Browsing by Author "Karlsson, Josefine"

Now showing 1 - 6 of 6

Att bestämma påföljd för den unge lagöverträdaren, en studie av påföljdsreglerna för ungdomar
(2011-01-21) Karlsson, Josefine; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Intermodala transporter i en föränderlig miljö En studie om hur trender kan förändra förutsättningarna för intermodala transporter vid Göteborgs Hamn.
(2021-06-30) Rogestedt, Josefina; Karlsson, Josefine; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Det finns idag en utbredd miljömedvetenhet hos slutkonsumenter och företag vilket bidrar till förbättringar gällande näringslivets miljömässiga hållbarhet. En bransch som står för en stor del av Sveriges miljöpåverkan men som samtidigt är nödvändig för att möjliggöra global handel är transportbranschen. Klimatfrågan inom transportbranschen kan tacklas på olika sätt där en åtgärd som ofta förespråkas är fler järnvägstransporter. Ett transportupplägg som därför i många fall förespråkas av beslutsfattare är intermodala transporter då detta bygger på en kombination av olika transportmedel där järnvägstransporter är centrala. En transportnod som har en väletablerad intermodal logistikanläggning och som dessutom är Skandinaviens största hamn är Göteborgs Hamn. Till följd av det ökade miljöfokuset i samhället ser framtiden ljus ut för de intermodala transporterna i anslutning till Göteborgs Hamn. Det finns dock trender av global karaktär som kan få en påverkan på dessa intermodala transporters framväxt. Dessutom kan covid-19-pandemin påverka hur dessa globala trender utvecklas vilket i sin tur kan ha en påverkan på de intermodala transporterna. Alla dessa aspekter skapar en osäkerhet kring hur intermodala transporter kommer att kunna vidareutvecklas och det är just detta som denna studie handlar om. Syftet med arbetet är således att identifiera och undersöka hur aktuella trender kan påverka förutsättningarna för fortsatta intermodala tågtransporter till och från Göteborgs Hamn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och består dels av litteraturstudier och dels av semistrukturerade intervjuer. Till intervjuerna valdes olika aktörer inom transportbranschen med någon koppling till Göteborgs Hamn. Detta för att kunna göra en genomgående analys av trenders påverkan på intermodala transporter utifrån olika perspektiv. Baserat på tidigare forskning inom ämnet samt de genomförda intervjuerna kunde flertalet trender med påverkan på intermodala transporter identifieras. Studien visade på svårigheter att hantera ryckigheter och ojämna godsflöden i intermodala transportkedjor. Denna problematik kan dock reduceras med infrastrukturinvesteringar och effektiv materialhantering vilket är enklare att uppnå med hjälp av dagens teknik. Vidare var förändrade kostnad-och avgiftsstrukturer också trender som identifierades som problematiska. Problematiken som är kopplad till dessa trender har dessutom förstärkts något till följd av covid-19-pandemin. Dessa kostnadsstrukturer kan missgynna de intermodala transporterna och i syfte att främja de intermodala transporterna bör dessa strukturer justeras. Synen på trenderna och dess eventuella problematik varierade dock mellan aktörerna vilket visar på en splittring inom transportbranschen. Trots detta kunde slutsatsen dras att det finns en gemensam vilja inom branschen att samarbeta aktörer emellan vilket även beskrivs som en förutsättning för välfungerande intermodala transporter.
Kommunikation på akutmottagning - ur sjuksköterskans och patientens perspektiv
(2012-12-18) Johansson, Victoria; Karlsson, Josefine; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna. Många möten är även ofta korta och standardiserade och kan upplevas som mycket främmande för patienter. Kommunikation finns med som en genomsyrande del av sjuksköterskans yrkeskunnande och kompetens, vilket tas upp inom alla områden i kompetensbeskrivningen. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och patienter upplever och förhåller sig avseende kommunikationen i omvårdnad på akutmottagning. Metod: Arbetet är en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Granskning av artiklar gjordes därefter med utgångspunkt från syftet och tolv artiklar valdes ut till bearbetning. Resultat: Många faktorer påverkade kommunikationen på akutmottagningen, en av dessa var enligt sjuksköterskorna den stora tidsbristen. Sjuksköterskorna beskrev vikten av patientdelaktighet och hur information var grundläggande för att detta skulle möjliggöras. Patienterna rapporterade dock en brist i informationsgivning och önskade mer kontakt med sköterskorna. Konklusion: Efter granskning av studiernas resultat dras slutsatsen att det finns en brist i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor på akutmottagning. För att minska denna brist anser författarna att kommunikation inom vården bör uppmärksammas mer bland sjuksköterskor på arbetsplatsen.
Kvinnor med adhd och deras minnen av sin skolgång och psykiska hälsa! En intervjustudie med narrativ ansats ur ett specialpedagogiskt perspektiv
(2024-02-15) Hesslegård, Fanny; Karlsson, Josefine; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Denna studie fokuserar på kvinnor med adhd (som är en förkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolgång och psykiska hälsa. Metoden är kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd. Teoretiska utgångspunkter för studien är narrativ teori och stigma. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka insatser som krävs inom det specialpedagogiska fältet för att flickor med adhd ska ha bra förutsättningar att slutföra sina studier, utan att deras hälsa påverkas negativt. Syftet är vidare att belysa vilka tidiga tecken på adhd kvinnor med adhd beskriver för att kunna identifiera flickor med adhd tidigare. Grunden för ämnet är att flickors svårigheter och symptom oftare missas samt att deras symptom behöver vara större gentemot pojkar för att upptäckas. Detta resulterar i att de får vänta längre på diagnos. Respondenternas erfarenheter har analyserats och tematiserats för att hitta gemensamma nämnare, både när det gäller deras skolgång och psykiska mående. Vi är intresserade av hur flickor med symptom på adhd kan identifieras samt vilka anpassningar och stöd specialpedagogiken kan bistå med för dessa flickor. Resultatet visade många gemensamma faktorer som har sammanställts ur fyra olika delar: adhd, psykisk ohälsa, sociologiskt perspektiv och specialpedagogiskt perspektiv. Genom kvinnornas berättelser bekräftar vårt resultat precis som tidigare forskning visat, att kvinnorna haft problem med psykisk ohälsa. De flesta har klarat av skolan men det fanns några som fallit ur skolsystemet efter en kamp både med studier och psykisk ohälsa. Det har framkommit svårigheter med bland annat uppmärksamhet, fokus, planering, tidsuppfattning och impulsivitet. Det har även framkommit under studiens gång att det finns forskning om flickor med adhd, men forskningen har inte fått spridning än enligt kvinnorna i denna studie. Gemensamt var att ingen av kvinnorna visste om att deras svårigheter bottnade i en adhd-diagnos, vilket gjorde att de skulle hantera något i skolan de inte visste att de hade. Flera av kvinnorna har själva utvecklat bra strategier för att deras liv ska fungera och alla kvinnorna medicinerar idag för sin adhd.
Livskvalité efter en levertransplantation hos patienter med alkoholbetingad leversjukdom
(2013-11-29) Ekengren, Lina; Karlsson, Josefine; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i alkoholberoende. Av patienter som är alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom. Ett beroende kan orsaka eller förvärra en psykisk ohälsa vilket ökar risken för ett mer utbrett beroende. Syfte: Belysa hur livskvalitén och hälsan påverkas för en patient med alkoholbetingad leversjukdom efter en levertransplantation. Metod: Litteraturöversikt som baseras på tretton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997-2013. Resultat: Patienter med en alkoholrelaterad leversjukdom hade en sämre psykisk ohälsa både innan och efter transplantationen än patienter som genomgått en levertransplantation på grund av en annan leversjukdom. Patienterna uppskattade sin livskvalitét bättre efter transplantationen i jämförelse med innan. Patienternas självuppfattning och de somatiska symptomen förbättrades. Patienterna uppskattade livet mer än innan operationen. Riskfaktorer som uppmärksammandes i relation till återfall efter transplantationen var ålder, kön, ekonomi, familjestöd, väntetid på en transplantation och psykisk ohälsa. En tredjedel av alla återfall skedde under det första året efter transplantationen. Patienter som började dricka igen uppgav att orsakerna till återfallet var en social händelse, problem relaterade till arbete eller familjen, psykisk ohälsa eller hjälp till att somna. En del patienter visste inte varför de började dricka eller varför de drack. Slutsats: Patienter med alkoholbetingad leversjukdom har bättre livskvalitét än innan transplantationen. Patientens helhetsproblematik behöver uppmärksammas och täta uppföljningar krävs för att fånga upp patienter som riskerar att återfalla in i beroende.
Ventilationssystemets påverkan på operationspersonalens arbetssätt i förhållande till infektionsprevention
(2020-08-05) Karlsson, Josefine; Larsson, Ulrika; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem inom vården där postoperativa infektioner står för 34 procent av alla vårdrelaterade infektionen inom den kirurgiska vården. Dessa skador för automatiskt med sig förlängda vårdtider, höga kostnader och ett stort lidande för patienten. För att kunna skydda patienten från en vårdskada behöver operationssjuksköterskan kunskap om att förebygga postoperativa infektioner. Denna kunskap innefattar en förståelse om hur arbetet inne i operationssalen ska gå till och olika variablers betydelse för smittspridning. Dessa variabler innefattar bland annat ventilation, personalens klädsel, trafik in och ut från salen, maximalt antal personer inne i salen samt personalens rörelsemönster i salen. Syfte: Syftet med denna studie är att studera skillnader i operationspersonalens följsamhet till riktlinjer och arbetssätt i salar med två olika ventilationssystem relaterat till risk för exogen smittspridning. Metod: Studien är en kvantitativ observationsstudie. 20 observationer utfördes fördelat till 10 observationer i operationssal med omblandad ventilation och 10 observationer i salar med laminär ventilation (LAF). Ett observationsprotokoll utarbetades och följdes sedan under samtliga observationer. Den insamlade data analyserades och redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Inga tydliga skillnader kunde observeras gällande operationspersonalens arbetssätt utifrån riktlinjer emellan de två ventilationstyperna. Skillnader kunde dock ses gällande operationssalarnas fysiska miljö, förtäckta ventilationsventiler och en skillnad i area mellan de två typerna av operationssalar observerades. Salarna med omblandad ventilation var betydligt mindre och hade i större utsträckning förtäckta ventiler än de med LAF. Trafik in och ut ur salar skedde frekvent i båda typer av operationssalar men visar ingen skillnad mellan ventilationstyperna. Slutsats: Operationssalars fysiska miljö har stor betydelse för arbetets upplägg inne i operationssalen och påverkar därmed risken för smittspridning. Dörröppningar sker frekvent och befintliga hjälpmedel är underutnyttjade och behöver ses över.