Browsing by Author "Klashed, Kajsa"

Now showing 1 - 2 of 2

ATT RÄCKA TILL OCH PASSA IN. Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att börja arbeta inom akutsjukvård
(2018-01-25) Ejeby, Kajsa; Klashed, Kajsa; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bristande kompetens och för höga krav har lyfts från nyutexaminerade sjuksköterskor de senaste åren. Det har talats om sjuksköterskeutbildningar som inte fullt ut förbereder studenterna för yrkesvärlden de är på väg in i och att många lämnar yrket inom en treårsperiod. Transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska är väl beforskad i form av såväl empiriska studier som litteraturöversikter. Föreliggande litteraturöversikt syftar till att specifikt belysa erfarenheter under transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska verksam på en akutvårdsavdelning. Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar: åtta med kvalitativ och två med kvantitativ metod. Artiklarnas resultat sammanfattades och kategoriserades in i tre teman. Dessa teman var Stöd och stöttning: känsla av socialt sammanhang (med tre tillhörande subteman: Handledarens betydelse, Viljan att passa in och Att interagera & samarbeta), Organisation (med två subteman: Introduktionens utformning & värde samt Ledarskapet & chefers påverkan) samt (O-)Tillräcklig kompetens & akutsjukvårdens krav (med fyra subteman: Med grunden i sjuksköterskeutbildningen, En påfrestande start, Mötet med akuta situationer och Vändpunkten). Handledaren spelade en nyckelroll i transitionsprocessen. Att passa in och bli "en i gänget" upplevdes både svårare och viktigare än att lära sig själva yrket. Interaktionen med andra yrkesgrupper upplevdes som en stor utmaning och att framstå som förtroendeingivande i interaktionen med patienter och närstående beskrevs som betydelsefullt. De flesta som deltog i transitionsprogram såg detta som en gynnsam erfarenhet. Ett autentiskt ledarskap från chefer var värdefullt för transitionsprocessen. Känslor av bristande självförtroende och kompetens uttrycktes, samt att sjuksköterskeutbildningen inte förberett tillräckligt för att jobba inom akutsjukvård som första arbetsplats. Med ökad erfarenhet upplevdes att intuitionen utvecklades samt att förväntningarna på sig själv blev mer realistiska. Resultaten går i linje med tidigare forskning som berör upplevelser av nyutexaminerade sjuksköterskors transition in i yrket som legitimerad sjuksköterska. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk baserat på Patricia Benners teori om sjuksköterskans kompetensutveckling.
Kost + motion = prevention?
(2012-10-24) Johansson, Anders; Klashed, Kajsa; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd. Risken för ohälsosam viktuppgång ansågs kunna påverkas mest och risken för cancer minst. Det var inte någon skillnad på hur man uppfattade kostvanornas betydelse jämfört med hur man uppfattade motionsvanornas betydelse (p=0,795). Däremot ansågs andra människor kunna påverka sin risk – genom sin livsstil – något mer än vad man själv kan (p=0,004). Slutligen visade det sig finnas ett starkt samband mellan uppfattningen av kostens betydelse för den personliga sjukdomsrisken och uppfattningen av motionens dito (r=0,8**); samma deltagare som angav kostens betydelse som exempelvis liten, angav även motionens betydelse som liten. Resultaten indikerar att det verkar finnas ett behov av mer information om sambandet mellan kost/motion och vissa sjukdomstillstånd, framförallt cancer. Möjligtvis kan fenomenet optimistic bias förklara varför deltagarna gjort skillnad på sin egen och andras möjlighet att påverka sjukdomsriskerna. Slutligen förefaller det finnas en ”riskgrupp” som ser varken kost- eller motionsvanorna som speciellt betydelsefulla