat förslag är att undersöka om drastiska nedskrivningarna av goodwill sker i samband med finanskrisen som just nu råder. Vidare skulle jämförbarheten över tid vara en intressant aspekt att undersöka ju mer historisk finansiell information som finns att tillgå.