Browsing by Author "Khazaal, Nadja"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 1 of 1
  • No Thumbnail Available
    Item
    ”Vi kan visa oss, vi finns, vi existerar.” En kvalitativ analys av socialsekreterares upplevelser och hantering i en tid av desinformation.
    (2025-09-02) Abuaita, Baraa; Khazaal, Nadja; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
    Syfte: Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av hur desinformationskampanjen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme, beslutsfattande, arbetsförhållanden, samt för hur deras arbetssätt anpassas för att hantera dessa utmaningar. Uppsatsen syftar även att identifiera vilka åtgärder socialsekreterare anser vara viktiga för att bemöta desinformation, stärka sitt arbetssätt och förbättra mötet med klienter. Teori: Studien bygger på nyinstitutionalism som teoretisk ramverk kompletterat med perspektiven gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och arbetsförhållanden. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom socialtjänsten. Resultat: Studien visar att socialsekreterare har behövt anpassa sina arbetssätt för att hantera klienternas oro, misstro och osäkerhet, som till stor del har orsakats av desinformationskampanjen. Deras anpassning av arbetssätt har genomförts med tydlig kommunikation och transparens för att upprätthålla legitimitet i både deras arbete och organisationen. Samtidigt har socialsekreterarnas arbetsförhållanden länge kännetecknats av resursbrist och tidsbrist, problem som funnits långt innan desinformationskampanjen blev aktuell. Desinformation har dock bidragit till ökade psykosociala påfrestningar och stress, som resulterat i ytterligare försämring av en redan ansträngd arbetsmiljö och arbetsbelastning. Trots detta har desinformationskampanjen inte haft någon direkt påverkan på socialsekreterarnas handlingsutrymme och beslutsfattande, där detta fortsatt styrs av organisatoriska ramar och riktlinjer. Det framgår också att socialsekreterare sedan tidigare haft en vilja att göra mer för klienterna och att utöka sitt handlingsutrymme, redan innan desinformationens spridning. Vissa socialsekreterare upplevde dessutom att de hade större frihet att agera flexibelt för att möta klienternas individuella behov och tillgodose på ett optimalt sätt. Resultaten visar att även om desinformationskampanjen har haft en märkbar påverkan på arbetssätt och delvis på arbetsförhållandena, har den inte förändrat handlingsutrymmet. Däremot varierade upplevelserna av handlingsutrymmet bland socialsekreterare.