Browsing by Author "Karlsson, Lisa"

Now showing 1 - 7 of 7

Begravningsentreprenören ger socialt stöd - En kvalitativ intervjustudie av stödjande inslag i begravningsentreprenörers arbete kring anhöriga
(2013-11-08) Karlsson, Lisa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som beställer begravning. Vidare att ta reda på hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssätt och sin verksamhet, utifrån att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat någon närstående. Metoden som användes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrån följande frågeställningar: Vilka stödjande/hjälpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, på arbetssätt och på utformningen av moment i begravningsprocessen? Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt på kognitivt (vägledning/information) och praktiskt stöd, där man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsägbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen. Begravningsentreprenörerna ser att flera av dessa faktorer har betydelse för de anhöriga i deras situation och en del för deras sorgeprocess. Då behoven ofta är individuella så krävs genomgående bra lyhördhet i mötet med de anhöriga. Man har ingen uppföljande verksamhet i sorgerådgivande syfte. Flera beskriver dock ett lyssnande och stöttande bemötande, som för ett par informanter kan sträcka sig även till spontana samtal på ett medmänskligt stöttande plan.
DIGITALA HJÄLPMEDEL FÖR INKLUDERING AV ELEVER I LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER - En kvalitativ studie av lärares och elevers beskrivningar av hur digitala hjälpmedel kan göra undervisningen inkluderande. DIGITALA HJÄLPMEDEL FÖR INKLUDERING AV ELEVER I
(2019) Ekström, Karolina; Karlsson, Lisa; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Elever i läs- och skrivsvårigheter ska, liksom alla elever, först och främst få stöd inom den ordinarie undervisningen. Mycket pengar har satsats på digitalisering i skolorna. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt digitala hjälpmedel kan ha en inkluderande funktion för elever i läs- och skrivsvårigheter ur ett lärar- och elevperspektiv. Syftet var också att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare och elever beskriver med användningen av digitala hjälpmedel för en inkluderande undervisning. Teori: Verksamhetsteorin användes som teori i studien. Resultatet analyserades utifrån teorins modell för verksamhetssystem vilken består av delarna medierande redskap, subjekt, objekt, regler, gemenskap och arbetsdelning. Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare, fem gymnasielärare samt med fem gymnasieelever i läs-och skrivsvårigheter. Tematisk analys användes för bearbetning av empirin. Resultat: I studien framgick att det finns många olika tillgängliga hjälpmedel som lärare och elever beskriver kan göra undervisningen inkluderande för elever i läs- och skrivsvårigheter och att både lärare och elever ser många möjligheter. Det finns dock brister i hur digitala hjälpmedel implementeras. Hinder för användningen av digitala hjälpmedel är lärares brist på kunskap, brist på tid, teknik som inte fungerar samt otydlig ansvarsfördelning. Studien visade även på en brist i kommunikationen mellan lärare och speciallärare/ specialpedagoger vilket gör att eleverna känner att de själva måste ta stort ansvar för att få adekvata hjälpmedel.
Kvinnors deltagande och hållbar fred En kvantitativ studie av betydelsen av gender sensitive provisions i fredsavtal och hållbar fred
(2019-10-09) Karlsson, Lisa; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Women’s participation in peace processes is meaningful in order to bring about a durable peace. Previous research shows that peace agreements signed by women have a higher implementation rate than peace agreements signed by only men. The numbers of peace agreements signed by women are few, but qualitative research shows that women collaborate more with other parties and represent interests often excluded in peace negotiations. These factors are important in order to bring about a durable peace. Even though previous research indicates that women’s participation is meaningful for achieving a durable peace, women are underrepresented in peace processes. It is known that women suffer from various kinds of violence in conflict affected societies, which can be prevented if women’s rights are included in peace agreements. Research shows that peace agreements include more gender sensitive provisions when women participate in the peace process, but no research has been done of whether or not these provisions can affect the durability of peace. The aim of this study is to investigate if gender sensitive provisions in peace agreements affect the durability of peace. The results of a statistical analysis indicates that gender sensitive provisions can affect the durability of peace, but more research is needed in order to conclude this.
”Ny på jobbet”. Fem specialpedagogers erfarenheter av att omsätta sina studier i praktiken
(2009-03-02T09:53:10Z) Karlsson, Lisa; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken. Centrala frågeställningar var: På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten? Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan? På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten? Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter? Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv . Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan. Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext. Samtliga specialpedagoger angav att de saknar den tid som behövs för att genomföra uppdraget fullt ut tillfredsställande. De tvingades göra prioriteringar. En annan erfarenhet som specialpedagogerna betonade är att det är vanligt att personal i skolan inte är insatt i specialpedagogens uppdrag, vilket kan leda till missuppfattningar. Trots detta menade de tillfrågade specialpedagogerna att deras erfarenheter av mötet med praktiken till största del var positivt och att de kände sig välkomna, såväl av andra pedagoger som av skolledning. Specialpedagogernas utbildning beskrevs till stor del positivt även om kritik riktades mot att utbildningen tenderar att göra avkall på praktiskt och didaktiskt innehåll till förmån för vetenskapligt och teoretiskt innehåll.
Operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med kirurger intraoperativt – en intervjustudie
(2021-06-24) Johansson, Linn; Karlsson, Lisa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Vårdskador inom svensk sjukvård är ett problem som skapar mycket lidande för patienter samtidigt som det kostar samhället mycket pengar. En av de faktorer som kan leda till vårdskador är brister i kommunikation. Undvikbara vårdskador relaterat till kirurgi är vanligt förekommande och operationssjuksköterskan behöver goda kunskaper inom kommunikation, då det är grunden för god samverkan i operationsteamet. Gott samarbete underlättar den kirurgiska processen och är en förutsättning för att den vård som levereras är patientsäker. Operationsteamet består av flera olika professioner som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Inom operationsteamet ryms det sterilklädda subteamet som består av operationssjuksköterska, kirurg och eventuellt assisterande kirurg. Tidigare forskning visar att kirurger mer ofta upplever en god kvalitet på kommunikationen än vad operationssjuksköterskan gör. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med kirurger intraoperativ. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes. Data analyserades med en beskrivande, så kallad, manifest innehållsanalys. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier: Samarbete i det sterilklädda subteamet, Relationer i det sterilklädda subteamet och Individens påverkan på kommunikation. Tillsammans innehöll de tre kategorierna tolv subkategorier. Slutsats: Etablerade team och goda relationer mellan individerna i teamet ansågs vara att föredra för att skapa en god kommunikation. Att medlemmarna i det sterilklädda subteamet känner varandra sågs som en förutsättning för att vara mer effektiva och minimera undvikbara incidenter. Författarnas konklusion av föreliggande studie är att goda relationer och etablerade team skulle kunna främja arbetsmiljö, produktion och patientsäkerhet.
Specialpedagogers organisatoriska förutsättningar för att arbeta hälso- främjande och förebyggande En kvalitativ intervjustudie om specialpedagogers elevhälsoarbete i den lokala organisationen. -möjligheter och hinder
(2024-02-05) Lindkvist, Emma; Karlsson, Lisa; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syftet med studien är att ta reda på hur sju specialpedagoger verksamma i skolans lägre åldrar beskriver deras organisatoriska förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Vi vill ta reda på vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller möjliggör det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. För att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens teoretiska förankring utgår från organisationsteori med en tematisk analysmetod. Genom den tematiska analysmetoden har vi försökt identifiera mönster och på så sätt utröna hinder och möjligheter för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Resultatet visade att specialpedagoger har en svårighet i att etablera sin yrkesroll. Deras arbetsuppgifter är följaktligen otydliga. Specialpedagogerna i intervjustudien har uppdrag som skulle kunna vara både speciallärares, kuratorers och rektors arbetsuppgifter. Detta i sig påverkar specialpedagogens förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Två andra faktorer som spelar stor roll för specialpedagogers förutsättning att arbeta hälsofrämjande och förebyggande är elevhälsans organisering samt rektors ledarskap som kan vara en förutsättning eller ett hinder för specialpedagogen.
Summativ bedömning – ett nödvändigt ont? En fenomenografisk studie om gymnasielärares uppfattningar av arbetet med summativ bedömning
(2021-07-06) Bjuggren, Hanna; Karlsson, Lisa; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med studien var att utifrån en fenomenografisk utgångspunkt undersöka gymnasielärares uppfattningar av arbetet med summativ bedömning. Utifrån detta syfte utkristalliserades följande forskningsfrågor. Hur uppfattar gymnasielärarna arbetet med summativ bedömning? - Hur uppfattar gymnasielärarna att den summativa bedömningen kan göras mer likvärdig? - Hur uppfattar gymnasielärarna att den summativa bedömningen påverkar eleverna? En fenomenografisk ansats syftar till att belysa uppfattningar, attityder och känslor. Huvudfokus var att skildra lärarnas verklighet och uppfattningar kring summativ bedömning så bra som möjligt. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade digitala intervjuer. Genom att intervjua fem gymnasielärare samt kategorisera och analysera deras uttalanden fick vi en bild av deras uppfattningar och upplevelser av valda fenomen. Resultatet visade att gymnasielärarna uppfattar att arbetet med den summativa bedömningen är komplext. Även om det är snabbt och enkelt för läraren att utföra bedömningsarbetet är det svårt att se vilken kunskap som finns bakom poängen som sätts på provet eller uppgiften och att sedan kunna koppla det till kunskapskraven inför kursbetyget. För att göra bedömningen mer likvärdig har det utifrån lärarnas svar framkommit tre grundläggande faktorer; god kompetens hos lärarna, bra förutsättningar samt lämpliga arbetssätt. Gällande hur den summativa bedömningen påverkar eleverna framkommer det att olika elever påverkas på olika sätt. Å ena sidan uppfattar lärarna att bedömningsformen är positiv då den är enkel och tydlig för eleverna. Å andra sidan uppfattar de att den summativa bedömningen kan påverka eleverna negativt genom att den kan leda till att de känner press och stress.