Browsing by Author "Karlsson, Linda"

Now showing 1 - 14 of 14

Att främja barns språkliga förståelse - en fenomenografisk studie om förskollärares uppfattningar av högläsning med boksamtal i förskolan
(2024-07-04) Bodforss, Tina; Karlsson, Linda; Börjesson, Linda; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I läroplanen för förskolan kan man läsa att “Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” (Läroplan för förskolan, Lpfö, 2018 s. 8). Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av högläsning med boksamtal som medel för att berika och främja barns språkliga förståelse i förskolan och vidare vad förskollärare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av förskollärare. Med en fenomenografisk ansats har vårt empiriska material noga analyserats och sedan arbetats ned och bidragit till olika utfallsrum/beskrivningskategorier, där vi har fått syn på likheter och skillnader som framgår i förskolans verksamhet. De fyra beskrivningskategorier studien givit är olika didaktiska strategier, planering/reflektion, organisation och forskning/styrdokument som vi ingående analyserat utifrån den data som samlats in. Resultatet visar både variationer och samstämmighet kring hur man ser på och hur man undervisar genom högläsning med boksamtal i förskolan. Framför allt så påtalas de fördelar som högläsning med boksamtal bidrar till – exempelvis ökat ordförråd och samspel i olika situationer. Resultatet visar också andra gynnsamma didaktiska strategier som används i undervisningssyfte bland barn och vidare främjandet av deras språkliga förståelse i förskolan. Ytterligare framkommer de svårigheter och utmaningar som gör att högläsning med boksamtal inte sker i den omfattning som önskas. Resultatet visar också på att planering, reflektion och analys av den egna verksamheten blir en kvalitetssäkring av förskolans verksamhet. Att förhålla sig till forskning och styrdokument är även det något som ses som betydelsefullt för att utbildningen ska bedrivas på ett tryggt och likvärdigt sätt.
”Där är jag faktiskt inte riktigt nöjd med min insats” – en studie om hur lärare hanterar elevers läs- och skrivsvårigheter,
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2006) Karlsson, Linda; Palmgren, Markus
Abstrakt Linda Karlsson & Markus Palmgren: ”Där är jag faktiskt inte riktigt nöjd med min insats” – en studie om hur lärare hanterar elevers läs- och skrivsvårigheter, examensarbete 10 poäng, Göteborgs Universitet, 2006 Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivinlärning, avkodningsinriktad utgångspunkt, helordsinriktad utgångspunkt, dyslexi Syftet med denna studie är att undersöka hur tre skolor i en mindre kommun i Sverige har valt att hantera läs- och skrivsvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Hur agerar lärarna för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter; ändrar de sin undervisningsmetod? Undersökningen är baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultaten visar att lärarna inte ändrar sitt arbetssätt för att underlätta för de elever som har svårigheter att bemästra skriftspråket. Lärarna väljer istället att ge de elever som får problem med att läsa och skriva antingen kompensatorisk hjälp utanför klassrummet, med hjälp av en specialpedagog/speciallärare, eller enklare uppgifter, och då inom ramen för sin ordinarie undervisningsmetod.
Din Vardag Vår Politik. Funktionsrätt - en social dokumentär om samtid och framtid
(DHR Göteborgsavdelningen, Unga rörelsehindrade, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2025-09) Karlsson, Linda; Larsson, Per Olof; Lundälv, Jörgen
Från identifikation till insats
(2021-02-26) Anvell, Maria; Karlsson, Linda; Larsson, Karin; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka kartläggningsmaterial i matematik som används i årskurserna 1-6, utöver de obligatoriska bedömningsstöd som Skolverket ger ut. Syftet var även att undersöka på vilken nivå beslut om kartläggningsmaterial tas, samt vilken yrkesgrupp som ansvarar för genomförandet och/eller analysen av resultatet. Teori I studien presenteras olika teorier kring orsaker till matematiksvårigheter- där fokus ligger på att identifiera elever i matematiksvårigheter. Ett instrument för detta är att använda sig av kartläggningsmaterial. I studien används Bergs frirumsmodell för att beskriva på vilka nivåer kartläggningsstrukturer bestäms samt om och hur skolor, enskilda lärare och arbetslag utnyttjar frirummet i arbetet med kartläggningar. Metod Då studiens syfte var att få en överblick över hur skolor i Sverige arbetar med kartläggning, föll valet på den kvantitativa metoden. För att besvara studiens frågeställningar gjordes en enkätundersökning. Enkäten avslutades med en helt öppen “övrigt/annat-fråga” för att få fatt i andra tankar och åsikter utöver de givna svaren. Enkäten skickades ut både genom riktade mail till matematiklärare samt i olika facebookgrupper med inriktning/intresseområde matematik, pedagogik och lärande. Resultat 245 enkätsvar inkom. Resultatet visade att många skolor i Sverige använder sig av kartläggningsmaterial som är utgivet av Skolverket samt att drygt hälften av respondenterna uppgav att det finns planer och rutiner kring kartläggningsarbete. Vidare framkom att analysen av resultat av kartläggningar i matematik i stor utsträckning leder till någon form av insats för de elever som inte når förväntat resultat. Rutiner kring kartläggningsarbetet samt insatser i matematik ser olika ut på skolor runt om i Sverige. Vår slutsats är att frirummet behöver minskas för att likvärdighet i skolorna ska råda i så stor utsträckning som möjligt.
INSTITUTIONAL INVESTORS’ ATTITUDES TOWARDS RISK AND FACTORS INFLUENCING FINANCIAL DECISION-MAKING
(2005) Lamminpää, Vilhelmiina; Karlsson, Linda; Göteborgs universitet/Graduate Business School
The stock markets grow constantly, and trade has become more international and mobile. The interest in understanding the investors' and managers' attitudes towards risk and financial decision-making is stronger than ever before. The purpose of this study is to increase understanding of institutional investors' attitudes towards risk as well as some of the factors influencing value creation in financial decision-making. It compares the theoretical concept of risk in investing with the reality of the finance world of today, as viewing risk in a way that differs from the assumptions of financial theory has implications for the actual financial decision-making. The results of this study show that investors' perception of risk diverges from what is stated in the financial theory. However, managers and investors do not differ much in their view of risk, or their attitudes towards financial decision-making. This study fails to support the theory of a rational decision maker, since the results show that managers can influence investors through such factors as personal characteristics, problem framing, and financial measures. The results also reveal myopic loss aversion among institutional investors.
Mobbning i årskurs nio - En studie om elevers utsatthet och skolornas förebyggande arbete i Uddevalla.
(2009-08-28T10:11:52Z) Haag, Anders; Karlsson, Linda; Kullander, Anna; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Många elever går till skolan varje dag med en klump i magen av ångest för vad som väntar. Mobbning är ett stor och växande problem som ökat igenom åren. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning är stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i årskurs nio, utsatthet gällande mobbning i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur många av eleverna i årskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som är utsatta för mobbning. Vi ämnar även undersöka hur dessa skolor arbetar förebyggande gällande mobbning. Syftet är också att se om det finns någon tendens till relation mellan elevernas erfarenhet av utsatthet gällande mobbning och hur rektorer och kuratorer benämner skolornas förebyggande arbete mot mobbning på våra tre skolor. Då vi gör en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så går det inte att påvisa något säkert samband mellan resultaten i dessa undersökningar när det gäller elevers erfarenheter av mobbning och skolans förebyggande arbete. Denna tendens till relation mellan elevers erfarenheter och skolan förebyggande arbete gällande mobbning är dock något som vi i vår uppsats vill belysa. Våra frågeställningar: 1. Hur många av eleverna i årskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor är utsatta för mobbning? 2. Hur arbetar tre av Uddevalla kommuns skolor förebyggande mot mobbning? 3. Finns det någon tendens till relation mellan hur rektorer och kuratorer benämner sitt förebyggande arbete och elevernas erfarenheter av utsatthet gällande mobbning? Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Kvantitativ i form av en enkät som elever i årskurs nio på tre skolor i Uddevalla kommun har fått fylla i. Sammanlagt fylldes den i av 222 respondenter. Vi har sedan genomfört sammanlagt sex intervjuer med kuratorer och rektorer på de tre skolorna. Vårt huvudresultat är att 12.4% av eleverna i årskurs nio i våra tre skolor upplever sig mobbade. I intervjuerna har det framkommit att skolorna arbetar ganska lika med det förebyggande arbetet. Det kan vara en av anledningarna till att den skillnad vi fick fram mellan skolorna i antal elever som upplever sig mobbad inte är tillräckligt stor att den blir signifikant. Då vi tror att skolans förebyggande arbete mot mobbning hänger ihop med hur många elever som är utsatta.
Ormens bedrägeri blev flickans skuld
(2017-01-24) Harsan, Goulperin; Karlsson, Linda; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att undersöka hur flickors respektive pojkars sexualitet framställs i LVU-domar och hur dessa beskrivningar kan förstås genom ett historiskt perspektiv. Vi har även undersökt konstruktionen av flickors sexualitet i LVU-domarna med stöd av socialkonstruktionism, makt- och genusteorier. Vi har gjort en kvalitativ dokumentanalys. Vårt urval består av 40 LVU-domar från 2016. 20 LVU-domar gällande flickor och 20 LVU-domar gällande pojkar. Av våra resultat framkommer det att flickornas sexualitet nämndes i avsevärt större utsträckning än pojkarnas. Vi har även sett att flickornas sexualitet beskrivs som problematisk och som något de bör behandlas för. Det finns även en tendens att skuldbelägga flickorna för de övergrepp de utsatts för.
På spaning efter delaktighet och inflytande - En etnografisk studie i förskolan
(2012) Karlsson, Linda; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning: Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagogerna på förskoleavdelningen Stjärnan arbetar med att utveckla barns delaktighet i och inflytande på sin vardag. Syftet preciseras i följande frågeställningar: -I vilka situationer är barnen delaktiga och hur görs de delaktiga? -I vilka situationer utövar barnen inflytande och hur får de inflytande? För att studera detta har jag genomfört en fältstudie inspirerad av en etnografisk ansats på en förskola, där jag observerat och intervjuat ett arbetslag. Mitt fokus har legat på att synliggöra pedagogernas arbete med barns delaktighet och inflytande. I resultatavsnittet har jag beskrivit tre situationer jag fann särskiljt utmärkande, här kallade Stationer, Projektarbete och Förskolans miljö, i fråga om pedagogernas arbete med barns delaktighet och inflytande över verksamheten. Ett demokratiskt arbetssätt är mycket framträdande på förskolan och barnen är delaktiga i flera olika situationer vilka är av både formell och informell karaktär. För att barnen skall bli delaktiga och ha inflytande över sin vardag krävs det att man har en tilltro till barnet, att man ser det som kompetent. Ännu en viktig del i pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande är att man i detta arbete måste ta hänsyn till barns erfarenhetsvärld och att delaktighet också innebär att ge barnen tillgång till aktiviteter de ännu inte känner till, vilket vidgar deras erfarenhetsvärld. För att arbetet med barns delaktighet och inflytande skall utvecklas är dokumentation av den verksamheten man bedriver en viktig del i processen. Arbetet med barns delaktighet och inflytande i verksamheten är en del av det uppdrag vilket beskrivs i de styrdokument som reglerar förskolan. Att synliggöra hur arbetet med barns delaktighet och inflytande ter sig är därför av stor vikt för den yrkeskår som är verksam inom förskolan.
På vilka grunder planerar lärare sin matematikundervisning – En studie om hur tre lärare planerar sin matematikundervisning i år 1.
(2011) Fernhall, Per; Gustavsson, Catharina; Karlsson, Linda; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Efter erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upptäckt att matematikundervisningen i skolan kan se avsevärt annorlunda ut beroende på vilken skola man undervisar på. Vi ville undersöka vilka utgångspunkter olika lärare har när de planerar sin undervisning. Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka hur tre lärare planerade sin matematikundervisning i år 1, samt att genom elevdiagnoser se om lärarnas bild av elevernas individuella kunskaper överensstämde med verkligheten. Som metod har vi använt oss av intervjuer med lärare och diagnoser av elevers kunskaper. Vi har valt att diagnostisera eleverna med skolverkets material Diamant. Vi valde att genomföra förkunskapsdiagnosen AF samt AG 1 som behandlar additioner och subtraktioner inom talområdet 0-9. Två av lärarna var relativt läromedelstyrda och följde upplägget i läroboken medan den tredje läraren arbetade utan lärobok. Vi såg en koppling mellan lärarnas planering och elevernas diagnosresultat. De två lärarna som följde lärobokens upplägg ansåg inte att en terminsplanering för år 1 var nödvändig, medan den tredje läraren som arbetade mycket konkretiserande planerade upp hela terminen med syfte och mål för varje delmoment. Resultatet från diagnoserna visade att elever vars lärare hade en välstrukturerad terminsplanering också uppvisade ett godare resultat på diagnosen. Även om vår studie inte ger en generell bild över hur olika lärare bedriver sin undervisning anser vi ändå att det krävs en strukturerad planering. Denna planering ska vara utformad för både elever och lärare i syfte att uppnå de nationella målen för matematikämnet.
Patientens välbefinnande i samband med koronarangiografi och PCI
(2016-06-13) Blomqvist, Emelie; Karlsson, Linda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Kranskärlssjukdom uppträder vid förträngning i hjärtats koronarartärer orsakat av ateroskleros. Koronarangiografi och perkutan koronarintervention (PCI) är en angiografi respektive intervention av hjärtats koronarartärer. Med hjälp av Seldingertekniken har PCI kommit att idag vara den primära behandlingsmetoden i samband med akut hjärtinfarkt. Koronarangiografi har ett stort diagnostiskt värde i tidigt stadie av kranskärlssjukdom. För att kunna bemöta patienten och främja en god vård i samband med en koronarangiografi och/eller PCI förutsätts att vårdgivaren har kunskap kring vad som påverkar patientens välbefinnande under undersökningen och behandlingen. Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som påverkar patientens grad av välbefinnande i samband med koronarangiografi samt PCI. Metod: En beskrivande litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ- respektive kvalitativ ansats som kvalitetsgranskats utifrån Friberg (2012) samt Willman, Stoltz & Bathsevani (2011). Resultat: Analys av likheter i resultatinnehåll resulterade i fem teman som samtliga är faktorer som påverkar patientens välbefinnande i samband med koronarangiografi och PCI; upplevelsen av smärta, upplevelsen av oro och rädsla, känslan av trygghet, känslan av delaktighet och känslan av hopp. Resultatet visar att majoriteten av patienter som genomgår en koronarangiografi och/eller PCI upplever smärta samt oro och rädsla i samband med angiografin/interventionen. En stor andel patienter upplevde röntgensjuksköterskans närvaro bidragande till en känsla av trygghet. I resultatet framkommer även att olika grader av delaktighet och hopp påverkar välbefinnandet hos patienten i samband med angiografin och interventionen. Slutsats: Känslan av trygghet, delaktighet och hopp kan främjas av röntgensjuksköterskan genom adekvat information, bevarande av patientens integritet samt genom att skapa en god relation med patienten. Smärta, oro och rädsla kan lindras av röntgensjuksköterskan genom att bejaka patientens komfort i interventionssalen samt uppmärksamma och identifiera rädslor hos patienten. Mötet i det akuta skedet mellan röntgensjuksköterskan och patienten kan bidra till att dessa faktorer inte främjas och lindras till fullo. Patienten intar en passiv roll och kan uppleva sin delaktighet begränsad av tidsbrist och otillräcklig information.
Risker, säkerhet och inkluderande spårvagnar ur ett funktionshinderperspektiv - rapport från ett forskningsprojekt
(University of Gothenburg / Göteborgs universitet, 2022) Lundälv, Jörgen; Larsson, Per-Olof; Carlsson, Anna; Kindberg, Robert; Kindberg, Kristina; Karlsson, Linda; Department of Social Work / Institutionen för socialt arbete; Chalmers industriteknik; Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben; Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet DHR, Göteborgsavdelningen
Risks, safety and inclusive trams from a disability perspective -Report from a research project
(2022) Lundälv, Jörgen; Larsson, Per Olof; Carlsson, Anna; Kindberg, Robert; Kindberg, Kristina; Karlsson, Linda
Skrivutveckling - med hjälp av datorn i förskolan och förskoleklass
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2006) Berglund, Johanna; Oja-Salmenranta, Maria; Karlsson, Linda
Abstract Arbetets titel Skrivutveckling - med hjälp av datorn i förskolan och förskole-klass Arbetets art C-uppsats i det allmänna utbildningsområdet för lärarprogrammet. Institution IPD – Enhet för lärande och undervisning Sidantal 33 sidor Författare Johanna Berglund, Linda Karlsson och Maria Oja Salmenranta Handledare Patrik Lilja Tidpunkt Vårterminen 2006 Nyckelord Förskolan, förskoleklass, dator och skriv- och läsinlärning Problem Det finns idag nya verktyg tillgängliga, t.ex. datorer, som man kan använda sig av när man ska lära barnen något, t.ex. att skriva. I lit-teraturen och på våra VFU1-platser har vi läst och sett att peda-gogerna har svårt att integrera datorn i förskolan och förskole-klassens verksamhet. Syfte Vårt syfte med arbetet är att göra en fallstudie, i en förskoleklass. För att se hur verksamheten ser ut och hur de använder sig av da-torn i verksamheten och hur de hjälper barn att lära sig skriva och läsa. Genom en fallstudie vill vi se om man kan dra paralleller mellan förskoleklass och förskolan. Frågeställningar Utifrån syftet frågar vi oss: Hur verksamheten ser ut, vilka skriv- och läsprocesser barnen deltar i, hur datorn har integrerats i verk-samheten och vilka paralleller kan man dra mellan förskola och förskoleklass. Material Vi har använts oss av litteratur som behandlar vad förskola och förskoleklass har för verksamhet och hur den tidiga skriv- och läs-utveckling ser ut. Metoder och analyser För att se hur detta ämne behandlas i en verksamhet har vi gjort en fallstudie som består av en intervju och tre observationer från en förskoleklass och våra egna erfarenheter från VFU i förskolan. Resultaten och Man kan dra vissa paralleller mellan förskolans och förskole- didaktiska klassens organisation. Vi har sett att det går att integrera konsekvenser datorn i dessa verksamheter på ett enkelt sätt, genom att låta barnen skriva i Word och PowerPoint. Barn som har svårt med finmotoriken kan lättare skriva texter på datorn. När barnen skriver på datorn är det bra att ta bort rättstavningsprogrammet, för att barnen ska uppmuntras i skrivflödet och inte stoppade p.g.a. röda strecket.
Sockerberoende - Några kvinnors syn på sitt upplevda sockerberoende
(2011-03-03) Anund, Helena; Karlsson, Linda; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Sockerberoende är ett omtvistat ämne då det vetenskapligt inte existerar hos människan. Det finns människor som förespråkar att sockerberoende är en ärftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom på ett så kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjärnan och får man inte drogen uppstår abstinens. Andra faktorer som kan påverka vårt intag av mat och sötsaker är aptitreglering och stress. Syftet med vårt arbete var att öka förståelsen för hur några personer som ansåg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrådgivning för den här gruppen. För att göra detta valde vi en kvalitativ metod där vi gick ut och intervjuade sju kvinnor som själva ansåg att de hade ett sockerberoende. Resultatet visade att kvinnorna som upplevde ett sockerberoende har upplevt en förbättring av sin livssituation då de har uteslutit socker och snabba kolhydrater ur sin kost. Tidigare använde kvinnorna som vi intervjuade socker för att belöna, trösta eller för att slippa känna. Kvinnorna kunde äta stora mängder godis och/eller andra snabba kolhydrater. De hade ett matintag som avvek från SNR både innan och efter sitt missbruk av socker. När de tillfrisknat följde de måltidsordningen enligt SNR men hade en annan energifördelning med endast cirka 15 energiprocent kolhydrater. Personer som anser sig vara sockerberoende slussas mellan olika instanser eftersom de inte hör hemma någonstans. De har istället fått hjälp via olika självhjälpsgrupper som arbetar med 12-stegsmodellen för att komma ur sitt beroende. De har även fått hjälp av en sponsor och har en matplan som de följer. Den hjälp som önskades var mer information om sockerberoende samt en plats att få komma till där man kunde rena kroppen från socker.