Browsing by Author "Kristiansson, Maria"

Now showing 1 - 2 of 2

Elever med dyslexi berättar om sina erfarenheter och upplevelser av att skriva
(2020-01-15) Johansson, Jenny; Kristiansson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syftet med studien är att undersöka hur nio elever med dyslexi upplever sitt skrivande i relation till de stöd och de extra anpassningar som finns dokumenterat kring eleverna kopplat till skrivande. Vi har använt oss av följande forskningsfrågor: • Vilka erfarenheter och upplevelser har nio elever med dyslexi av skrivande i olika situationer? • Hur upplever dessa elever att de anpassningar och stöd som finns dokumenterat kring dem kopplat till skrivande fungerar? Studien utgår från en livsvärldsfenomenologisk ansats, där vi med hjälp av kvalitativa livsvärldsintervjuer tagit del av hur nio elever, diagnostiserade med dyslexi, erfar och upplever skrivande i de olika regionala världar där skrivande sker. Vi har även samlat in den dokumentation som finns kring eleverna och studerat hur de upplever det stöd och anpassningar som finns dokumenterat och hur det fungerar i vardagen. Vi har medvetet valt att skriva fram resultatet i presens, eftersom studiens empiri handlar om upplevelser i nuet. Vår slutsats är att skrivande för de här eleverna är en svår och mödosam uppgift, som förefaller vara någonting som till mycket stor del är kopplat till skolan och de krav som ställs där. Studien visar att lärares syn på dyslexi påverkar hur de organiserar sin undervisning och det blir därför viktigt hur vi definierar begreppet dyslexi. Vi menar, att det i definitionen bör skrivas fram att det är i mötet med lärmiljön som de mest avgörande utmaningarna uppstår. Det som visat sig ha störst betydelse för hur eleverna erfar och upplever skrivande handlar om lärares relationella och didaktiska skicklighet, där samlärande tydligt framträdde som framgångsfaktor. Samlärande, som är organiserad utifrån elevers styrkor, ersätter i många fall behovet av stöd och tekniska hjälpmedel. De elever som har lärare som använder sig av samlärande uttrycker större tilltro till sin skrivförmåga än elever som hänvisas till tekniska hjälpmedel. I det senare fallet riktas fokus mot det kompensatoriska, vilket bidrar till en känsla av att vara någon som har svårigheter. De tekniska hjälpmedlen visade sig trots detta vara ett viktigt stöd under förutsättning att eleverna får undervisning i hur de ska användas. Sammanfattningsvis kan vi säga att lärares förmåga att nyfiket ta reda på elevers styrkor och behov, som är villiga att förändra sin undervisning och där utgå från elevers styrkor, skapar bästa möjliga möte för lärande.
Upplevelsebaserat lärande eller traditionell katederundervisning - En jämförande studie av undervisning i två gymnasieklasser
(2009) Ekstedt, Fredrik; Kristiansson, Maria; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete har varit att jämföra två olika pedagogiska metoder i två olika gymnasieklasser i samma avsnitt i samma kurs. Den ena klassen har fått traditionell katederundervisning medan den andra har fått undervisningen i form av upplevelsebaserat lärande. Dels har syftet varit att jämföra resultaten i de båda ovan nämnda klasserna. Vidare har vi också velat studera vad eleverna upplever av de två olika pedagogiska metoderna. För att ha ett mätbart instrument kartlade vi elevernas förkunskaper som visade sig vara ganska lika i de båda klasserna. När klasserna genomgått de båda olika pedagogiska metoderna fick de göra prov på avsnittet. Den klass som fick traditionell katederundervisning fick böcker med sig hem att läsa på till provtillfället. Klassen som fick undervisningen i form av upplevelsebaserat lärande fick inte böcker med sig hem att läsa på till provtillfället. Det visade sig att resultaten skiljde sig lite åt. I stort hade klassen med den traditionella undervisningen bättre resultat än klassen med upplevelsebaserat lärande. Det visade sig också att eleverna i klassen med upplevelsebaserat lärande var jämnare i resultaten än den traditionella klassen. Eleverna i klassen med det upplevelsebaserade lärandet hade, efteråt, ett helt annat socialt spel dem emellan och till läraren. Ett tredje syfte har varit elevernas upplevelse av vad de lärt sig. Det har visat sig att flera av eleverna i den upplevelsebaserade klassen inte trott att de lärt sig något. När sedan frågor ställts till dem om avsnittet de just gått igenom visar det sig att de har gedigen kunskap om det de just lärt sig. Eleverna i den traditionella klassen hade ingen egentlig åsikt om skillnader med andra avsnitt i samma kurs då de tyckte att lektionerna var som vanligt. Eleverna i den upplevelsebaserade klassen har fått träning i att argumentera och att diskutera. Något den traditionella klassen inte fått. Detta märktes tydligt på inspelningarna av intervjuerna som genomfördes efter de två olika undervisningssätten. Det skulle vara intressant att se om det skiljer sig något i hur mycket eleverna kommer ihåg efter några månader.