Browsing by Author "Karlsson, Ida"

Now showing 1 - 5 of 5

Betyg - bara en bokstav? Ett kritiskt utforskande av samhällets reproduktion av maktordningar i den svenska skolan
(2014-08-25) Karlsson, Ida; Nataliasdotter, Kajsa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med uppsatsen är att genom ett maktkritiskt perspektiv på skolan som institution undersöka hur skolan ingår i processer som återskapar maktordningar i samhället. Vi vill undersöka betygssättning i grundskolan som en del av skolinstitutionens makt över elever, då slutbetygen får stor påverkan på elevers framtid. Andra delen av vårt syfte är att undersöka relationen mellan lärare och elev som en möjlig potential i arbetet med att förbättra skolans sjunkande resultat. Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgå från lärarnas berättelse och valda teorier för att söka svar på följande frågeställningar: 1. Hur kan vi förstå lärarnas syn på relationens respektive betygens betydelse för elevers resultat? 2. Vilken betydelse för elevernas framtid tillskrivs betygen i lärarnas berättelse? 3. Hur kan vi förstå de orsaker till en ojämlik skola som framträder i lärarnas berättelse? Fyra högstadielärare har intervjuats och resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av valda teorier och tidigare forskning. Studien visar att relationen mellan lärare och elev är en förutsättning för lärande, vilket i sig är en förutsättning för att lärarna ska kunna uppfylla skolans kunskapsuppdrag. Genom en god relation mellan lärare och elev kan elevers specifika kompetenser och styrkor lyftas fram medan fokus på kriterier och måluppfyllelse riskerar att rikta uppmärksamheten mot elevernas brister. Kravet på mätning av kunskaper kräver en måttstock som bär på och återskapar normer och värderingar kring hur elever ska vara och hur deras olika förmågor värderas. Vi visar på de olika förutsättningarna som råder i de olika skolorna i studien och att förväntningar på elever ställs olika högt beroende på den kategori de anses tillhöra. Kategoriseringar som till stor del baseras på elevernas bakgrund. Möjligheterna till olika betyg påverkas av elevers bakgrund vilket i sin tur formar de mål som elever sätter upp för sig själva och förväntas uppnå. Koncentrering av elever med svensk respektive utländsk bakgrund i olika skolor riskerar att naturalisera en ojämlik samhällsordning där vissa grupper inte får tillgång till högre utbildning. Detta i sin tur får konsekvenser för framtida livschanser.
En kompensatorisk litteraturundervisning? En intervjustudie om svensklärares legitimeringar av läsning och litteraturval för heterogena klassrum
(2018) Karlsson, Ida; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
I en globaliserad värld blir skolors klassrum allt mer heterogena, vilket även gäller svenskämnet. I ämnesplanen för svenska på gymnasiet beskrivs hur läsning kan leda till förståelse av sig själv och andra samt öppna upp för nya perspektiv och tankesätt (Skolverket, 2011/2017). Således torde det i litteraturundervisningen finnas förutsättningar för elever med olika bakgrunder att mötas. Undersökningens syfte är att bidra med ökad kunskap om svensklärares resonemang kring legitimeringar av litteraturläsning och litteraturval med fokus på lärares arbete i heterogena klassrum där det finns flerspråkiga elever. Uppsatsens metod är en intervjustudie med sju lärare. Resultatet visar att elevernas läsvanor snarare än flerspråkighet påverkar lärarnas legitimeringar av läsning och litteraturval. Igenkänning är en viktig legitimering av urval eftersom det anses motiverande och intresseväckande. Enligt lärarna har läsningen en bildande funktion. Det kan antingen innebära litterär kunskap, kunskap om kulturarv eller att utveckla självreflexivitet. Ett övergripande kompensatoriskt perspektiv urskiljs vilket leder till ett ifrågasättande av Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Ett förslag på en kompletterande konception lyfts fram.
Lär dig mura
(Hantverkslaboratoriet, 2018) Börjeson, Benjamin; Karlsson, Ida; Lundvang, Anders; Hantverkslaboratoriet; Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
En time lapse-film med budskapet: lär dig mura, ansök om att bli student på Bygghantverksprogrammet - inriktning mur, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Medverkande murare: Anton Bachs och Erik Petersson. Teknisk expert: Anders Göransson. Filmen är inspelad i februari 2018 i Mursal 2, Trädgårdens skola, Mariestad, Västergötland. Producent: Benjamin Börjeson. Redigering: Ida Karlsson. En film från Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, 2018.
Men, män har också bröst!
(2010-12-06) Jonsson, Kristina; Karlsson, Ida; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Stora insamlingar görs årligen till bröstcancerforskning. En grupp som oftast förbises i dessa sammanhang är män som drabbas av bröstcancer, de utgör endast ca 1 % av all incidens, men förtjänar likväl uppmärksamhet och god omvårdnad. Medias uppmärksamhet och vårdpersonals kunskap om bröstcancer baseras nästintill uteslutande på kvinnlig bröstcancer. Syftet är att beskriva upplevelsen av bröstcancer bland män och och bidra till synliggörandet av denna patientgrupp, vilket kan minska onödigt vårdlidande och stärka vårdande relationer mellan patient och sjuksköterska. Formen är en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna är sex stycken till antalet och har framtagits ur databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Som analysmodell för litteraturstudien användes ”Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning”. Granskningen har bestått i att villkor och upplevelser för bröstcancersjuka män har identifierats och tematiserats. Tre teman och subteman utkristalliserades: Information (subteman: Om sjukdomen, Om behandlingen, Könsspecifikt), Kroppsliga och psykologiska förändringar (subteman: Sexuell funktion, Utseende, Självbild) och Stöd (subteman: Personal, Närstående, Stödgrupper). Resultatet visar att männen framförallt upplever brister i tillgänglig information, både från vårdpersonal och i tryckt form. Stöd och samtal sökte de huvudsakligen hos sina makar/partners, intresse för att delta i stödgrupper var svalt. En av de största konsekvenserna av sjukdom och behandling var en förändrad självbild, dels pga. ärr efter kirurgi, dels pga. genomgångna psykologiska förändringar. Situationen för männen med bröstcancer har diskuterats i relation till omvårdnadsteoretikerna Eriksson och Kasén, samt genusteoretikerna Ekman och Johansson. Det finns ett flertal saker vårdpersonal behöver förbättra i mötet med bröstcancerdrabbade män för att undvika att orsaka vårdlidande och ökad isolering för en grupp som tillhör en minoritet.
Resan mot ett nytt liv En kvalitativ intervjustudie om kvinnors återhämtningsprocess efter uppbrottet från en nära relation med våld.
(2015-01-27) Johansson, Natalie; Karlsson, Ida; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnors situation kan se ut minst ett år efter ett uppbrott från en relation med våld, både utifrån kvinnors och professionellas perspektiv. Studiens fokus var hur kvinnors återhämtningsprocess kan se ut och vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för en god återhämtning. De frågeställningar studien ämnade besvara var: Vilka faktorer kan ha betydelse för kvinnans återhämtningsprocess? samt Hur kan kvinnor uppleva sin situation och sina känslor minst ett år efter uppbrottet? Genom semistrukturerade intervjuer med tre tidigare våldsutsatta kvinnor samt två professionella som arbetar aktivt med denna målgrupp framkom studiens resultat. Analysen av empirin genomfördes utifrån en tematisk analys och en djupare förståelse för resultatet skapades sedan med hjälp av nätverksperspektivet, empowerment, copingteori samt begreppet nyorientering. Studien visade att nätverket är av stor betydelse för kvinnors återhämtningsprocess efter att de har lämnat ett förhållande med våld. Dels har det privata nätverket stor betydelse men också det professionella. Under intervjuerna framkom det vidare att de tre tidigare våldsutsatta kvinnorna har medverkat i gruppsamtal där de mött kvinnor som befunnit sig i liknande situationer. Också de professionella arbetar med gruppsamtal för denna målgrupp. Resultatet visade emellertid att gruppen har haft en stor betydelse för kvinnornas återhämtningsprocess. Studien visade också att det tar lång tid för kvinnorna i denna studie att reparera sig emotionellt. Det tar lång tid för kvinnan att känna sig emotionellt fri. Studien visade också att om kvinnan inte har bearbetat vad hon har varit med om och sina känslor kring det så påverkar det henne negativt om hon skulle gå in i en ny kärleksrelation. Resultatet visade slutligen att kvinnorna upplever att de kämpar mot ett nytt och självständigt liv.