Browsing by Author "Kjellberg, Anna"

Now showing 1 - 3 of 3

Att förena kunskap och känsla för en bättre värld: Diskursanalys av Navet Science Center
(2013-10-09) Kjellberg, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut. Metoden är en kvalitativ diskursanalys, utifrån fyra analytiska verktyg vid namn vokabulär, grammatik, koherens samt struktur. Det empiriska underlaget är intervjuer med personal på Navet samt texter skrivna av Navet. För Navets tolkning av hållbar utveckling är mötet mellan människor viktigt. Hållbar utveckling är en plattform för diskussion angående vilka val människan ska ta för att leva inom de ekologiska gränser som jorden ger. För att visa detta kopplar Navet hållbar utveckling till ett kosmiskt sammanhang och livets förutsättningar på jorden. Navet vill förändra attityder och beteende för att uppmana människor att ta hållbara val. Detta uppnås dels genom ökad kunskap och dels genom ökad känsla för vad som är de rätta valen, så att varje enskild individ kan utveckla ett eget kritiskt förhållningssätt. I intervjuer med Navets personal framkommer en stark konsumtionskritik, mot vad de anser är oreflekterad och överdriven konsumtion. De har ett framtidsorienterat tidsperspektiv med fokus på kommande generationer men framhäver också förändring behövs redan nu. Det finns en samstämmighet bland personalen vad HU är samt konsensus om att det är ett givande och integrerat perspektiv i verksamheten. Navet framhäver hoppet och att varje enskild människa kan ta val som påverkar.
Bilden av den medvetslösa patienten. Intensivvårdssjuksköterskors beskrivningar av hur de lär känna den medvetslösa patienten.
(2012-09-07) Kjellberg, Anna; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduktion: Att lära känna patienten innebär både att lära känna patienten som person och att lära känna patientens fysiska reaktionsmönster. Att möta patientens livsvärld innebär att både patientens, de närståendes och sjuksköterskans perspektiv inkluderas och förstås som ett sammanhang. Att vara medvetslös innebär att inte reagera på någon form av tilltal eller fysiska stimuleringar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskan lär känna sin medvetslösa patient och att belysa intensivvårdssjuksköterskans syn på vikten av att lära känna den medvetslösa patienten. Metod: Data kommer att samlas in med intervjuer och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. En pilotstudie där tre kvinnliga sjuksköterskor intervjuades genomfördes för att testa metodens hållbarhet. Resultat: I resultatet av pilotstudien framkom tre teman: att skapa sig en bild av patienten, att uppmärksamma patienten och en förutsättning för god och individuell omvårdnad. Resultatet visar på flera olika sätt som sjuksköterskan använder sig av för att lära känna den medvetslösa patienten. Diskussion: Anhöriga är en mycket viktig källa för att kunna lära känna patienten som person, kanske den viktigaste. Att använda sin förförståelse kan vara till hjälp för sjuksköterskan, särskilt om patienten inte har några anhöriga. Det är viktigt för sjuksköterskan att tänka på hur hon kommunicerar med den medvetslösa patienten. Slutsats: Resultatet av pilotstudien bekräftar att fördjupad kunskap om hur sjuksköterskan lär känna den medvetslösa patienten är värdefull och kan bidra till bättre omvårdnad och minskat vårdlidande för denna sårbara patientgrupp.
Kvinnors upplevelser av stress vid IVF-behandling. Hur kan denna stress minskas?
(2009-03-03T15:46:36Z) Kjellberg, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
In vitro-fertilisering (IVF) kallas också provrörsbefruktning. Det första provrörsbarnet i Sverige föddes 1982. Drygt 10000 IVF-behandlingar per år genomförs i Sverige idag. I genomsnitt får 65 % av alla par som genomgår IVF-behandling barn efter tre försök. I vår kultur finns ett starkt socialt tryck på ett etablerat par att få barn, därtill läggs den egna biologiska driften att skaffa barn. Lazarus teorier handlar om stress, känslor och bemästrande i relation tillvarandra. Benner och Wrubel talar om människans sårbarhet för risken att förlora något som har stor betydelse. Upplevelsen av stress är individuell och det är viktigt att sjuksköterskan utgår från personens egen upplevelse av sin situation. Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stress i samband med IVF-behandling. Att identifiera åtgärder som kan minska denna stress och att ta reda på om det finns ett samband mellan stress och resultat. Litteraturstudien bygger på 13 vetenskapliga artiklar publicerade 2001-2007. Studierna är spridda över fyra olika världsdelar. En av studierna är kvalitativ och resten är kvantitativa. Resultatet analyserades induktivt utifrån syftet. Det mest stressande var väntetiden efter embryoåterföringen och att få reda på att försöket hade misslyckats. Efter att ha fått stöd och rådgivning så tyckte kvinnorna att de kunde hantera ett dåligt resultat bättre. Många ansåg att de klarade av den känslomässiga stressen bra på egen hand men de flesta tyckte ändå att psykiskt stöd skulle ingå som en del i behandlingen. Stress påverkades av både fysiska och psykiska faktorer i IVF-behandlingen. Psykologiskt stöd verkade ha positiva effekter för de flesta kvinnor som genomgick IVF-behandling. En mer positiv upplevelse av själva behandlingen, att bli sedd som individ och som par, mindre ångest och depression rapporterades. Det gav också en möjlighet att identifiera de par som var mest sårbara inför stressande situationer och hade störst behov av stöd. Bättre metoder behöver utvecklas för att finna de kvinnor/par som har störst behov och nytta av någon form av stöd.