Browsing by Author "Karlsson, Peter"

Now showing 1 - 3 of 3

Åtgärder mot skatteflykt och en särskild studie av "handelsbolagslösningen"
(2008-10-02T12:15:55Z) Karlsson, Peter; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Frågor som rör skatteflykt eller förfaranden där skatt undandras har sedan länge varit ett problem. Det har visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt komma tillrätta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kända förfaranden där skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgå även denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rättssystem istället använda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en särskild lagstiftad generalklausul. I svensk rätt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt. Denna har emellertid visat sig vara behäftad med problem såväl när det gäller effektiviteten i tillämpningen som förhållandet till rättssäkerheten. Det har även diskuterats om det har utarbetats en praxismetod och om denna i sådant fall är förenlig med legalitetsprincipens krav på att skatt endast får tas ut i enlighet med föreskrifter i lag. Regeringen har nyligen aviserat stopplagstiftning mot ett så kallat skatteupplägg som har benämnts ”handelsbolagslösningen”. De skattemässiga effekterna av sådana redan genomförda transaktioner beräknas uppgå till mångmiljardbelopp och fortfarande kvarstår frågan om dessa är förenliga med gällande skattelagstiftning.
Birth cohort differences in cognitive aging: Secular trends in cognitive functioning and decline over 30 years in three population-based Swedish samples
(2018-05-04) Karlsson, Peter
The overarching aim of this thesis was to investigate birth cohort differences in level of cognitive functioning and change in later life in three population-based representative samples drawn from the Gerontological and Geriatric Population Studies in Gothenburg (H70), Sweden. We used data from cohorts, born in 1901-02, 1906-07, and 1930, measured at ages 70, 75, and 79 on the same cognitive measures. In Study I we investigated cohort differences in the proportions of individuals showing cognitive decline, stability, or gain. Our findings revealed significant cohort differences on all outcomes (i.e. logical reasoning, spatial ability, verbal meaning, and perceptual-motor- speed). Later born cohorts consisted of larger proportions of participants showing decline and smaller proportions of participants showing gain. In Study II we investigated cohort differences in level of performance and rate of cognitive change on two measures of fluid ability (i.e. logical reasoning and spatial ability). Estimates from multiple-group latent growth curve models (LGCM) revealed substantial cohort differences in levels of performance were later born cohorts outperformed the earlier born. However, later born cohorts also showed, on average, a steeper decline over the study period than the earlier born. Gender and education partially accounted for the observed cohort differences. In Study III we analyzed data concerning four fluid abilities (i.e. perceptual-motor-speed, long-term picture recognition memory, logical reasoning and spatial ability) and one crystallized ability (i.e. verbal ability). We fitted growth curve models to the data within a Bayesian framework. The results confirmed those reported in Studies I and II indicating, moderate to large cohort differences in levels of performance on all five cognitive outcomes. Later born cohorts showed steeper decline in logical reasoning, spatial ability, and perceptual-motor-speed but we found no differences in rate of decline regarding long-term recognition memory and verbal ability. In Study IV we investigated the moderating effects of birth cohort on the associations between cardiovascular risk (defined as the Framingham Risk Score, FRS) and cognitive functioning and rate of change on two cognitive measures (i.e. spatial ability and logical reasoning). Multiple-group LGCMs revealed relatively weak associations between cardiovascular risk and cognitive functioning and change. These associations were even weaker in the 1930 cohort, especially regarding logical reasoning. The findings that later born cohorts outperform earlier born cohorts in levels of performance are in line with previous findings and further emphasize the importance of environmental factors in shaping life-span cognitive development. The findings that later born cohorts decline at a faster rate compared to earlier born cohorts on fluid measurements are novel. A potential explanation for the cohort differences in rate of cognitive decline relates to differences in the average age of onset of the cognitive decline due to cohort differences in cognitive reserve. To the extent that later born cohorts on average have higher cognitive reserve compared to earlier born, as indicated by their higher level of performance, they should- in line with the cognitive reserve hypothesis- start to decline at a later stage but then they should decline at a faster rate. Another explanation relates to possible cohort differences in selective survival. As life-expectancy has increased in Sweden, since the 19th century, a relatively higher proportion of more frail individuals may have survived to age 70 in later born cohorts.
Värdegrundsarbete och livskunskap i skolan - Hur ser det ut? Går det att utveckla?
(2007) Karlsson, Peter; Olsson, Tomas; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte Vi vill undersöka hur man på ett konkret sätt arbetar med värdegrundsfrågor på en skola samt komma med teoretiska förslag på hur man kan arbeta med livskunskap i skolan som ett integrerat skolämne. Frågeställningar I vårt arbete avser vi behandla dessa frågeställningar: Hur arbetar skolan med värdegrundsfrågor? Vad anser elever och lärare på skolan om arbetet med värdegrundsfrågor? Hur kan man arbeta med livskunskap? Metod Vi har valt att intervjua tre lärare som undervisar i ämnet livskunskap. Detta för att ta reda på hur de ser på ämnet och vilka utvecklingsmöjligheter samt problem som lärarna ser med livskunskap. Intervjuerna gjordes enskilt och muntligt. Frågorna var öppet ställda där lärarna fick chansen att utveckla sina tankar kring undervisning i livskunskap. Dokumentationen skedde genom anteckningar. Under intervjutillfällena var vi båda närvarande. Vi valde också att intervjua tre elevgrupper med fyra elever i varje grupp där vi fokuserade på hur de upplevde undervisningen. Frågorna var även här öppet ställda och metoden som användes var fokusgrupper. Resultat Vi har undersökt en högstadieskola i Kungsbacka. Där har vi granskat ett pågående värdegrundsarbete. Vi kan konstatera att detta arbete är i början av en process där man har en hel del att utveckla för att få en så optimal utbildning i detta ämne som möjligt. Som det är nu så är kvaliteten på dessa lektioner mycket beroende av vilken lärare som håller lektionerna. Lärarna får ett stort individuellt ansvar för upplägget. Lärarna känner dock själva att de skulle vilja ha mer utbildning och ett större övningsförråd för att lektionerna skulle bli bättre och mer givande för eleverna. Både lärare och elever anser dock att det är bra att man har värdegrund på schemat och att det gör nytta för stämningen i klassen. De anser också att det är utvecklande för både elever och lärare att arbeta med detta ämne. Vi anser att det inte finns något facit för hur man ska arbeta med livskunskap men det finns ett antal saker att tänka på för att få så bra och givande lektioner