Browsing by Author "Keszei, Marianne"

Now showing 1 - 2 of 2

Läxa - En gränslös undervisning? En studie i läxans gränser samt hur lärare och rektorer kommunicerar kring dessa.
(2009-08-31T11:17:38Z) Keszei, Marianne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Att upptäcka aspekter på läxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp så att läxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av läxan är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv där sociala normer och kommunikation är en grundläggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgår ifrån hur skolan förändrats, hur lärare och arbetslag fått ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar också om makten kring läxan. Metod: Perspektivet på hanterandet av det empiriska materialet i den här uppsatsen grundar sig i en kritisk samhällsvetenskaplig metod. Denna metod härstammar ifrån kritisk teori och postmodernism. Kritiskt samhällsvetenskapligt forskningsperspektiv inriktar sig på att noggrant undersöka dominerande idéer och diskurser. Det empiriska materialet grundar sig på nio intervjuer med rektorer i nio olika år 7-9 skolor. Dessutom har en enkätundersökning på 82 lärare som undervisar i skolår 8 och 9 gjorts på de här nio skolorna som också ligger till grund för resultatet i den här uppsatsen. Resultat: Det är inte Skollagen eller Lpo-94 som styr när läxor ges. Varje lärare får själv efter eget tycke bestämma syfte och omfattning på de läxor som ges. Lärare och rektorer på skolorna har ingen gemensam syn på läxor. Endast i undantagsfall känner lärare till omfattningen i tid som eleverna förväntas lägga på andra lärares läxor. Inga lärare eller rektorer i min undersökning känner till skollagens begränsning på obligatoriskt skolarbete som är åtta timmar per vardag. Eftersom elever i skolår 8 och 9 har långa skoldagar och läxor, riskerar gränsen för obligatoriskt skolarbete att överträdas ofta. Ingen skola i min undersökning har någon skriftlig policy för läxor. Läxans gränser är osynliga och godtyckliga vilket tenderar till att skolundervisningen blir gränslös med läxan. Normerna för läxan upprätthålls av alla inblandade, som elever, föräldrar, lärare och rektorer. Den verkar samtidigt disciplinerande på alla inblandade, vilket gör att läxan kan tolkas som en faktor för makt. Läxans normer och disciplinerande tekniker går att bryta upp och ifrågasätta.
Läxa - Vad styr? En studie i makten kring läxor
(2010-09-06) Keszei, Marianne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser. Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra. Läxans historik och direktiv i läroplaner och skollagstexter använder jag också som grund för förståelsen av materialet. Metod: Jag använder en kritisk samhällsvetenskaplig metod som ansats i uppsatsen. Mitt material, som jag behandlar med hjälp av diskursanalys, består av bloggar och kommentarer från artiklar i nättidningar. Jag använder också artiklar från tidningar och Internet. Dessutom har jag gjort ett antal ostrukturerade intervjuer och observationer. Resultat: Det är föräldern som är i centrum i diskurser kring läxa. Lärare och elever är andra huvudaktörer kring läxan. Eleven tar lite plats i de diskurserna om läxa jag kommit i kontakt med i min undersökning. En dominerande norm med läxan tycks vara att den är ett förgivet taget fenomen som är skyddat av diskurser, vars innehåll bärs upp av alla aktörer som verkar kring läxan. Läxan diskuteras i undersökningar och i media utan att begreppet nyanseras. Det tycks vara gamla normer om läxa från tidigare läroplaner som används som argument till varför och hur läxor skall användas i kombination med att vår nuvarande läroplan inte skriver något om läxa. Läxan tycks vara ett ämne som används i politiken vilket kan ha inflytande på läxans diskurser. Makten kring läxans berättigande kan tyckas vara så fast att när olägenheter kring läxan uppstår förändrar man inte läxan. I stället hittar man nya vägar utanför skolan för att lösa problemet. Ett sådant sätt kan vara det aktuella ämnet i diskurser om läxa just nu som handlar om utomstående läxhjälp. Man kan uppfatta att läxan används som teknik för att disciplinera föräldrar till att ta ansvaret för sina barns skolframgång. Bestraffning för de föräldrar som inte lyckas kan vara dåligt samvete och känsla av misslyckande. Elever kan med läxans hjälp disciplineras till att bli lydiga och nyttiga samhällsmedborgare som tar ansvar för sig själva. Bestraffning för de som inte lyckas kan vara risken att bli exkluderad. Diskussioner om läxans pedagogiska värde och effekter tycks inte vara vanligt förekommande i diskurser om läxa.