Browsing by Author "Karlsson, Therese"

Now showing 1 - 7 of 7

Barnmorskans arbete med livsstilsfrågor – en kvalitativ
(2010-02-08T12:40:28Z) Karlsson, Emma; Karlsson, Therese; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att främja sunda mat- och motionsvanor är några av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskan ska ge stöd och hjälp till de kvinnor där de identifierat dessa livsstilsproblem. De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men inte hur barnmorskorna arbetar med att hjälpa till förändring. Syftet med studien är att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheter att arbeta med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie där fem barnmorskor inom mödrahälsovården intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrågor. Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjorde problemen, individualiserade vården, använde barnet som motivation samt ibland var dominant i arbetet med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. Att motivera och uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuell information samt att kunna hänvisa var några av de strategier som barnmorskan använde i arbetet. Det som försvårade arbetet var när kvinnan inte hade motivation, vilket gjorde det nästan omöjligt för barnmorskan att stödja till livsstilsförändring. Arbetet med alkohol och rökvanor var enligt barnmorskorna i studien lättare att ta upp än övervikt, då detta upplevdes mer känsligt. När det gäller alkohol och rökvanor finns väl utarbetade riktlinjer. Vid övervikt finns dock inga specifika riktlinjer för handläggningen av dessa kvinnor. Detta anser författarna är en viktig del att utarbeta för framtiden eftersom detta är ett snabbt växande folkhälsoproblem.
Barnmorskans möte med våldtäktsoffer
(2009-03-24T16:08:45Z) Clemes, Sofia; Karlsson, Therese; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Antalet våldtäkter har de senaste åren ökat markant. Var barnmorskan än arbetar så kan hon komma i kontakt med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt. Ett sådant möte kan väcka mycket tankar och känslor både hos den drabbade kvinnan och hos barnmorskan. Tre teoretiska begrepp beskrivs i bakgrunden: mötet, empowerment samt barnmorskans stödjande funktion. Få studier har hittats som belyser barnmorskans upplevelser av mötet med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt. De studier som har gjorts behandlar sjuksköterskans omhändertagande och den medicinska behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskans upplevelser av känslor och strategier i mötet med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt. Metod: Den kvalitativa metoden som användes var intervjuer med två barnmorskor. Intervjuerna granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat och diskussion: I resultatet framkom att informanterna använder sig av olika strategier i mötet med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt samt att mötet väcker mycket känslor hos informanterna. Strategierna som framkom var: bemöta individuellt, informera, skapa ett bra möte, vara medveten, använda kroppsspråk, använda sin erfarenhet och pyssla om. Känslorna som framkom var: trygghet, moderskänslor, otillräcklighet, frustration, brist på utbildning och svårighet att informera. Informanterna uttryckte vikten av att bemöta kvinnornas behov individuellt, anpassa informationen och på så sätt skapa ett bra möte. Det framkom även att det var viktigt att vara medveten om sitt kroppsspråk och använda sin erfarenhet i mötet. Konklusion: Forskning inom området behövs för att kunna utveckla bland annat Barnmorskeprogrammet så att barnmorskor skall kunna känna sig säkrare och mer tillfredsställda i sitt bemötande av kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt.
Content Management Systems – Business effects of an implementation
(2005) Karlsson, Therese; Boije af Gennäs, Jennie; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
This thesis was performed at the business areas of Volvo Group where we evaluated the business effects from an out-of-the-box content management system (CMS) implementation. A CMS helps an organization to collect, support, organize and publish information on the Internet, intranet and extranet. Our purpose with this thesis was to evaluate a CMS implementation and to compile a model for CMS evaluation to be able to show the business effects generated to the organization by the CMS. To compile a model we studied literature on CMS and evaluation of IS/IT-investments. Our model was customized and consisted of Observed CMS business effects, CMS business effects and impact, IS/IT-investment evaluation and Additional IS/IT-investment evaluation. The conclusion provided to us by our evaluation model was that the positive business effects from a CMS implementation are “effective work process”, “content policy”, “togetherness”, “reduced hosting costs”, “reuse of content”, “increased web presence” and the negative are “low flexibility”.
”Drama som pedagogiskt verktyg” - En kvalitativ studie om drama som metod för att stärka barns språkutveckling och identitetsskapande”
(2010) Karlsson, Therese; Sundvall, Linn; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur drama kan användas som en metod för att arbeta med barns språkutveckling och identitetsskapande i förskolan. De frågeställningar vi utgår från är: Hur kan man arbeta med drama som metod i förskolan för att stärka barns identitet och språkutveckling? Har den sociala lärande miljön betydelse för barns lärande? Metoden vi valt att använda är kvalitativa djupintervjuer. Denna metod var att föredra då vi sökte efter pedagogers tankar och praktiska metoder i dramaundervisning för att främja barns språk och identitetsutveckling. Vårt resultat visar att den sociala lärande miljön är betydande för vilka möjligheter barn ges att lära. Det visar på att genom att tolka och bearbeta intryck och upplevelser i kommunikation med den sociala kontext hon lever i. Drama kan därmed beskrivas som en metod för att stärka barns identitetsskapande och språkutveckling. Dramatisering ger utrymme att distansera det personliga och genom karaktär ta plats och våga träda fram. Relevansen för läraryrket är att visa på att det är nödvändigt med en variation av arbetsätt för att nå ut till alla elever, eftersom vi lär på olika sätt. Därför skall även de estetiska uttryckssätten få utrymme.
Kvinnors upplevda behov av uppföljning hos barnmorska tiden efter förlossning
(2019-02-01) Karlsson, Therese; Mörner, Linda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Det är en stor omställning att bli mor för första gången. Barnmorskan har en viktig roll i att stödja och stärka kvinnans väg in i moderskapet. Kvinnan blir erbjuden en tid för efterkontroll hos barnmorskan på barnmorskemottagningen sex till tolv veckor efter förlossningen. Det uppstår ett “glapp” när kvinnan lämnar BB-avdelningen fram till tiden för efterkontroll. Det krävs mer forskning för att undersöka vad kvinnorna efterfrågar tiden efter förlossning. Syfte: Syftet var att beskriva förstföderskors upplevelse av övergång till moderskap och behov av uppföljning hos barnmorska på barnmorskemottagningen under tiden mellan hemgång från BB till efterkontroll. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sju förstföderskor utfördes i sydvästra Sverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till tre huvudkategorier; Upplevelse av övergång till moderskap, Behov av uppföljning och Behov av information. Utifrån dessa utformades tio subkategorier; Föreställningar om moderskap, Upplevelse av en omställning, En känslig tidsperiod, Mer fokus på den psykiska hälsan, Oro över läkningsprocessen, Orsaker till kontakt med vårdpersonal, Önskan om tidigare kontakt med barnmorska på barnmorskemottagning, Behov av bekräftelse från barnmorskan, Information om tiden efter förlossningen och Information om vem man ska kontakta. Slutsats: De intervjuade önskade tidigare uppföljning än efterkontrollen hos sin barnmorska på barnmorskemottagningen. Kvinnorna uttryckte ett behov av att få prata med sin barnmorska, som de hade en relation till, om sina upplevelser i att bli mor. Det fanns även ett behov av att barnmorskan gjorde en tidigare undersökning och bekräftade läkningen i underlivet.
Radiotherapy and voice rehabilitation in laryngeal cancer: Effects on quality of life and voice function
(2015-02-27) Karlsson, Therese
The overall aim of the thesis was to describe the effects of radiotherapy following laryngeal cancer on health-related quality of life (HRQL) and voice function as well as to assess the efficiency of voice rehabilitation. Patients treated by radiotherapy for laryngeal cancer were included in the study and randomised into two groups, one intervention group receiving voice rehabilitation and one control group. Patients were assessed prospectively pre-radiotherapy and one, six and 12 months post-radiotherapy completion. Voice rehabilitation took place between one and six months post-radiotherapy. Endpoints included patient-reported outcomes, such as HRQL measured by European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaires (EORTC QLQ) as well as communication function according to Swedish Self-Evaluation of Communication Experiences after Laryngeal cancer (S-SECEL). Perceptual, acoustic and temporal analyses of voice recordings were also performed. Additionally, a vocally healthy control group was included for comparison. Results demonstrated that although HRQL deteriorated for both glottic and supraglottic tumours one month post-radiotherapy, the latter group reported the largest deteriorations. In terms of voice quality, acoustic measures revealed that glottic tumours deviated significantly from vocally healthy controls pre-radiotherapy with some parameters improving post-radiotherapy. Supraglottic tumours however, demonstrated no difference compared to the vocally healthy control group at either time-point. Twelve months post-radiotherapy, laryngeal cancer patients demonstrated no significant difference when compared to pre-treatment in terms of HRQL, communication dysfunction or voice quality, albeit still had abnormal values. HRQL declined immediately post-radiotherapy and recovered to pre-treatment values at six months post-radiotherapy. All patients presented with perceptually perceived dysphonia, with only the variable “roughness” changing significantly during the study period. Roughness improved post-radiotherapy but deteriorated again between six and 12 months post-radiotherapy. The intervention group receiving voice rehabilitation demonstrated more improvements in HRQL and communication function domains compared to the control group, which remained static during the study period. The improvements were maintained up to six months post-voice rehabilitation (12 months post-radiotherapy). Voice rehabilitation also appeared to prevent the perceptual deterioration observed in the control group between six and 12 months. Lastly, the likelihood of experiencing a clinically significant communication improvement at 12 months post-radiotherapy was positively influenced by undergoing voice rehabilitation and negatively influenced by smoking continuation. This thesis concludes that the majority of laryngeal cancer patients have impaired voice quality, communicative function and HRQL prior to radiotherapy with no significant improvements seen 12 months post-radiotherapy. Voice rehabilitation has positive effects on HRQL and communication function as well as seems to hinder a perceived deterioration of the voice quality roughness. These beneficial effects are maintained up to six months following voice rehabilitation completion. Voice rehabilitation could be offered to patients who experience voice and communication problems as well as to risk patients identified by speech-language pathologists.
Vitamin D in women of reproductive age and during pregnancy - Focus on intake, status and adiposity
(2013-08-28) Karlsson, Therese
Vitamin D is attained either through synthesis in the skin by sun exposure or through diet. Vitamin D status is important for skeletal health but optimal vitamin D status may also be important in the development of other diseases such as type 2 diabetes, gestational diabetes, preeclampsia, and cancer. Circulating vitamin D is known to be decreased in obese compared to non-obese individuals. There is a lack of documented knowledge on vitamin D status and intake in Swedish women of reproductive age and during pregnancy. The aim of this thesis was to compare vitamin D status and intake between obese and normal-weight women. In a cross-sectional study in women of reproductive age and in a longitudinal study during pregnancy, blood samples, adipose tissue biopsies, and information on dietary intake were collected. Data on lifestyle including physical activity and sun exposure were also collected. Vitamin D status, measured as serum 25-hydroxyvitamin D [25(OH)D], was lower in obese women of reproductive age compared with normal-weight women. In contrast, circulating vitamin D-binding protein was higher in the obese women. Despite reporting a higher vitamin D intake, the obese pregnant women had lower serum 25(OH)D compared with normal-weight women in early pregnancy. A higher proportion of the obese compared with normal-weight women had 25(OH)D concentrations that might be defined as insufficient. Circulating 25(OH)D concentrations below 25 nmol/L were uncommon in both pregnant and non-pregnant women. Dietary vitamin D intake was between 7.2 and 8.8 µg/day during pregnancy and in non-pregnant obese and normal-weight women, and a major part did not reach national dietary recommendations. There were no major differences in vitamin D intake between obese and normal-weight women. Vitamin D and its metabolites were detected in adipose tissue and were localized in the lipid droplet in the adipocyte. The present studies show that Swedish obese women of reproductive age and during pregnancy have lower circulating 25(OH)D compared with normal-weight women but few had very low concentrations. However, what effects an increased circulating 25(OH)D would have on long-term health in obese individuals is yet to be studied. The fact that obese women had higher circulating vitamin D-binding protein is interesting and should be further examined to clarify why, and what impact that may have on the action of vitamin D. We found no evidence of a lower vitamin D intake in obese women, thus, the intake was not contributing to the lower circulating 25(OH)D. Many women do not reach the recommendations for vitamin D intake. Actions should be taken to improve dietary intake of vitamin D in women of reproductive age and during pregnancy, this might have future implications not only for women’s health but for generations to come. Intervention studies are urgently needed to explore the effect of vitamin D status and intake during pregnancy and in obese subjects.