Browsing by Author "Knutsson, Elin"

Now showing 1 - 2 of 2

Lojalitetsprogram i dagligvarubranschen -Mål, utformning och utvärdering
(2013-01-22) Karlsson, Malin; Knutsson, Elin; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund/Problem: Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vårda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet är idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet är lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan på den långsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begränsade forskningen på programmens effekter har även lett till att det uppkommit problem med utvärderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Svårigheten är att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt påverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009). Trots de uppenbara svårigheterna med både effekterna och utvärderingen svämmar marknaden över av olika kundklubbar och företagsledare satsar mångmiljonbelopp för att utveckla nya lojalitetsprogram (Uncles et al. 2003). Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur utvärderingen av lojalitetsprogram i dagligvarubranschen ser ut i relation till hur programmet utformats och vilka uppsatta mål som finns. Forskningsfrågor:  Vilka mål finns med lojalitetsprogram i dagligvarubranschen?  Hur utformas programmet för att uppnå de uppsatta målen?  Vilka kritiska faktorer kan vi identifiera vid utvärderingen av lojalitetsprogram? Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där de tre största aktörerna på den svenska dagligvarumarknaden har intervjuats. Detta medför att vi i stort sett kunnat göra en fullständig kartläggning av lojalitetsprogrammen i den branschen. Slutsatser: Eftersom attitydslojalitet är svårt att mäta blir det tillräckligt tillfredsställande för företagen att skapa en vana eller en så kallad beteendemässig lojalitet hos kunder. Målen som de studerade aktörerna satt upp är mätbara och handlar om kundens vanor. Utöver målen finns förväntningar att lojalitetsprogrammet ska stödja andra aktiviteter i företaget. Detta användningsområde får inte underskattas. I utformningen bör en balans mellan finansiella och icke-finansiella förmåner erbjudas kunderna (Butscher 2000). I denna studie kan det tydligt urskiljas att de företag som har ett icke-finansiellt fokus erbjuder övervägande sådana förmåner och vice versa. Både Coop och Hemköp bör ta i beaktande att det är de icke-finansiella förmånerna, som de erbjuder mindre av, som driver kunderna att vara lojala mot företaget och därmed fungerar som en långsiktig strategi (Butscher 2000; Roehms et al. 2002). De kritiska faktorer som bör ses över när ett lojalitetsprogram i dagligvarubranschen utvärderas är mål och begrepp samt intern och extern påverkan. Mål bör vara mätbara och begreppen bör tydligt definieras (Butscher 2000; Uncles et al. 2003). Företagen bör också ta i beaktande att lojalitetsprogrammet inte är en isolerad aktivitet i företaget (Liu & Yang 2009), vilket gör utvärderingsprocessen komplex. Den externa påverkan, till exempel marknadstillväxt, konkurrenternas kampanjer eller konsumenternas beteende, påverkar företagets lojalitetsprograms effekter.
Överlevnadsproblematiken för livsmedelsbutiker på landsbygden - Minskat svinn som en åtgärd
(2012-10-03) Sjöö, Emelie; Knutsson, Elin; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
I över femtio år har trenden för fortsatta nedlagda livsmedelsbutiker på landsbygden ökat och under perioden 1996 till 2009 har Sverige förlorat 2 060 småbutiker runt om i landet. Anledningen är främst de minskade inköpen från lokalinvånarna på orten som på grund av vårt ändrade levnadssätt hellre väljer att storhandla i större butiker med lägre priser och större sortiment. Den ökade mobiliteten och det ökande bilanvändandet har lett till att vi idag har allt längre mellan hem och arbete, vilket gör bilen betydelsefull. I och med det har stormarknader kunnat slå upp portarna och stjäla kunder från lokala aktörer och så länge inte befolkningen på orten handlar mer i landsbygdsbutiken och inte heller efterfrågar den kommer även i fortsättningen fler och fler butiker tvingas att lägga ner sin verksamhet. Som liten butiksverksamhet på landsbygden är det väsentligt att ständigt sträva efter sänkta kostnader och reducera de onödiga kostnaderna som finns i så hög grad som möjligt. En onödig kostnad livsmedelsbutiker ständigt måste leva med är svinnkostnaden. Det är inte ovanligt att en butiks svinn svarar för två till fyra procent av den totala omsättningen vilket innebär att ett aktivt arbete för ett minskat svinn kan leda till märkbara förändringar. Minskade kostnader bör in sin tur leda till stärkta förutsättningar för en livsmedelsbutik på landsbygden. Inom varugruppen frukt och grönt är svinnet allmänt dokumenterat där det i en butik vanligtvis brukar stå för mellan fem till tio procent av dess totala omsättning. Därför finns stor potential att förbättra sitt resultat genom att ta fram åtgärder mot svinnet inom frukt och grönt. Syftet med uppsatsen har varit att granska svinnets påverkan på resultatet för att sedan undersöka vilka åtgärder som kan appliceras för att generera ett minskat svinn för frukt och grönt och därmed stärka förutsättningarna för en livsmedelsbutik på landsbygden. Utifrån relevant teori samt utförda beräkningar och intervjuer på en liten Tempobutik i Kärna, vilken i denna uppsats har använts som en generell livsmedelsbutik på landet, har vi lyckats besvara de frågeställningar uppsatsen har kretsat kring och koppla tillbaka den slutliga slutsatsen till syftet. Tempobutikens ägare har från första början varit öppen med att han inte för någon dokumentation över butikens svinn överhuvudtaget vilket bland annat var en av åtgärderna vi har kunnat applicera och föreslå för Tempo. Vi menar dock inte enbart en dokumentation av svinn utan av i princip allt, där inköpskvantiteter är ett självklart exempel på saker vi anser butiken borde dokumentera. Vi har även kommit fram till att en av de främsta orsakerna till uppkomsten av svinn är svårigheten med att beräkna en jämn avvägning mellan tomma hyllor och för stora inköpskvantiteter. Huvudsaken bör vara att försöka minska svinnet så mycket som möjligt bland annat genom att hitta den optimala balansen mellan utbud och efterfrågan. Uppsatsen har granskat applicerbara åtgärder för Tempo som exempelvis förbättrad information och attityd angående svinn och bättre varucirkulation och förvaring. Uppsatsen granskar även vilka de huvudsakliga orsakerna till butikens uppkomst av svinn är och kommit fram till ett flertal olika slutsatser, vilka som sagt binds samman med syftet och frågeställningarna.