Browsing by Author "Kiland, Erika"

Now showing 1 - 2 of 2

Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet
(2011-09-14) Johansson, Hanna; Kiland, Erika; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet Författare Hannah Johansson och Erika Kiland Uppdragsgivare Lin Education Handledare Jan Strid Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, 15 hp. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2011 Sidantal 46 (exkl. bilaga) Antal ord 19 857 (inkl. bilaga) Syfte Studiens syfte är att beskriva kommunikationen och dess betydelse för undervisningen på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptet. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter. Material Analysmaterialet består av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet. Huvudresultat Vår studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sätt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever på fler sätt än tidigare. Pedagogerna framhåller att kommunikationen effektiviserats och att ökade möjligheter till kommunikation gynnar elevernas lärande. Pedagogerna är positiva till konceptet och menar att en mer varierad undervisning motiverar eleverna. Implementeringen av 1-till-1-konceptet har fungerat väl, men det kan ta tid innan ny teknik och nya digitala kommunikationsverktyg blir en naturlig del av undervisningen.
Textbedömning och kvantitativa mått. En undersökning av textlängd, ordförråd och syntaktisk komplexitet i elevtexter i förhållande till betyg.
(2012-10-29) Kiland, Erika; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna uppsats undersöks sambandet mellan olika typer av språkliga drag och betygsättning av elevtexter. Syftet med studien är att beskriva och förklara kvantitativa aspekter av textlängd, ordförråd och syntaktisk komplexitet i förhållande till betyg i nationella prov i svenska. Detta för att se om det finns något samband mellan objektiva mått och betyg. Undersökningsmaterialet utgörs av elevtexter från det nationella provet i svenska för årskurs 9 skrivna vårterminen 2011 på tre högstadieskolor i Göteborgsområdet. Metoden som använts är kvantitativ i vilken kvantifierbar data samlas in och redovisas i statistisk form vilken sedan analyseras och diskuteras utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De variabler som undersöks är textlängd, ordlängd och ordvariation samt syntaktisk komplexitet. Den syntaktiska komplexiteten undersöks genom beräkning av makrosyntagmslängd och bisatsfrekvens. Även läsbarheten i texterna beräknas för att se om det finns ett samband mellan läsbarhet och betyg. Alla resultat i studien är prövade statistiskt. Studien visar att det finns få statistiskt signifikanta samband mellan de kvantitativa måtten som undersöks i den här studien och det betyg som texten fått. Resultatet av undersökningen visar enbart en statistiskt signifikant skillnad för två samband, nämligen mellan betyg och andel långa ord för betygsgrupperna VG och MVG där andelen långa ord ökar med högre betyg. Det finns också en statistiskt signifikant skillnad för antalet förstagradsbisatser/ms och betyg för betygsgrupperna G och VG där texter med högre betyg också har fler bisatser per makrosyntagm. Studiens resultat skulle kunna antyda att det inte huvudsakligen är textlängd, ordförråd och syntaktisk komplexitet som är av betydelse för bedömning och betygssättning. Dock är den här undersökningen begränsad och materialet litet vilket gör att en sådan slutsats inte går att dra utifrån den här studien.