Browsing by Author "Karlsson, Marcus"

Now showing 1 - 5 of 5

Alternativa mått i fastighetsbranschen -En jämförelse av mått o modeller för analys av fastighetsbolag
(2012-02-27) Karlsson, Marcus; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Inledning IFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning. Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärdering och analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfrågan lyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontra mått enligt IFRS, för fastighetsföretag? Metod Metoden som används för att hitta intressant data att analysera heter “Lens model”. Metoden skall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö, sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna. Teoretisk Referensram Huvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör när en individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan. Det uppstår då kostnader för den principalen, den som äger, för att styra agenten, den som är tillsatt. Resultat Måtten är olika vad gäller resultat- och balansmåtten. För resultatmåtten är syftet så olika att det är svårt att jämföra relevansen. För balansmåttet är den största skillnaden uppskjuten skatt, en post där relevansen är relativt låg på grund av ett flertal faktorer. Diskussion och Slutsats I slutsatsen sammanfattas och fördjupas reflektionerna från föregående kapitel. Hur står skillnaden blir om man redovisar enligt IFRS eller med branschmått beror på företagens affärsidé och strategi. Avvikelsen blir större ju längre sikt man förvaltar fastigheterna på. Skillnaden beror på uppskjuten skatt där man har mindre relevans till förmån för tillförlitlighet.
BENLEDNINGSMÄTNING VID ANVÄNDANDE AV BYGEL OCH SOFTBAND En jämförande studie av luft-ben-gap och självupplevd komfort vid olika anläggningstryck
(2017-06-29) Vässmar, Johan; Karlsson, Marcus; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om det ses någon skillnad i mätresultat mellan bygel och softband samt om det finns någon skillnad i upplevd komfort. Metod: Sjutton personer deltog i studien. Fastställning av bentrösklar utfördes med bentelefon B-71 vid användande av bygel P-3333 och två olika softband. Skillnad i luft-ben-gap mellan bygel och softband har undersökts för frekvenserna 0,5 till 4 kHz. Vid 2 kHz undersöktes också luft-ben-gap samt komfort vid olika tryck (3 N, 4 N, 5,4 N). Gradering av komfort gjordes för alla tryck på en modifierad Borg-skala. Resultat: Det sågs en statistisk signifikant skillnad i mätresultat mellan softband och bygel vid alla frekvenser förutom 0,5 kHz. Softbandet fick sämre svar än luftledning vid alla frekvenser utom 1 kHz. Den största skillnaden i luft-ben-gap sågs vid 4 kHz med ett medelvärde på 5,27 dB till bygelns fördel. Deltagarna upplevde en större komfort vid användande av softband och lägre tryck gav högre komfortgradering. Konklusion: Enligt denna studie kan det konstateras att det finns en statistisk signifikant skillnad i mätresultaten mellan bygel och softband men endast vid 4 kHz är denna skillnad kliniskt relevant. Ingen signifikant skillnad vid 2 kHz benledningströskel fanns vid de olika trycken hos softbandet. Ett softband kan vara ett bra verktyg till testbatteriet exempelvis när benledaren konstant flyttar på sig eller anomalier som försvårar placering av bygel. Ett softband framtaget för B-71 bör användas kliniskt.
DIGITALA VERKTYG INOM HÖGRE UTBILDNING En kvalitativ studie om hur Covid-19 pandemin påverkat universitetslärares inställning till digitala verktyg i undervisningen
(2022-06-29) Enkvist, Carl; Karlsson, Marcus; Institutionen för tillämpad informationsteknologi; Department of Applied Information Technology
På grund av pandemin 2020 fick miljoner lärare och studenter inom högre utbildning världen över ställa om till utbildning på distans. Denna typ av undervisning bedrevs främst med hjälp av digitala verktyg. I studier publicerade tidigt under pandemin har det framgått viss problematik kring hur lärare hanterat omställningen relaterat till digitala verktyg. I mars 2022 togs i Sverige beslutet att rekommendera en återgång till campusbaserad undervisning, denna studie syftar till att undersöka hur lärares attityd till digitala verktyg har påverkats av perioden med distansutbildning vid kris nu när den har passerat. Studien är kvalitativ och genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare inom högre utbildning på ett svenskt lärosäte. Intervjuerna strukturerades utifrån ramverket Technology Acceptance Model för att bilda en uppfattning om vilka faktorer som påverkat lärarnas inställning till digitala verktyg under pandemin. Resultatet visar att lärares inställning till digitala verktyg i stort varit positiv. Detta på grund av att de verktyg som kommit till användning godtyckligt täckt upp de behov lärarna haft. I de fall verktygen upplevdes som otillräckliga hade lärare möjlighet att välja andra alternativ vilket bidrog till en mer positiv inställning över lag. Alla lärare som intervjuades uppskattade även sin tekniska kompetens som god, vilket är ytterligare en faktor till deras i stort positiva attityd. Lärarna spekulerade även att de lärare som inte har lika hög teknisk kompetens lärt sig mer under perioden med distansutbildning vid kris till följd av tvångsaspekten av situationen. Detta kan antyda att situationen accelererat digitaliseringen inom högre utbildning med flera år.
Substansrabatten i investmentbolag - Orsaker och utveckling
(2013-12-12) Elander, Gustav; Karlsson, Marcus; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Syfte Syftet med denna undersökning är att visa vilka faktorer som påverkar substansrabattens existens samt hur rabatten hos de svenska investmentbolagen har utvecklats under den senaste tioårsperioden 2003-2013. Metod En kvalitativ studie har genomförts med utgångspunkt från investmentbolagens årsredovisningar och den hämtade litteraturen. Slutsats Undersökningen har försökt att bevisa att substansrabatten är en komplex företeelse inom investmentbolagen och att anledningen till dess uppkomst är svår att identifiera. Vi har konstaterat att de flesta investmentbolag är undervärderade och därför handlas till en substansrabatt.
Vad gör fastighetsföretag? En sammanställning av information i nio svenska fastighetsföretags årsredovisningar från 2009
(2011-05-13) Jonsson, Åsa; Karlsson, Marcus; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jämna mellanrum blivit aktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att så förutsättningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör. Ett sätt att göra det på kan vara genom att ta del av deras årsredovisningar och sammanställa informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget är strukturerat i syfte att underlätta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följande frågeställningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen? Samt: Hur kan man gå tillväga för att använda insamlad data i vidare studier för att beskriva företagen? Syfte: Att ställa upp informationen på ett sätt som gör att läsaren kan skapa sig en översiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in och ställa upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning. Avgränsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primära verksamhet är att äga och förvalta fastigheter. Fastighetsföretagen redovisar förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Data har samlats in från 2009. Metod: I en explorativ studie har kvantiativ och kvalitativ data samlats in från respektive företags årsredovisning för 2009. Data sammanställdes och presenterades huvudsakligen grafiskt för att få en förståelse för företagen och deras beteende under 2009. Slutsats och förslag till fortsatt forskning: För att gå vidare anser författarna att man med hjälp av underlaget ytterligare kan studera företagen, samt samla in ny data för att få en klarare bild av dem. Tre nya frågeställningar föreslås: Vilka möjliga strategiska val framkommer som man kan föreställa sig att företagen gör eller har gjort om man analyserar informationen i bilaga 1 genom grafer? Hur ser sambandet mellan företagens börsvärde och eget kapital ut över en längre tid? Och Hur ser företagen på informationen som framställts, hur är den relativt företagets egen världsbild? Vidare presenteras inledande förslag för metod för att gå vidare med att svara på huvudfrågeställningen.