Browsing by Author "Karlsson, Tilda"

Now showing 1 - 3 of 3

Advancing Person-Centred Learning in Higher Education: Reflections and Lessons from the LearnPCC Conference
(Acta Universitatis Gothoburgensis, 2025) Wallengren, Catarina; Olausson, Sepideh; Killingback, Clare; Carlström, Eric; Bruto Winberg, Elin; Karlsson, Tilda; Centre for Person-centred Care
The inaugural LearnPCC scientific conference was held in Gothenburg, Sweden, on 12–13 December 2024. Organised by the Centre for Person-Centred Care (GPCC) at the University of Gothenburg, in collaboration with national and international partners, the conference aimed to advance the integration of person-centred care (PCC) within higher education. The programme focused on pedagogical strategies, educational innovation, and student engagement to promote PCC across healthcare professions. Participants collaboratively explored approaches to person-centred learning, with emphasis on research dissemination, pedagogical development, and interprofessional dialogue. The event highlighted the vital role of higher education in supporting health, well-being, and compassionate care. Three core themes guided the conference: (1) pedagogical approaches to teaching and learning person-centredness; (2) creating compassionate learning environments; and (3) translating person-centred theory into clinical practice. The programme included empirical studies, theoretical perspectives, practice-based projects, and artistic contributions, shared through keynotes, presentations, workshops, and discussions. The LearnPCC conference demonstrates how academic institutions can foster innovation, collaboration, and applied person-centred learning as a foundation for educational practice.
ARBETSRELATERAD STRESS En kvantitativ studie om självskattadarbetsrelaterad stress hos arbetsterapeuterinom privat och offentlig sektor
(2017-06-01) Karlsson, Tilda; Olsson, Sara; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Både för människa och samhälle är arbete en viktig aktivitet och har en central betydelse för en persons utveckling, hälsa och välbefinnande. En obalans i arbetet är något som däremot kan leda till ohälsa. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster vara en förutsättning för hälsa. Begreppet arbetsrelaterad stress har definierats som en obalans mellan arbetskrav och kontroll. Både arbetsrelaterade och personliga faktorer kan påverka uppkomsten av arbetsrelaterad stress. Det har i en studie visat sig att arbetsterapeuter har en hög förekomst av arbetsrelaterad stress. Som arbetsterapeut går det att arbeta både i den offentliga sektorn och den privata sektorn. Sektorerna har olika förekomster av faktorer som kan påverka arbetsrelaterad stress och det är därför intressant att undersöka förekomsten och eventuella skillnader avseende arbetsrelaterad stress. Syfte Syftet med studien var att undersöka förekomsten av, och skillnaden mellan, självskattad arbetsrelaterad stress hos arbetsterapeuter inom privat sektor respektive offentlig sektor. Metod Studien var en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats och bygger på insamlat datamaterial från en enkätundersökning med självskattningsinstrumentet Work Stress Questionnaire (WSQ). WSQ består av 21 frågor som tar upp fyra frågeområden: Inflytande på arbetet, Otydlig organisation och konflikter, Individuella krav och engagemang samt Konflikt mellan arbete och fritid. Totalt svarade 285 på enkäten och varav 246 inom den offentliga sektorn och 39 inom den privata sektorn. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) med Pearson Chiatvåtest. Resultat Resultatet visade att majoriteten i både den offentliga och den privata sektorn hade förekomst av Individuella krav och engagemang i sitt arbete. Upplevd stress på grund av ökad arbetsbelastning, höga egna krav och svårighet i att sätta gränser var de tre frågor i WSQ som störst andel av deltagarna skattade som stressande. Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader mellan privat sektor och offentlig sektor hos arbetsterapeuter avseende självskattad arbetsrelaterad stress.
MITT LILLA HJÄRTA - Hur föräldrar till barn med medfött hjärtfel upplever tiden efter hjärtoperation
(2023-03-16) Ingemarsson, Linnea; Karlsson, Tilda; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Medfött hjärtfel drabbar ca 2000 barn varje år. Av dessa barn behöver två tredjedelar genomgå kirurgi för att åtgärda hjärtfelet. Föräldrar till barnen upplever varierande känslor och löper högre risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrar till barn med medfött hjärtfel upplever tiden efter hjärtoperation. Metod: En litteraturöversikt valdes för att bäst besvara studiens syfte. I datainsamlingen användes PubMed, CINAHL och Scopus som bibliografiska databaser. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och tre med mixad metod. Artikelgranskningen genomfördes utifrån Febe Fribergs granskningsmall. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån fyra huvudkategorier med respektive subkategorier. Föräldrar till barn som genomgått en hjärtoperation upplevde en berg- och dalbana av känslor. Stöd från vårdpersonal likväl det sociala nätverket visade sig vara betydelsefullt. Vidare belystes även delaktighet under vårdtiden som betydande, samtidigt som den beskrevs bristande av en del föräldrar. Att komma hem efter tiden på sjukhuset präglades av både positiva samt negativa känslor. Slutsatser: Sammantaget visar resultatet att stöd är av stor betydelse för att föräldrarna, tiden efter hjärtoperation, ska få möjlighet att hantera de skiftande känslorna. Flera upplevelser verkar vara universella utan att skilja sig beroende på vart i världen forskningen befinner sig. Denna litteraturöversikt kan betraktas som en komplettering av redan befintlig forskning, samtidigt som den bidrar till en mer nyanserad bild av endast tiden efter hjärtoperation.